Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.

Bakgrund och problem: Inom Västra Götalandregionen (VGR) pågår idag en omfattande extern och intern handel. Beställningarna sker antingen via ett eller flera beställningssystem, via telefon, fax eller e-post. Internhandeln och fakturaprocessen är i huvudsak manuell med en obefintlig automatisering. Med bakgrund av detta har det uppstått ett behov av att effektivisera handelsflödena från beställning till betalning. Sedan en tid tillbaka drivs därför ett projekt med syfte att utveckla e-handel inom VGR.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett åtgärdsprogram för att bekämpa våldet mot kvinnor. Det ledde till att länsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhället och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour på många år och en revisionsrapport visade på brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som är en humanitär hjälporganisation, ville också bidra till att främja våldsutsatta kvinnors situation och således ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvåårigt samverkansprojekt, finansierat av Länsstyrelsen i Skåne län. Jag intervjuade nio personer som företrädde de tre samverkansaktörerna och jag ville få veta hur dessa företrädare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idéer på utvecklingsmöjligheter när de såg tillbaka på det avslutade samverkansprojektet. Jag använde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori när jag kopplade min empiri till teori.

Under de senaste 30 åren har större uppmärksamhet riktats mot hjälporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att västvärlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjälporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjälporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad måste man därför differentiera sig från sina konkurrenter. Ett sätt att sticka ut i mediebruset är att erbjuda donation via designade produkter till försäljning.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera vad hjälporganisationer bör ha i åtanke då de via försäljning av designade produkter vill väcka intresse för verksamheten och på sikt bygga fler relationer med bidragsgivare.Uppsatsen har även ett delsyfte som är att genom en enkätundersökning utröna om det finns ett intresse hos människor till donation via designade produkter.Med hänsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjälporganisationerna bör tänka på i sin kontakt med bidragsgivarna.

Svenskarna handlar allt mer kläder och intresset för mode och kläder är större än någonsin.Bara produkten räcker dock inte för dagens konsument, utan platsen där den inhandlas har fåttallt större betydelse för kundens shoppingupplevelse. De olika faktorer som påverkar kunden ibutik brukar samlas under konceptet butiksatmosfären. Atmosfären ska, för att på bästa sättstimulera kunden, byggas utefter människans fem sinnen, syn, känsel, doft, smak och hörsel.Tidigare forskning har fokuserat på hur aktiviteter i butiksmiljön fungerar inom vanligdetaljhandel. Vi har i vår uppsats valt att undersöka hur dessa tidigare rön skulle gå atttillämpa på secondhandbutiker, som skiljer sig från detaljhandeln bland annat genomproduktutbud. Secondhand har på senare tid fått mycket uppmärksamhet och det finns idag ettökat intresse för återanvändning av kläder.Syftet med uppsatsen är att analysera möjligheterna för secondhandverksamheter att arbetamed butiksatmosfären för att skapa en mer tilltalande butik.

Under de senaste 30 åren har större uppmärksamhet riktats mot hjälporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att västvärlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjälporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjälporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad måste man därför differentiera sig från sina konkurrenter. Ett sätt att sticka ut i mediebruset är att erbjuda donation via designade produkter till försäljning.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera vad hjälporganisationer bör ha i åtanke då de via försäljning av designade produkter vill väcka intresse för verksamheten och på sikt bygga fler relationer med bidragsgivare.Uppsatsen har även ett delsyfte som är att genom en enkätundersökning utröna om det finns ett intresse hos människor till donation via designade produkter.Med hänsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjälporganisationerna bör tänka på i sin kontakt med bidragsgivarna.

Under de senaste 30 åren har större uppmärksamhet riktats mot hjälporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att västvärlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjälporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjälporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad måste man därför differentiera sig från sina konkurrenter. Ett sätt att sticka ut i mediebruset är att erbjuda donation via designade produkter till försäljning.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera vad hjälporganisationer bör ha i åtanke då de via försäljning av designade produkter vill väcka intresse för verksamheten och på sikt bygga fler relationer med bidragsgivare.Uppsatsen har även ett delsyfte som är att genom en enkätundersökning utröna om det finns ett intresse hos människor till donation via designade produkter.Med hänsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjälporganisationerna bör tänka på i sin kontakt med bidragsgivarna.

Title: Crisis communication strategy and brand ? A case study of Swedish Red Crossthrough dialog analysisAuthor: Anneli SaarelaPresented: 01.06.2010Purpose: The study addresses the subjects of crisis communication and organisational brand, in relation to stakeholders and brand reputation. The purpose of this essay is to study the dialog regarding the crisis of remunerations with the Swedish Red Cross and how the organisation responds to the criticism. An identification and analysis of the discourse regarding the brand are also included in the study. Part of the empirical material will also be used in relation to Situational Crisis Communication Theory (SCCT).

Unlike previous research, this thesis considers the possibility of regarding the morning prayers in Swedish schools as preaching, rather than teaching. 28 morning prayers, delivered in the church of S:t Johannes in the city of Malmö during 1939-1954 by the religious teacher Astri Heimer (1889-1986), constitutes the material for analysis. The purpose of this thesis is to examine if Heimer's morning prayers may be regarded as preaching, and to discuss the significance of this, in particular considering her role as leader of morning prayers.The examination is conducted in three steps. The first step investigates how morning prayers in general ought to be understood - as teaching or preaching? This is done by describing and comparing the literary genres of religious teaching and preaching, looking into the rules and principles which define the field of application.

Den här magisteruppsatsen handlar om företagens sociala ansvar, CSR. Det är en fallstudie på åtta marknadsledande, svenska företag. Syftet med den här uppsatsen är att analysera konceptet CSR i de undersökta fallföretagen. Vi fokuserar på hur företagen ser på CSR och hur och varför de involverar personalen i detta arbete. De företag vi undersökt jobbar alla inom olika branscher.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

SammanfattningTitel: IFRS 13 - En dokumentstudie över implementeringens påverkan på delårsrapporter i fastighetsbranschenNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Johannes Fritzin och Pia Siewert SvenssonHandledare: Bengt BengtssonDatum: 2014-01-08Bakgrund: Det har länge diskuterats hur tillgångar ska värderas och redovisas och flera standarder har införts genom åren. I och med införandet av IAS 40 fick företagen möjlighet att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde. Kritik har dock riktats mot detta värderingssätt och förste januari 2013 infördes IFRS 13 som bland annat ställer krav på ökade upplysningar.Syfte: Vårt syfte är att studera och beskriva hur väl bolagen inom fastighetsbranschen, som är skyldiga att följa IFRS 13, lever upp till upplysningskraven i sina delårsrapporter vad det gäller värdering av förvaltningsfastigheter. Vi vill också belysa eventuella skillnader och likheter mellan företagens upplysningskvalité och vad dessa kan bero på. Därutöver tänker vi undersöka om implementeringen bidragit till mer information i företagens delårsrapporter. Metod: Studien är en dokumentstudie av delårsrapporter rörande företag i fastighetsbranschen.

Syfte: Att undersöka: Hur samarbetet mellan de olika myndigheterna och organisationerna fungerade på det kriskommunikativa planet i samband med tsunamikatastrofen annandag jul 2004. Hur tilliten till de abstrakta systemens experter påverkades vid katastrofen. Hur det senmoderna samhället och globaliseringens allt större rörlighet ställer nya krav på svenska myndigheters insatser utomlands.Bakgrund: Tsunamikatastrofen i Sydostasien annandag jul är den enskilda händelse som har krävt flest svenskars liv i modern tid. Det är mycket ovanligt att ett samhälle har full beredskap för en händelse av den här storleken. Katastrofen var fullbordad oerhört fort, långt innan någon blivit förvarnad.