Föreliggande uppsats är en forskningsöversikt på användningsområdet för begreppet ?Judikalisering?. Trots att termen används relativt ofta i samhällsdebatten finns mycket lite vetenskaplig forskning på området och en välutformad definition lyser med sin frånvaroDen gängse begreppsförklaringen fokuserar på ökad domstolsmakt och ställer principen om folksuveränitet mot rättsstatens grundsatser. Därmed blir debatten mycket ideologiskt färgad. Att det kan finnas ytterligare tänkvärda aspekter än den klassiska maktdelningsläran lämnas därhän.

Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för Judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning.

This thesis examines the reasons behind the Swedish migration policy reform which led to a replacement of the Aliens Appeal Board by the Migration Court. This introduced a two-party procedure, oral hearings and enhanced transparency. It was designed to guarantee the rule of law and to thwart political arbitrariness.The transfer of power from representative institutions to judiciaries is referred to as judicialization, and the Migration Courts may be considered a typical example of this phenomenon. However, this can be questioned. The straggling nature of the term implies everything and anything unless cautiously defined.

På senare tid har flertalet rättsfall kring transpersoners rättigheter dykt upp och haft policyförändrande karaktär. Syftet har därför varit att bringa förståelse för detta fenomen, där en fallstudie genomförts gällande avskaffandet av tvångssteriliseringarna av transpersoner, vilket avskaffades genom en dom. Fokus har legat på de påverkansstrategier som använts för att avskaffa tvångssteriliseringarna, för att se om domstolsvägen är en ny strategi för transrörelsen och vad som i så fall har möjliggjort denna. Jag kom fram till att det är en medveten strategi från HBTQ-rörelsen och att Judikaliseringen i samhället, alltså att domstolarna blivit mer politiska, verkar ha spelat en roll för att göra denna väg möjlig. Judikaliseringen har öppnat upp rent systemmässigt och idémässigt för att driva transpolitiska frågor den rättsliga vägen som mänskliga rättigheter..

In this thesis I examine the development and expansion of judicial power in Sweden. The concept of judicial review is defined and related to democratic theory, and the various forms of judicial review in use in Sweden are explained. The main focus is on the political and scientific discussion concerning judicial review since the mid 1970s. It is shown that judicial review so far has been used only to a limited extent and that the number of court cases has remained quite stable over time. The main cause of judicialization seems to be the supremacy of EU law following the Swedish EU membership in 1995 and the inclusion of the European Convention on Human Rights into Swedish law.

ABSTRACTUniversity: Växjö University, school of social science, department of political scienceLevel: Bachelor?s thesis in political scienceTitle: SHIFTING BALANCE OF POWER? ? an analyze of the new EU-treaty?s consequences for the EC-court.Academic adviser: Associate professor Stefan HöjelidAuthor: Magnus NordahlThis study focuses on the increased role of the European Court of Justice through the establishment of a Constitution for Europe and its impact on the balance of power, both horizontal and vertical.To do this, the study takes its aims from the research problem, formulated as follows:Does the establishment of a constitution for Europe contribute to an increased role for the European Court of Justice and does it create a more legible horizontal and vertical division of power?To reach the relevant analyses and conclusions two precise questions are presented as well as an analytical model. The precise questions are:? Which are the relevant contributions for the balance of power from a perspective of juridification in the new EU-treaty?? What impacts do those contributions have on the so called ?European federalism??The theoretical perspective of this study is rooted in the concept of federalism with special emphasizes on constitution and sovereignty as well as a part about the process of juridification. Along with the presented analytical model consisting of a horizontal and vertical division of power, the empirical material is presented with focus on the new EU-treaty about a constitution for Europe and the European Court of Justice.

The topic of this master thesis in legal science is state law and constitutional law, or more specific judicalization, with the division of power and thus increased individual legal rights in various forms. Sweden has traditionally had a weak constitutional protection for the individual?s legal rights. The public power has been concentrated to the government and the courts have only played a marginal role. Since the implementation of the European convention of legal rights and with the ever-increasing importance of the legal system of the European Union, the Swedish legal system gone through changes of historical dimensions.This master thesis is based on the legal dogmatic method where laws, preparatory work, case law and doctrines have been systemized.