Den här uppsatsen behandlar ämnet traditioner och högtider i skolan, men även hur två skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan är och har varit ett debatterat ämne då Sverige mer och mer blivit ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att förändringar i skolan sker då den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mångfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar också elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i Judendomen, kristendomen och islam.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa Judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen.

Denna uppsats handlar om en genusundersökning och läromedelsanalys i religionsläroböcker för skolans senare år inom de abrahamitiska religionerna. Jag har använt mig av sju olika läroböcker och baserat min undersökning på dem, alla läroböckerna är utgivna under olika år tal med den äldsta från 1991 och den senaste från 2012. I min teori lyfter jag fram att kvinnorna osynliggörs i religionsläromedel då man oftast beskriver en religion ur ett manperspektiv. Syftet med undersökningen var att se hur mycket kvinnorna nämns i läroböckerna och jag ställde frågorna hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver författarna om kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilka är i så fall skillnaderna? Med hjälp av textanalys och innehållsanalys besvarade jag min frågeställning.

Denna studie är en fortsättning på min tidigare studie och den syftar till att ta reda på om de två radikala arbetartidningarna som existerade kring revolutionsåret 1848 förespråkade fysisk konflikt. Jeremy Popkins forskning kring motsvarande förhållandena i Frankrike visade att massmedierna i högsta grad hade varit delaktiga i skapandet av de omständigheter som ledde till våldsamheter i Frankrike under perioden 1830-1848. Denna slutsats används som en hypotes att även Stockholms massmedier kunde därmed skapat omständigheter som ledde till marsrevolten i Stockholm 1848. Min tidigare forskning visade att Söndagsbladet, dagarna innan marsrevolten i Stockholm 1848 välkomnade revolutionen i Frankrike samt dess spridning över kontinenten. Den andra tidningen Folkets Röst valdes som en komplettering eftersom den hade en direkt anknytning till Söndagsbladet. Jill Harsin som studerade de franska radikala arbetarrörelserna påpekade att dessa kännetecknades av tre primära aspekter: våld, heder och romantik.

SammanfattningSkolan kan sägas ha två primära och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundläggande demokratiska värden. Att vårt samhälle har förändrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förståelse, tolerans och inlevelse för andra människor har blivit allt mer angelägen. För förverkligandet av skolans båda uppgifter spelar läroboken fortfarande en framträdande roll. En viktig fråga är om läroböckerna i religionskunskap är anpassade för den relativt nya situation som råder i skolan, med mångkulturella och mångreligiösa klassrum.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån två läroböcker i religionskunskap kan sägas uppfylla läroplanens direktiv om att undervisningen ?skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse? (Lpf 94, s 3).

Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen?Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland.

Mitt syfte har varit att skaffa mig grundläggande kunskap om vad mystik är och vad som kännetecknar mystik erfarenhet. Jag har undersökt mystika riktningar inom hinduismen, Judendomen, buddhismen, kristendomen och islam. Tekniker och livshållningar som kan leda till mystika erfarenheter har jag också tittat närmare på. Min frågeställning har varit: Vad har den kristna mystiken att erbjuda nutidsmänniskan? Utifrån min frågeställning så har jag fördjupat mig inom den kristna mystiken.