Syftet med mitt arbete är att presentera ett tematiskt arbete där skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet är även att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika föreställningsvärldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket på Judith A. Langers lästeori men även andra forskares syn på skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande är också något som diskuteras men är inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys..

Vi ämnar undersöka hur attityder gentemot queerteorier har förändrats och påverkat några prästers yrkesutövande. Målsättningen är att synliggöra utifall queerteorier på Bibeln används på ett aktivt praktiskt sätt eller enbart på ett akademiskt plan. Vi har använt oss av queerteorier utformade av Judith Butler och Gayle Rubin. Genom en intervjustudie utförda med kvalitativ analys, har vi kommit fram till att queerteorier tycks sträcka sig enbart till den akademiska sfären. I diskussion ställer vi oss frågan: vad queerteoriernas funktion är och varför de inte appliceras i större utsträckning? Nyckelord: Queer, Bibeln, Svenska kyrkan, Heteronormativitet.

Can the need for inclusion result in certain social norms remain unchallenged, and over time become hard to identify? To ?fit in? and be accepted in different social contexts we have to behave according to the dominating rules and conventions. We accept characteristics and make use of attributes specific for the group we want to be a part of. When we accept these attributes we contribute to keep the concept of them alive. Further on these attributes will be picked up by the next person who wants to become a part of that specific context.

In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender.

Syftet med min studie har varit att undersöka kärlekens spelregler och värderingar utifrån Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kärleksspelets tidigaste fas. Materialet består utav fem skilda intervjuer utförda på två kvinnor och tre män, samtliga mellan 20 och 26 år gamla. I analysen har två tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar än vad resultatet kom att påvisa angående eventuella förändringar i genussystemet.

The aim of this essay is to answer the question of how, and in what ways Martina Bigert?s and Maria Thulin?s picture Allt om min buske (literally, All about my bush) is queer. Inspired by Judith Butler?s idea of the heterosexual matrix, and Michel Foucault?s discourse I attempt to investigate how sex and sexuality are described in relation to heteronormativity, and if Allt om min buske is either norm-breaking or norm-creating in a wider perspective. This study concludes that antinormativity and queerness are evident within the framework of the picture.

SammanfattningDetta är en studie av sjuksköterskors bemötande av patienter på Sjukvårdsrådgivningen i Region Skåne. Syftet är att undersöka hur det helhetstänkande som är vanligt förekommande i teoretiska debatter om sjukvården är förankrat i den praktiska verksamheten. Jag fokuserar på bemötande som kompetens, och studerar dess plats och auktoritet i organisationen. Jag undersöker även hur helhetstänkandet praktiskt fungerar i mötet mellan sjuksköterska och patient genom att fokusera på hur kön och sexualitet synliggörs och beaktas i samtalen.Jag utgår från Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen och om hur kön och sexualitet görs genom social interaktion. Jag använder mig också av intersektionalitet som ett analysverktyg.

Denna studie erbjuder en litterär analys av gestaltandet av sexualitet i den amerikanske författaren Rymond Carvers novell "So much water so close to home". Analysen lyfter bland annat fram den obligatoriska heterosexualiteten som den teoretiseras av Adrienne Rich och hur manlig kontroll av kvinnans sexualitet inom den heterosexuella institutionen tar sig uttryck i texten.Utöver det undersöks i analysen vilka principer som kan anses ligga bakom konstrueringen av sexualitet i novellen samt hur dessa tar sig uttryck. Den aspekten av analysen tar avstamp i Judith Butlers teori om diskursivt skapade kön och genus samt den heterosexuella matrisen som utgångspunkt för all sexuell åtrå. .

Språket har en central roll i diskursanalys eftersom språket formar vår verklighet. På samma sätt bidrar medier till hur vi upplever världen omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum där detta sker är sexrådgivningsspalter i kvällstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna är att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan är nästintill ointresserad av sex.

This essay examines Finnish artist Iiu Susiraja?s self-portraits in relation to Western traditions and tropes of the genre from the 20th century until today. I use an iconological/iconographic model to describe and to further interpret the images. The purpose is to find out which norms and conventions, within the art sphere and society as a whole, that Susiraja?s images reproduce or revolt against.

The aim of this essay is to answer the question of how ? in what ways ? Jeanette Wintersons Written on the Body and Sarah Waters? Tipping the Velvet are queer texts. My method is that of a thematic analysis, focusing on words and phenomenon related to definitions of the multi facetted term ?queer?. The analysis covers themes of lesbian focus, performativity, performance, speech-acts, and heteronormative and queer relationships.

I have examined the conditions for participation in an opera masquerade. Theoretical support has been found in Michail Bachtin, Richard Schechner and Judith Butler. The main study object has been a masquerade organised by the workers of The Royal Opera of Stockholm in 1925. The masquerade is examined as a social practise with distinct aesthetic framing. The analysis shows that the opera masquerade share some characteristics with the medieval carnival culture as described by Bachtin, but differ in many ways as well.

Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur.

Denna uppsats är en diskursanalytisk undersökning av ett antal texter (debattartiklar, riksdagsmotioner samt ett utdrag ur en riksdagsdebatt) rörande frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Analysens fokus ligger på det sätt som texterna argumenterar mot en förändring av dagens äktenskapslag som skulle innebära att även ?enkönade? par inkluderas. Centralt för uppsatsen är hur föreställningar om genus och sexualitet skapas och återskapas i texterna som studeras. Uppsatsen präglas av ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt, vilket innebär att den utgår från den socialkonstruktivistiska premissen att världen, så som vi förstår den, är socialt konstruerad och att människor ständigt skapar och omskapar verkligheten i interaktion med varandra.