Tredjepartslogistik är en företeelse som under de senaste åren kommit att bli vanligt förekommande både i Sverige och internationellt. Själva företeelsen som sådan innebär att ett företag eller liknande genom avtal låter en tredjepartslogistiker ombesörja sitt behov av transporter, lagerhållning, förpackning, enklare montering etcetera. Sett ur ett juridiskt perspektiv ger just själva avtalet, det vill säga tredjepartslogistikavtalet, upphov till spörsmål angående hur detta är att klassificera. Ett så pass ingående samarbete mellan tredjepartslogistikern och dennes motpart som tredjepartslogistik typiskt sett utgör kan enligt associationsrättsliga grunder komma att ge upphov till ett enkelt bolag snarare än ?enbart? ett köpare-säljare-förhållande mellan parterna.

Ekonomiska styrmedel används för att få fler människor att åka kollektivt och mindre bil. Införande av trängselskatt och förhöjda parkeringsavgifter är exempel på dessa styrmedel. Men vad skulle hända om styrmedlen får ett kraftigt genomslag och de flesta eller alla dagspendlare skulle vilja resa kollektivt? Det överordnade syftet med denna uppsats var att undersöka möjliga kapacitetsproblem vid en eventuell ökad kollektivtrafikanvändning bland dagspendlarna till Göteborg. Underordnat var att analysera problem och lösningar för en sådan ökning utifrån perspektivet hållbar transportförsörjning som använt i Proposition 2008/09:93.

Bakgrund och motivEntreprenörskap är en vital del för ekonomisk tillväxt och påverkar således välfärden i samhället. Begreppet är av multidisciplinär karaktär och har på senare tid fått ett ökat intresse från forskarna. Det finns ingen entydig definition för begreppet och det kan studeras på olika nivåer.Ekonomistyrning är centralt i de flesta företag men har traditionellt beskrivits som hämmande av det entrepre?nöriella beteendet i företag. Denna syn har dock förändrats i samband med att ekonomistyrningen vidgades och mindre formaliserade, icke? finansiella och organisatoriska styrmedel inkluderades i definitionen.Eftersom entreprenörskap är av så stor betydelse, inte bara ur ett akademiskt perspektiv utan framförallt för företagsledare, är det av stort intresse att studera de bakomliggande faktorer som leder entreprenöriella före?tag till valet att adoptera ekonomistyrning.

Det finns starka skäl att tro att pengar spelar mer än enbart en materiell roll för våra organisationers styrning, utveckling och beteende. Utgångspunkten för uppsatsen är att det finns en annan sida av myntet som åberopar pengars symboliska värden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstå pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett väsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjälp av ett kulturellt perspektiv på organisation och ledning kan vi alltså förstå hur vi kan skapa ett system som ökar de anställdas prestation och organisationens effektivitet.  Den återstående frågan är hur vi praktiskt går tillväga.Syftet för uppsatsen är att undersöka hur ledningen kan gå tillväga för att skapa att belöningssystem baserat på kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gå tillväga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fältstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig från deltagande vid företag X.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Budgetlös styrning har växt fram som ett alternativ till den traditionella budgetstyrningen. Många författare har framfört kritik mot budgeten som styrmedel. Vi har därför funnit det intressant att se hur det nya ekonomistyrningssystemet klarar sig mot kritiken angående budgetsstyrning. För att undersöka området har vi utfört en fallstudie på ett företag som tillämpar budgetlös styrning. Respondenternas åsikter samt teori har analyserat och behandlats.

Bakgrund och problemdiskussion: Musikindustrin har gått mot allt mer nätverksbaserade former. Detta har även forskningen inom området för ekonomistyrning inom interorganisatoriska miljöer. Forskningen har dock främst koncentrerats på varuproducerande branscher. Musikindustrin karaktäriseras av många relationer och samarbeten, varvid det uppstår ett behov av att förstå och utveckla ekonomistyrning för att hantera dessa. Det empiriska glapp som har konstaterats, tillsammans med möjligheten att studera några av Sveriges största artister, leder fram till frågeställningen: Hur utformar och använder artisten ekonomistyrning i det interorganisatoriska nätverk de verkar i?Syfte: Syftet med studien är förutom att kartlägga och analysera hur ekonomistyrningen utformas och används, samt att etablera uttrycket artistorganisationen som ett begrepp för artistens nätverk.Metod: Då författarna ingående ska kartlägga hur ekonomistyrningen används och utformas så är studien av deskriptiv karaktär.

I studier av igenkänning av ansikten har egengruppseffekter (own-group bias) kunnat framkallas utifrån indelning av deltagarna i påhittade personlighetskategorier. Denna studies syfte var att undersöka om egengruppseffekter på liknande sätt kunde framkallas på ålders- samt attraktivitetsbedömning av röster. Totalt 38 deltagare fick utföra ett falskt personlighetstest i syfte att dela in dem i två grupper: röd och grön. Därefter presenterades 36 röstprover ett i taget med en röd eller grön bakgrundsfärg på datorskärmen, medan deltagarna skattade talarens ålder samt röstens attraktivitet. Resultatet visade ingen effekt av indelning i personlighetskategorier.

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling där parterna i målet är ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvärderingen av anbuden varit bristfälliga, misstag har gjorts i arbetsgången och ett dåligt juridiskt språk har använts. Vi anser att detta troligen beror på kompetensbrist när det gäller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan råda vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstånd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare är det enligt oss viktig att poängtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrågningsunderlag och vid utvärdering av anbud..

Abstract  This paper examines the Copenhagen Climate Conference held in the Bella Center in Copenhagen, December 2009. The aim of this paper was to analyse the highly anticipated conference, and why it did not result in a binding protocol between the world?s states. The focus of this paper was to examine two key actors in the Copenhagen negotiations: the people?s republic of China and the European Union.

Det som framkommit under vårat arbete är att åsikterna går isär. Polismyndigheten i Norrbotten anser att rent juridiskt går det inte att bevisa förekomsten av människohandel för sexuella ändamål i deras län. De medger emellertid att prostitution och sexköp existerar. Länsstyrelsen och Rikskriminalpolisen (RKP) uppger att det formellt sett inte finns något att rapportera om människohandel i Norrbotten. Andra hävdar att det förekommer, bl.a.

Bakgrund och problem: Alla företag behöver en stark ekonomistyrning för att kunna konkurrera ute på marknaden. Ekonomistyrning innebär att företag kan planera, följa upp och utvärdera olika rapporter. För att kunna göra detta behövs styrmedel som budget som innebär en ekonomisk handlingsplan som ska styra företaget mot ett visst mål. Senaste tiden har budgetens att vara eller icke vara diskuterats aktivt. Utifrån den kunskapen vill vi undersöka budgetens betydelse för tillverkningsföretag samt öka vår förståelse för ämnet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre företag i, inom tillverkningsbranschen i Småland arbetar med budgeten.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 1980-talet uppkom stark kritik mot den dåvarandeekonomistyrningen. Detta renderade i att större vikt började läggas vid icke-finansiella måttoch att kunden hamnade allt mer i fokus. I takt med detta har intäktsdrivare, det vill sägafaktorer som påverkar intäkter, fått mer uppmärksamhet. I dagens hårt konkurrensutsattamarknader blir det för företagen viktigt att förstå intäktsdrivarnas roll, dess påverkan påintäkter och att kunna dra nytta av detta i sin verksamhet. Tidigare studier har identifieratintäktsdrivare på olika nivåer men inga studier har tidigare undersökt hur vetskapen omintäktsdrivarna påverkat företags ekonomistyrning.Detta har lett fram till följande frågeställningar:· Hur kommer vetskapen om de identifierade, kundrelaterade intäktsdrivarna till uttryck iutformningen av de undersökta företagens ekonomistyrning ? vilka styrmedel berörs?· Hur används den berörda ekonomistyrningen ? vad är dess funktion och dess syfte?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur identifierade, kundrelateradeintäktsdrivare i tre företag inom kläddetaljshandelsbranschen kommer till uttryck iutformningen och användning av respektive företags ekonomistyrningAvgränsningar: Studiens utgångspunkt är resultatet från Nissen, Ståhl, och Ståhle (2007) därintäktsdrivare identifierades hos tre företag ? AB Lindex, JC AB och KappAhl AB ? inomkläddetaljhandelsbranschen.

Med unionens regelverk kring statligt stöd som utgångspunkt behandlas i uppsatsen EU-rättens förhållningssätt till kommunal markförsäljning. Vid försäljning av mark kan en kommun ha andra ambitioner än att endast erhålla högsta möjliga pris. Exempelvis kan det finnas önskemål om att förena försäljningen med vissa krav på köparen, vilket i sin tur kan leda till ett lägre pris på marken. Alternativt kan priset på marken sänkas i syfte att locka investeringar. Att markförsäljning på detta vis nyttjas som ett styrmedel för att förverkliga politiska ambitioner riskerar emellertid väcka misstankar om att köparen mottagit statligt stöd.

Den Svenska lagstiftning med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram har införts som en följd av Sveriges EG-rättsliga åtaganden. Systemet har dock visat sig ha brister avseende genomförandet av normerna, dessa brister innebär att Sverige ej uppfyller de EG-rättsliga kraven avseende exempelvis enskilda berördas möjligheter att kunna förlita sig rättsligt på bindande normer. Åtgärdsprogrammen innebär inte att genomförandet garanteras, enligt gällande rätt har de till syfte att fungera som ?strategiska planeringsdokument?. De lämnar således de aktörer som har att säkerställa att normerna efterlevs utan några egentliga möjligheter att göra det, undantaget miljöbalkens vanliga bestämmelser.