Vem får lov? undersöker queerdans som nutida fenomen inom pardansen i Sverige och med utgångspunkt i Judith Butlers queerteori diskuteras queerdans som aktiv-ism, gruppgemenskap och utveckling av danstraditioner. Utifrån fem intervjuer med danslärare som praktiserar queerpedagogik inom olika dansgenrer undersöks queerdansen i ett jämförande perspektiv med annan pardans vad gäller deltagar-skaran, pedagogiken och det faktiska dansandet..

Den allvarsamma leken (1912) by Hjalmar Söderberg has been regarded as one of the greatest love novels of Swedish literature. The story about Arvid Stjärnblom and Lydia Stille and their extramarital love is marked by timeless universality.In this essay, I will examine this notion of love as a prediscursive value, by means pro¬vided by foremost poststructuralist theory. With Derrida?s conception of deconstruction, the analysis will reveal the constructedness of the true love in Söderbergs novel. Examinating typi¬cal logocentric binarisms the essay will show that the notion of true love is constituting a term in an oppositional relation with, in this specific case, the marriage sanctioned by society.

Mot bakgrund av att asexualitet på senare år formulerats som en möjlig sexuell identitet, orientering eller preferens är syftet med uppsatsen att teoretisera den asexuella positionen ? här definierat som ?frånvaro av lust till sexuell praktik?. Detta görs genom en nära läsning av fyra texter som varit centrala inom feministisk och queer teoribildning, med intentionen att undersöka hur asexualitet positioneras i relation till dessa teorier. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från feministiska och konstruktivistiska teorier om kön, sexualitet, makt och subjektstatus, främst Michel Foucault (1976)och Judith Butler (1990). Mina läsningar visar att i Gayle Rubins sexuella värdehierarki (1984) tilldelas positioner utifrån sexuellt aktörskap, och det är således sexuella subjekt som kan emanciperas.

Ett undersökande av min identitet som grafisk designer, genom det praktiska arbetet med att ta fram en grafisk identitet..

Jag vill i den här uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befästs och utmanas i Margareta av Navarras verk Heptameron. Jag utgår från Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism påverkar och påtvingar olika konstruktioner av sexualitet och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger på en normerande och normaliserad heterosexualitet som ständigt för tillbaka avvikelserna från denna norm, hos såväl devisanterna som i de två noveller jag studerat, till en binär könskategorisering. Huvudfokus ligger på tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kärlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sådana begrepp i verket visar på att det inte går att finna något essentiellt ursprung eller någon slutgiltig definition av dem. Det är just därför den heterosexuella normen måste iscensättas gång på gång.Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i fråga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberättelse där de slås fast och i novellerna där de problematiseras, vilket också påpekats av Bernard.

The purpose of this paper is to do an analysis of the characters and the theater/masquerade motif in C.J.L. Almqvist?s Drottningens juvelsmycke (The Queen?s Diadem), based on queer theory, by using Judith Butlers?s Gender Trouble. As an alternative to the Swedish, gender determined, feminine pronoun ?hon?, which has been used by earlier critics concerning the main character of the book, ?hen? is proposed.

I ett försök att låta psykoanalysen tala med poststrukturalistiskateoribildningar undersöker uppsatsen hur det går att förstå fenomensom kroppslighet, begär och subjektion. Uppsatsen försöker skapaaffiniteter och synteser mellan de inom svensk genusvetenskap oftaignorerade delarna av Judith Butlers psykoanalys och teoretiker sombland annat Julia Kristeva, Jacques Lacan, Sigmund Freud ochJacques Derrida. Genom att låta den freudianska och butlerianskatermen melankoli stå i dialog med Kristevas teori om abjektionenoch Derridas différance-begrepp görs en teoretisk ansats attanalysera ätstörningsproblematikens omedvetna struktur i denmanliga homosexuella subjektspositionen. Uppsatsen argumenterarför behovet av psykoanalysen inom genusvetenskaplig teori för attkunna blottlägga de dolda subjektiverande processer som via enheterosexistisk diskurs skrivs in starkare och mer våldsamt i vissapsyken än andra. Uppsatsen försöker visa på hur den ätstördakroppen hos bögen som subjekt framträder som något förfrämligatoch abjektalt med ursprung i melankoliska heterosexistiskaintrojiceringar i jaget och begäret.

This MA thesis analyzes how the protagonists and the narrative structure relates to ?the Child? as a linguistic/cultural construction in Mare Kandre?s early authorship (1984-1991). A thematic of children portraits defines this period of Kandre?s writing, which consits of the following works: In a Different Country (1984), The Annunciation (1986), Bübin?s Kid (1987), The Burning Tree (1988) and Aliide, Aliide (1991).Linguistic components, such as the word ?child?, the name ?Kid? and a reconstruction of the concept of childhood, holds an actuate position in these narratives when they first appear in direct relation to the protagonists. This suggests how generally accepted categories and concepts consciously are at work in Kandre?s writings.

The purpose of this paper is to explore the female experience as it is spoken of in the novel Sindhia written by Rut Hillarp (1954) and how the main character in the book violates the experience from a queer perspective. My aim is to through a close reading highlight a number of discourses that underpin the book's imminent theme of love and submission.According to Norman Faircloughs critical-discourse analysis, the text one reads produces a certain amount of discourses that one consumes. This way there is a dialectical interaction that can be set into a practical analysis together with a suitable academic perspective. This is the method I use in this thesis.The academic perspective I add isJudith Butler's queer theoriessupported by Michel Foucaults social genealogyin order to understand/analyze the woman?s position in relation to a social empirical history.I came to the conclusion that Sindhia produces the woman's discourse from an ancient biblical/ mythological time up to modern time.

AbstractI denna undersökning tolkas motståndsstrategier i Ulrike Meinhofs skrivna texter.Undersökningsmaterialet består av engelska översättningar av tre krönikor publicerade i denVästtyska tidsskriften konkret under året 1968: ?Counter-Violence?, ?From Protest toResistance? och ?Setting Fire to Department Stores?.Syftet är att tolka Meinhofs syn på motståndsstrategier i de tre krönikorna. Detta görsgenom att först tolka det deskriptiva innehållet i krönikorna; det vill säga vad texterna säger.Tolkningarna görs både kronologiskt och komparativt utifrån vilken typ av motståndsmetodsom beskrivs, motståndsmetodens syfte eller riktadhet, samt värderingen av en specifikmotståndsmetod och dess resultat eller konsekvenser. Den komparativa tolkningen utgörsvidare av en fokusering på krönikornas potentiella skillnader, olikheter eller förändringar.Syftet är också att utifrån den kronologiska och den komparativa tolkningen diskuterakrönikornas performativa funktion; det vill säga vad texterna gör.Uppsatsen är teoretisk och anknyter till en genusvetenskaplig, metodologiskutgångspunkt som innebär att teori och metod inte skiljs åt. Uppsatsen omfattas också av ettepistemologiskt ställningstagande som innebär att gränsen mellan forskningens subjekt ochobjekt ifrågasätts och diskuteras.

This paper aims to investigate the terms and conditions of a lesbian gaze and a lesbian spectatorship from a feminist and queer theoretical point of view. The empirical material consists of three paintings by the American artist Romaine Brooks (1874-1970).  Brooks was based in Paris in the early 20th century where she was surrounded by a group of intellectual and usually cross-dressing lesbians. The women within this context are the ones depicted in Brooks? paintings and this makes her one of the first artists in modernity to openly portray lesbian and cross-dressing women.

The purpose of this thesis is to, based on interviews and document studies, critically discuss how the introduction of kickboxing in Physical Education (PE) could affect gender equality in society. Based on a queer feminist and norm critical perspective on the prevailing teaching of PE, which, despite official efforts to challenge and modernize PE, persists in reproducing gender norms by e.g. spending 75% of class time on ball games. The hypothesis is that girls accessing violence (empowerment) through a bodily awareness in the form of kickboxing, positively would challenge the power imbalance that gender norms create. Girls are brought up, even today, in accordance with gender norms arguing against girls/women wanting to use their bodies as powerful tools to set limits.

The idea of this paper is to try to give the novel of Gerd Brantenberg, Egalias döttrar, another profundity. To take the book to another dimension, by using the theory of Judith Butler, queer, and her criticism of the Monique Wittig?s earlier theories of the subject queer. I examine how the language is used through a queer analysis by performing a closely reading. My position is that the language assumes a heterosexual norm, which is unveiled by queer.

This is a study of the novel Mes mauvaises pensées (2005) by the French writer Nina Bouraoui. I use an intertextual comparative method, where I read the novel against three intertexts: Marie Cardinal Les mots pour le dire (1975), the David Lynch movie Mulholland Drive (2001) and novels and photographies by Hervé Guibert. Main focus is on the relation between body and language. Using the psychoanalytic theories by Julia Kristeva I examine the melancholy of the narrator in Mes mauvaises pensées. The melancholic subject mourns a Thing which is the unrepresentable archaic mother.

This essay is investigating heterosexuality in Gun-Britt Sundströms Maken. With help from the queer theories of formost Judith Butler, but also to some extent the ideas of Michel Foucault, I have tried to answer the question of which norms are becoming clear and which are being broken in the novel. I have also looked at a few of Gayle Rubin?s opposites in her sexual value hierarchy. Some of the norms that are brought to light in the essay revolves around faithfulness, lust towards the ?right? person and for the ?right? reasons.