I följande uppsats jämförs bilden av "Sverige ? det nya matlandet" mellan Jordbruksverket och VisitSweden och hurvida den överensstämmer eller ej. Det empiriska materialet är baserat på rapporter, pressmeddelanden och andra webb publikationer. Materialet analyseras sedan enligt en diskursanalys. Vi fann att bilden skiljer sig mellan de två aktörerna..

Title: Notification of animal welfareAuthor: Helen ÖhlundThe purpose of this study was to examine the routines of the county administrations in Sweden when it comes to receiving notification from the public about the welfare of animals. According to Jordbruksverket at least 50 % of the screening of animal welfare should be based on routine controls on existing farmers. Today the routine controls only reach a 43 % average for the whole country. A big part of today?s result depends on the amount of time it takes the administrators of animal welfare to process the notifications from the public.

Titel: Internkommunikation ur medarbetarperspektivFörfattare: Fredrik Dahlstedt och Anders ÅkerströmHandledare: Jenny WiikKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Antal ord: 13033Sidantal: 62Syfte: Syftet för uppsatsen är att undersöka hur medarbetarna på Jordbruksverket uppleverorganisationens internkommunikation.Metod: Kvalitativ innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer.Material: Intervjuer med tolv medarbetare från olika divisioner av Jordbruksverket.Huvudresultat: Jordbruksverkets medarbetare är nöjda med hur internkommunikationen fungerar i dagsläget. Men de känner ett stort avstånd till medarbetare som inte tillhör deras egen enhet och till chefer över deras egen enhetschef, vilket är ett utslag av hur New PublicManagement fungerar. Teorin om medarbetarskap stämmer väl in på hur medarbetarna uppleverinternkommunikationen på Jordbruksverket. Medarbetarna tycker däremot inte attinternkommunikationens utseende stämmer överens med Jordbruksverkets vision..

Den här rapporten beskriver ett examensarbete som har genomförts på uppdrag av Jordbruksverket i Jönköping. Uppdraget handlar om att ta fram en prototyp av en e-tjänst för överklagningar med fokus på användbarhet mot användaren.Jordbruksverket är en statlig myndighet som arbetar med att uppfylla de övergripande målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken i Sverige. En av Jordbruksverkets huvuduppgifter är att administrera de EU-stödpengar som betalas ut i samband med lantbrukssysslor.Jordbruksverket har funnit problem i överklagningar som kommer från lantbrukare som vill överklaga olika beslut. Överklagningarna är inte alltid helt kompletta vilket kräver mer arbete och tid för handläggningen av dem.Jordbruksverket vill därför undersöka möjligheten att införa en e-tjänst för att skicka in överklagningar. E-tjänsten ska kunna guida en användare igenom en överklagning så att den blir så korrekt och komplett som möjligt.Eftersom användarna har olika erfarenheter av att överklaga och med datorer har syftet med studien varit att utveckla en prototyp av en e-tjänst som ska fokusera på användbarhet mot användarna.Den huvudsakliga frågeställningen är:Hur kan man utveckla en användbar e-tjänst med avseende på grafiskt och funktionellt gränssnitt mot användarna?Målet med studien är att ta fram en prototyp på en e-tjänst utefter uppdragsgivarens krav och arbetets forskning på teorier kring användbarhet.Genomförandet av arbetet har till största delen följt Jordbruksverkets arbetsprocess.

Den här rapporten beskriver ett examensarbete som har genomförts på uppdrag av Jordbruksverket i Jönköping. Uppdraget handlar om att ta fram en prototyp av en e-tjänst för överklagningar med fokus på användbarhet mot användaren.Jordbruksverket är en statlig myndighet som arbetar med att uppfylla de övergripande målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken i Sverige. En av Jordbruksverkets huvuduppgifter är att administrera de EU-stödpengar som betalas ut i samband med lantbrukssysslor.Jordbruksverket har funnit problem i överklagningar som kommer från lantbrukare som vill överklaga olika beslut. Överklagningarna är inte alltid helt kompletta vilket kräver mer arbete och tid för handläggningen av dem.Jordbruksverket vill därför undersöka möjligheten att införa en e-tjänst för att skicka in överklagningar. E-tjänsten ska kunna guida en användare igenom en överklagning så att den blir så korrekt och komplett som möjligt.Eftersom användarna har olika erfarenheter av att överklaga och med datorer har syftet med studien varit att utveckla en prototyp av en e-tjänst som ska fokusera på användbarhet mot användarna.Den huvudsakliga frågeställningen är:Hur kan man utveckla en användbar e-tjänst med avseende på grafiskt och funktionellt gränssnitt mot användarna?Målet med studien är att ta fram en prototyp på en e-tjänst utefter uppdragsgivarens krav och arbetets forskning på teorier kring användbarhet.Genomförandet av arbetet har till största delen följt Jordbruksverkets arbetsprocess.

A decade ago the organic egg production in Sweden was nearly nonexistent (Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion, 2008). A rising demand for these products in the beginning of year 2000 made the organic egg production the most increasing production of all organic provisions. The Swedish consumers value provision production that have a reduced impact on the environment and further protects the wellness of animals and plants (Jordbruksverket, 2010). Today, the organic egg production composes roughly 6 % of the total egg production in Sweden. This indicates that the ambition of Jordbruksverket, which has an organic egg production goal of 10 % of the total production, is not yet achieved.The consumer demand on the market is the driving force for these new products, and the higher prices contribute to an essential portion of the additional costs of organic egg production (Jordbruksverket, 2004).

Syftet med studien är att sammanställa information kring genetiska metoders roll i svensk hunduppfödning. Studien innehåller ett historiskt perspektiv på dagens genetiska pool, hälsotillståndet hos svenska rashundar, genetiska sjukdomar bland hundar, samt i vilken utsträckning vi kan påverka hundens hälsotillstånd och mentala tillstånd. Det finns olika typer av urvalsmetoder som används i hunduppfödning såsom markörbaserat test, mutationbaserat test samt traditionell fenotypbaserad avel. Studien har för avsikt att inkludera flera perspektiv då genetiska tester och hundavel påverkas av ett flertal aktörer, såsom Svenska Jordbruksverket, Svenska Kennelklubben, hunduppfödare, rasklubbar och laboratorier. Beroende på hur man tolkar Jordbruksverkets föreskrifter från 2008, kan Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben vara på kollisionskurs.

Mitt examensarbete har utgått från Tyréns AB i Luleå och delvis Boden, där jag i samband med en förstudie för Boden som häststad fick i uppdrag att titta närmare på Bodens ridklubb och utifrån deras önskemål bygga upp en 3D modell, vision över hur ridskolan kan se ut.Modellen är uteslutande gjord i Google SkechUp. Där befintliga byggnader och hagar byggts upp och sedan de önskemål som ridklubben har på nya hagar, lösdrift etc.Till detta arbete har inte någon egentlig litteratur och källor varit aktuella. Utan bara önskemålen från ridskolans sida, men dock vissa bestämmelser om exempelvis hagarnas storlek som Jordbruksverket har..

Detta arbete kom till på inrådan från Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal från hästägare som haft problem med att få titta till sina hästar i samband med färjetransporter. Regelverket kring transport av djur är omfattande och detaljerat och man måste ta hänsyn till både den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, Rådets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var främst intresserade av efterlevnaden vad gäller de regler som hanterar tillsyn av hästarna samt ventilation och placering/fixering av transporten på färjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nära ett friskluftsintag och hästarnas tillstånd ska kontrolleras varannan timme under färjeöverfarten. Det är länsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, både på land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden såsom hunger, törst, obehag, smärta, frustration rädsla och oro.

Sedan 2009 ligger ansvaret för kontroll av djurskyddslagstiftningens efterlevnad på länsstyrelserna. För att underlätta arbetet för djurskyddshandläggare har Jordbruksverket författat flertalet checklistor för olika typer av djurhållning. Dessa checklistor kompletteras av vägledningar för att användaren ska kunna nyttja dem på bästa sätt. Checklistorna är utformade så att djurskyddshandläggaren genom att följa checklistan gör en bred kontroll av flera, noga utvalda, punkter och risken för försummelse av något område minskar. Dagens checklista för sällskapsdjur innehåller både hund och katt samt övriga sällskapsdjur trots att dessa omfattas av två olika författningar.

Veterinärbesiktning sker vid alla hopptävlingar som överstiger lokal nivå. Det är just nu ett aktuellt och mycket omdiskuterat ämne, då nya regler ska träda i kraft i juli 2010. Besiktningarna idag upplevs av en del ryttare utföras på olika sätt beroende på veterinär, tävlingsplats och tillfälle.Syftet med detta arbete är att kartlägga antalet startförbud och uppkomna skador under hopptävlingar i Skåne under 2007 och 2008 samt studera de faktorer som kan påverka frekvensen av dessa.Vår hypotes är att majoriteten av tävlingsveterinärerna inte utfärdade några startförbud vid hopptävlingar i Skåne under 2007 och 2008.Tävlingsveterinären, som under tävlingen är anställd av Jordbruksverket, måste efter varje tävling fylla i en tävlingsrapport för tävlingen och sedan skicka den till Länsstyrelsen. I studien har alla inskickade rapporter från hopptävlingar i Skåne under 2007 och 2008 på regional och nationell nivå studerats. Utöver detta har intervjuer gjorts med fyra tävlingsveterinärer.

Permanent identitetsmärkning måste utföras på hundar, men är ej obligatorisk på katter. Hundars ägare måste dessutom enligt lag registreras hos Jordbruksverket, men många väljer att också registrera ägarskapet i andra register, vilket ökar möjligheterna för att en bortsprungen hund ska kunna återförenas med sin ägare. Detta arbete beskriver hur märkning med mikrochip och tångmärkning går till. Mikrochipmärkning får göras av den som genomgått en särskild utbildning, men tångmärkning måste göras av djursjukvårdspersonal. Vidare nämns också de största registren för hund och katt i Sverige.

1993 skrev Sverige under FNs konvention för biologisk mångfald, vilket är ett juridiskt dokument som innebär att Sverige har förbundit sig att bevara och hållbart bruka denbiologiska mångfalden. Som en uppföljning till detta antogs Programmet för Odlad Mångfald, POM. Andra aktörer i bevarandet av växtgenetiska resurser är CBM, Jordbruksverket, NordGen, klonarkiven och SLU. Som en del i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, odlas material av vegetativt förökade växtslag i genbanker.En utredning av betydelsen av dessa genbanker i Sverige är huvudsyftet med mitt examensarbete. Tre olika perspektiv redovisas och diskuteras; 1) Bevara för framtida växtförädling/nyttoperspektivet, 2) Bevara för historiska och kulturella intressen, och 3) Bevara för etiska och existentiella värden.

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekämpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogräs och växtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att använda inom det konventionella lantbruket. Under senare år har dock resistens mot bekämpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogräs. Vidare har antalet tillgängliga pesticider minskat på marknaden beroende bland annat på ökade krav på låg miljöpåverkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel?.

I och med införandet av EU-­?direktivet (2009/128/EG) om hållbart användande av bekämpningsmedel och dess krav på att alla yrkesverksamma inom lantbruk ska tillämpa integrerat växtskydd (IPM) senast den 1 januari 2014, kommer en rad förändringar att ske i det svenska lantbruket. I Sverige ligger ansvaret på Jordbruksverket att fördela och informera om IPM och hur implementeringen kommer att genomföras. Examensarbetet (fortsättningsvis kallad rapporten) syftar till att visa hur den teoretiska och praktiska tillämpningen av integrerat växtskydd (IPM) kommer att se ut. Rapporten innefattar tre områden; växtskyddsproblem i Sverige och EU, med innebörden samt den teoretiska tillämpningen av integrerat växtskydd, växtskyddspolitik i Sverige och EU, där lagar och rättsakter som berör växtskydd och integrerat växtskydd tas upp, och hur IPM bör tillämpas i praktiken, där för? och nackdelar med integrerat växtskydd samt informationsflödet mellan myndigheter, rådgivare och odlare tas upp genom en intervjustudie. I början av 1900?talet introducerades de första syntetiska bekämpningsmedlen till lantbrukarnas lycka. Bekämpningen av skadegörare kunde nu utföras effektivare och forskningen gick snabbt framåt inom området. Den alltmer intensiva användningen av bekämpningsmedlen ledde under 1950-­?talet till problem med resistens i fält och skador på närliggande miljö. Problemen ledde fram till att alternativa metoder inom lantbruket började undersökas, där den kemiska bekämpningen minimerades i ett försök att skapa hållbara ekosystem. Det var detta som blev förgrunden till det som vi idag kallar IPM. Begreppet IPM innebär att lantbrukaren använder sig av förebyggande metoder för att minska angrepp av skadegörare, genom att skaffa sig kunskap om skadegörarens biologi för att kunna förbereda odlingen på ett sätt så att angrepp kan minimeras, genom förebyggande och odlingstekniska åtgärder för att minska kemikalieanvändningen. I Sverige fördelas växtskyddsfrågor över ett flertal myndigheter och organisationer, där Jordbruksverket är expertmyndighet inom lantbruk. Genom olika projekt som exempelvis Greppa näringen, arbetar myndigheter, växtrådgivningsföretag och organisationer samlat för att kunna ge råd och informera snabbt om förändringar och problem som sker i lantbruket. Arbetet med implementeringen av EU-­?direktivet (2009/128/EG) innebär en del förändringar i den svenska lagstiftningen. Direktivet behandlar frågor som berör regleringen och användningen av bekämpningsmedel. Genom att anpassa odlingarna till IPM och därigenom börja tillämpa mindre bekämpningsintensiva odlingsmetoder kommer andelen kemiska bekämpningsmedel att minska. Sverige håller i dagsläget på att ta från handlingsplaner för införandet av IPM och hur lantbrukarna skall kunna uppvisa att de tillämpar IPM. III Både rådgivare och odlare som ingick i intervjustudien ser positivt på IPM och tror att det kommer att tillföra något till deras odlingar. Det framkom även en del orosmoment till exempel att de svenska kraven för hur IPM ska tillämpas inte får missgynna de svenska lantbrukarna i jämförelse med övriga lantbrukare inom EU och att det i dag råder brist på information om implementeringsprocessen. Både rådgivare och odlare saknar alternativ till tillåtna kemiska bekämpningsmedlen som finns idag och att utbudet på verksamma substanser i medlen måste bli bättre för att minska risken för resistens. Det är därför viktigt med forskning och utvecklingen inom alternativa bekämpningsmedel..