Titel: ?Postfacken där nere är ju mer för syns skull? ? En studie av kommunikation på lärplattformer vid skolor med en-till-enFörfattare: Johannes Dyplin och Alexander EnglundUppdragsgivare: Lärarutbildningsnämnden (LUN), Göteborgs universitet.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSidantal: 38 sidor exklusive bilagorSyfte: Syftet är att undersöka hur lärplattformar används för internkommunikation på gymnasieskolor med en-till-en-satsningar.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkätundersökningMaterial: Fem lärare och en studierektor på tre olika skolor, samt sammanlagt 99 eleverHuvudresultat:Lärplattformar används främst för kommunikation via E-post och dokumentdistribution. Sändarna och mottagarna har näst intill samma möjligheter för kommunikation och strukturen av denna är mycket lik den vi finner i ett vanligt klassrum. Lärplattformen utesluter inte heller på något vis den personliga kontakten, trots den bekvämlighet som finns, utan blir en kanal i mängden. Vilken information som färdas och i vilken kanal bestäms av sändaren vilket kan få negativa konsekvenser för mottagaren; utan fastställda rutiner kan eleverna behöva anpassa sig till varje enskild lärares lösning, vilket kan bidra till en förvirring och omotivation.Användarnas inställning till lärplattformer över lag tycks generellt sett vara god men önskemål om att funktioner som ligger utanför systemet skall integreras står högst på listan.

Since the nineteen-fifties, the American political scientist Robert Dahl (born in 1915) has been one of the most prominent democracy theorists in the world. In the book Politics, Economics, and Welfare, he and his colleague Charles E. Lindblom in 1953 introduced the notion of polyarchy as a denomination for the incomplete democracies of the Western world. Linguistically speaking, this notion was formed in connection with the ones already existing in the philosopher Aristotle's (384-322 B.C.) comparative teachings on government. Later, it has become apparent that the notion of polyarchy has already been in use by other authors, such as Johannes Althusius (1614) and Sir Ernest Barker (1947).Robert Dahl has been active at Yale University (in New Haven, Connecticut, USA), and is regarded as one of the foremost representatives of the political-science discipline known as pluralism.

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.

Unlike previous research, this thesis considers the possibility of regarding the morning prayers in Swedish schools as preaching, rather than teaching. 28 morning prayers, delivered in the church of S:t Johannes in the city of Malmö during 1939-1954 by the religious teacher Astri Heimer (1889-1986), constitutes the material for analysis. The purpose of this thesis is to examine if Heimer's morning prayers may be regarded as preaching, and to discuss the significance of this, in particular considering her role as leader of morning prayers.The examination is conducted in three steps. The first step investigates how morning prayers in general ought to be understood - as teaching or preaching? This is done by describing and comparing the literary genres of religious teaching and preaching, looking into the rules and principles which define the field of application.

SammanfattningTitel: IFRS 13 - En dokumentstudie över implementeringens påverkan på delårsrapporter i fastighetsbranschenNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Johannes Fritzin och Pia Siewert SvenssonHandledare: Bengt BengtssonDatum: 2014-01-08Bakgrund: Det har länge diskuterats hur tillgångar ska värderas och redovisas och flera standarder har införts genom åren. I och med införandet av IAS 40 fick företagen möjlighet att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde. Kritik har dock riktats mot detta värderingssätt och förste januari 2013 infördes IFRS 13 som bland annat ställer krav på ökade upplysningar.Syfte: Vårt syfte är att studera och beskriva hur väl bolagen inom fastighetsbranschen, som är skyldiga att följa IFRS 13, lever upp till upplysningskraven i sina delårsrapporter vad det gäller värdering av förvaltningsfastigheter. Vi vill också belysa eventuella skillnader och likheter mellan företagens upplysningskvalité och vad dessa kan bero på. Därutöver tänker vi undersöka om implementeringen bidragit till mer information i företagens delårsrapporter. Metod: Studien är en dokumentstudie av delårsrapporter rörande företag i fastighetsbranschen.