Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan.

This essay is aiming to go through and study the most important and frequently mentioned terms and titles used in the letters of Paul to denote and describe God, the Father, the Son and the Spirit. These include ?Christ? and ?Lord? as well. The purpose has been two-fold: on the one hand I wished to study the background and meaning of the concepts in question, as used by Paul; on the other hand ? and this has been my main concern ? I specifically wanted to look at what kind of language Paul uses to denote Father, Son and Spirit in terms of their attributed characteristics, roles and theological functions.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera högskoleadjunkters uppfattningar om den kliniska utbildningen i dagens sjuksköterskeprogram. Som metod valdes intervjuer med tio högskoleadjunkter från fyra högskolor i Mellansverige. Framkomna data analyserades kvalitativt, utifrån von Wrights handlingsteoretiska perspektiv med de fyra determinanterna vilja, plikt, förmåga och möjligheter. Vårt resultat visade att högskoleadjunkternas vilja kunde urskiljas i fem underkategorier som gestaltade sig som vilja att: finnas till för de studerande, påverka utbildningens struktur, göra pedagogiska val, utveckla handledningen, och en vilja att handla beträffande den egna yrkesrollen. De plikter högskoleadjunkterna uppfattade i sin yrkesroll handlade om såväl deras egna inre plikter och förväntningar på sig själva, som förväntningar från de studerande, kollegor och skolledning.

Sammanfattning/abstrakt Eldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska språksvårigheter ? Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande språk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur några pedagoger uppfattar att de skapar en lärandemiljö som utvecklar och stödjer språket för elever i pragmatiska svårigheter. Våra frågeställningar är: - Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lärandemiljön? - Hur ser pedagogerna på sin betydelse för att gynna elevernas språk- och samspelsutveckling? - Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svårigheter? Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektiv Uppsatsens resultat ställs mot tidigare forskning inom pragmatiska svårigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lärandemiljöer (Stockall, 2011, med flera).