Sökresultat:
1399 Uppsatser om Juridisk diskurs - Sida 18 av 94
?Jag har alltid trott att det finns något men inte hittat något? : Att leva alternativa diskurser
Uppsatsen handlar om tre informanter som intervjuats angående sin syn på alternativa behandlingar och alternativa diskurser i kontrast till dominerande diskurser inom medicin och samhälle. Viktiga avsnitt rör till exempel sådant som vad är healing, hur kan en behandling gå till, grundläggande synsätt i alternativa diskurser och hur man ser på sjukdom..
Hyreshöjning vid renovering: en utredning av hyresvärdens möjligheter
Syftet med denna uppsats var att utforska möjligheterna en hyresvärd har att höja hyran när denne renoverar en lägenhet. En traditionell juridisk metod användes för att uppnå detta syfte. För att kunna höja hyran måste hyresvärden höja lägenhetens bruksvärde. Detta då bruksvärdessystemet begränsar hur mycket hyra hyresvärden kan debitera hyresgästerna. När hyresvärden renoverar en lägenhet begränsas hyresvärden i stor utsträckning av hyresgästernas samtycke till renoveringen.
Diskursskapande i miljonprogrammets förorter : Fallstudie Järva
Under de senaste decennierna har det svenska samhället genomgått stora förändringar där urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstäderna, därmed har ett ökat krav ställts på städerna och dess stadsdelar. I storstadsområdena finns idag en stor variation av hushåll och i olika sammanhang har ett antal bostadsområden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det så kallade miljonprogrammet under åren 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansättning där en stor del av invånarna exempelvis är av utländsk bakgrund. Bebyggelsen från miljonprogramsåren visar på dåtidens bostadspolitiska målsättningar och välfärdssamhällets ambitioner, en vision om det nya samhället och den moderna människan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsområdena påbörjades har en debatt kring dessa områden blossat upp i massmedia.
Djurskydd: En rättslig jämförelse mellan två nordiska grannar
Utgångspunkten för denna rättskomparativa uppsats grundar sig i det Svenska och Finska djurskyddet. Arbetet bygger på en traditionell juridisk metod, med vilande tyngdpunkt på lagstiftningen och dess motiv. Sverige har sedan 1988 besuttit ett av världens starkaste djurskydd och har även varit en influens i skapandet av Europeiska Unionens och andra länders djurskyddslagstiftning. Oaktat att Finland är ett av Sveriges grannländer, har de en helt annan syn på djurskydd och framförallt hållandet av djur. Detta visar sig i de två olika lagstiftningarna, även om de influeras av EU-lagstiftning.
Lissabonfördraget : Effektivare EU efter reformen?
Europeiska unionen har en lång historisk bakgrund. Syftet med ett integrationssträvande var till stor del att säkerställa att en upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. Därmed antogs en serie ändringar i Europeiska unionens fördrag.
Släktvapenrätt : Det rättsliga skyddet för släktvapen i Sverige
Heraldik betraktas ofta som historisk hjälpvetenskap. Men heraldik, som har sina rötter i medeltiden, hör inte bara till det förflutna ? heraldik är en levande fenomen. Många personer använder sig flitigt av sina släktvapen, och även nya släktvapen antas ständigt. Rättsliga tvister kring släktvapenrätt hör till dåtida juristernas vardagliga mat.
Skälig häktningstid: Är svenska häktningstider förenliga med Europakonventionen?
I likhet med svensk lag saknar Europakonventionen reglering avseende högsta möjliga häktningstid. Huruvida en häktningstid varit skälig har egentligen inte prövats av den svenska domstolen medan Europadomstolen har en omfattande praxis där frågan om skälig häktningstid prövats. Den övergripande frågeställningen har under uppsatsen varit om svenska häktningstider är skäliga mot bakgrund av Europakonventionens bestämmelser. För att bemöta frågan har en rättsdogmatisk metod används där både beslut från JK och andra organ studerats för att kompensera för avsaknaden av lämplig juridisk litteratur. Utöver det har rättsfall från Europadomstolen samt den svenska domstolen presenterats som till viss del berör frågan.
Degenerering av varumärken: - en juridisk konstruktion eller ett marknadsföringsproblem?
Degeneration of trademarks - a legal construction or a marketing problem? This paper discusses the issue of degeneration of trademarks. The study has its starting point in the conflict that may arise between the principles of marketing and the legislation concerning IP rights and market law. In this study several verdicts are studied in which degeneration has been addressed. Analyzing these rulings as well as the current legislation in the light of marketing theory, a conflict between marketing and legislation can be noted.
Do you remember when God was a Woman? Den problematiska (o)jämställdheten inom biståndspolicys ur ett afrocentriskt perspektiv
Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen är något som envist påpekats sedan en lång tid tillbaka. Idag betraktas jämställdhet som en av de högst prioriterade målsättningarna för västerländska biståndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jämställdhet var en huvudsaklig förutsättning för all utveckling.
I denna uppsats granskas de policys avseende jämställdhet såsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. Utifrån dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jämställdhet genom diskurs- och textanalys. Det är i första hand sättet som ojämställdhet representeras som ett politiskt problem som är av intresse inom denna studie. Särskild uppmärksamhet ägnas därför till sättet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemställningarna som de avser adressera.
Bildning, vetenskaplighet och högskolemässig utbildning : En textanalys
Syftet med denna uppsats är att utforska innebörden hos begreppen Bildning och Högskolemässighet så som de används i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det är möjligt, utifrån de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem båda. För att få en hanterlig analys har endast en delaspekt av Högskolemässighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestått av två steg.
Att vara eller inte vara : styrs uttaget av föräldraledighet av föreställningar eller faktiska förhållanden?
Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet.För att få svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats.Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar på frågeställningen ska kunna ges.
Barnets bästa utifrån olika perspektiv
Barnkonvention som präglas av idén om barnets bästa har fått stort gensvar i
många länder. Dokumentet har ratificerats av alla världens stater utom USA
och Somalia och därmed fick idén om barnets bästa och barnets rättigheter
rättens stöd. Syftet med uppsatsen är en granskning av vad barnets bästa
innebär, hur barnets bästa ses utifrån olika internationella och
nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bästa och hur
barnperspektivet tolkas. I arbetet användes juridisk metod och en jämförelse
av begreppet barnets bästa i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn
fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn får klara sig på 80 öre per
dag? Det viktigaste är inte att länderna ratificerat barnkonventionen utan
hur den införlivats i nationella lagstiftningen.
"Jag vill inte vara den där tjocka mamman" : En studie kring kvinnligt kroppsideal under och efter en graviditet
Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Syfte med studien är att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, själva beskriver egna och andras krav på att återgå till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ... .
Elevers syn på bildkunskaper
Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.
En sockersöt reklamhora uppväxt bland dokusåpor : En studie av hur könade normer och diskurser kring unga tjejers bloggande skapas och hur tjejerna förhandlar kring dem
I den här studien har jag fokuserat på unga tjejers bloggande. Det har tidigare varit ett åsidosatt ämne i Sverige, även om internationella studier finns. Jag har velat ge en bild av den diskurs som finns kring tjejers bloggande i Sverige idag, samt få några tjejers eget perspektiv på sitt bloggande och bloggläsande. För att uppnå detta har jag genomfört en medieanalys där ett antal tidningsartiklar granskats, samt genomfört en fokusgruppintervju med fem bloggande tjejer. Ur medieanalysen framkom att den övergripande diskursen kring tjejers bloggande är ogiltigförklarande och ofta nedsättande, men med vissa öppningar där tjejerna får agens och trovärdighet.