År 2001 upptäcktes askskottsjukan i Sverige för första gången efter att den härjat i Polen och Litauen sedan mitten på 1990-talet. Syftet med det här examensarbetet är att, med utgångspunkt utifrån att asken, Fraxinus, kan vara hotad på grund av askskottsjukan, hitta ersättande träd för utemiljöer, med fokus på biologiska, funktionella och estetiska aspekter. Askskottsjukan tros orsakas av den nybeskrivna svamparten Chalara fraxinea. Svampens biologi är fortfarande okänd, vilket gör att man inte med säkerhet vet om den ensam orsakar askskottsjukan. Symptomen som sjukdomen ger är döda skott, vissnande blad och kräftsår på stammen.

Vårt syfte med uppsatsen är att göra en jämförelse av synen på mission mellan tre samfund som är etablerade och tre nya religiösa rörelser. Samfunden vi valt att studera är Evangeliska frikyrkan, Pingstkyrkan, Svenska missionskyrkan, Mormonerna, Livets Ord och Jehovas vittnen.Det etablerade samfunden? Det man ser är att inom de etablerade samfunden så för alla ut evangeliet. Alla delar samma vision genom att följa det som står i Bibeln.? Inom de etablerade ser man att de har en gemensam helhetssyn på världen, människan och på Kristi uppdrag.? De etablerade samfunden följer samma grundprinciper och missionen bedrivs med kärlekens styrka.

This essay is aiming to go through and study the most important and frequently mentioned terms and titles used in the letters of Paul to denote and describe God, the Father, the Son and the Spirit. These include ?Christ? and ?Lord? as well. The purpose has been two-fold: on the one hand I wished to study the background and meaning of the concepts in question, as used by Paul; on the other hand ? and this has been my main concern ? I specifically wanted to look at what kind of language Paul uses to denote Father, Son and Spirit in terms of their attributed characteristics, roles and theological functions.

Det är inte som att läsa en deckare, det finns ingen löst gåta beskriven på skriftens sista sidor. Läser man delar av den här skriften deltar man i delar av ett sammanhang. Jag föreslår att man läser den som en upplevelse. Mening skapas mellan delarna, mellan raderna, den blir till i mellanrummet. För att kunna läsa mellan raderna måste man först läsa raderna. Då är det möjligt att det jag vill berätta kan förmedlas. Varje del i den här texten har egen mening.

Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva.

Genom en omfattande teoristudie fann vi ett flertal teoribildningar inom ämnet, teoribildningar som på olika sätt berörde gruppers utveckling såväl som den individuella utvecklingen. Vi fann att individens utveckling är starkt förknippad med teamets utveckling varför självinsikt är av stor betydelse för teamets utveckling, Carl Gustav Jungs teorier om den introverta/extroverta människan har således stor betydelse inom detta område. Andra dominerande aktörer inom teoristudien är Schutz och hans FIRO ? modell som berör hur sociala behov såsom tillhörighet, kontroll och samhörighet påverkar gruppen under olika faser. Vidare är Johari´s fönster av stor betydelse, Joseph Lufts och Harry Inghams modell av vår personlighet är väl känd för alla som arbetar inom denna genre.