The purpose of this study was to examine the professionals´ views concerning self-harm behaviour in adolescents they meet. We interviewed nine different professionals. Our questions were: What do the professionals believe are the reasons to self-harm? How do the professionals experience self esteem and identity in adolescents with self-harm behaviour? How do the professionals look at the self-harm behaviour from a gender perspective? How do the professionals think a diagnosis can affect adolescents with self-harm behaviour? In our responses we noticed beliefs about the cause as a combination of environmental relationships and the individual who is born with a certain vulnerability. The professionals believe that the adolescents have trouble finding their identity.

Medierådets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 år tittar på TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande på hur denna åldersgrupps värderingar formas, vad de tänker på och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vår studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin målgrupp, som är ungdomar i åldern 12 till 15 år[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen är hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik.Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vår analys är; att serien Vilma med hjälp av dess karaktärer förmedlar moraliska budskap till sin målgrupp. Vår tolkning av moraliska budskap är ?budskap som formar en god samhällsmedborgare?.

Denna undersökning har belyst utvecklingen av självständighet hos ungdomar med högfungerande diagnoser inom autismspektrumet. Ett mål för insatserna inom LSS och för gymnasieskolan är att individerna ska utveckla självständighet. I denna undersökning har två olika modeller jämförts. Den ena modellen utgörs av LSS-boenden med en integrerad gymnasieskola och den andra modellen utgörs av LSS-boenden utan någon integrerad gymnasieskola. Syftet var att undersöka om det finns några skillnader mellan dessa modeller när det gäller de boendes utveckling av självständighet.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk.Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar.

Syftet med denna studie är att undersöka barn och ungdomar i 11 och 15 års ålder och när det gäller deras konsumtionsfrekvens, igenkännande, erfarenhet av och attityd till frukt och grönsaker. Urvalet grundar sig på tre utvalda stadsdelar i Malmö. Kriterierna för urvalsprocessen av de tre stadsdelarna i Malmö baserades på skillnaden i den disponibla inkomsten för hushållen i de tre stadsdelarna som är Limhamn-Bunkeflo, Hyllie och Södra Innerstaden. Sammanlagt deltog 116 barn och ungdomar i årskurs 5 och årskurs 9 i den kvantitativa studien. Studien är uppbyggd kring ett frågeformulär/enkät med frågor om frukt och grönsaker.

The purpose of this essay was to in a specific project for unemployed youths between 18 and 24 years, from an ecological point of view, examine how the youths experienced their unemployment and also to compare the purpose and structure of the project with the participants' experience.Important questions in my essay were how the unemployment affected the youths' identity and social circumstances, if the participants found the project meaningful, and experienced that they could influence how the project was formed, if the purpose of the project was in accordance with the youths' experience and how the ecological perspective could be used to understand the situation of the youths.To answer these questions one interview was made with one of the employees and five interviews were made with participant youths.The results of the essay was that the youths' experience of the project were very much individual. All of the participants found something in the project meaningful and most of them thought that it was possible to influence the project in some way. Something that both the youths and the employee pointed out as important was the employees and their supporting role..

Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvändande resulterade i minskat socialt umgänge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vänskapsrelationer. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes bland 91 elever som går sista året på gymnasiet. Enkäten innehöll frågor som behandlade vänskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation är en del av ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgång till Internet och mobiltelefon.

Arbetslösheten är ett stort problem i dagens samhälle både för samhället och för flertalet av dem som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det finns både fördomar och myter om hur de arbetslösas situation ser ut och hur denna grupp upplever sin situation. Forskning visar på att de arbetslösas upplevelser påverkas starkt av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter bland flera andra påverkande faktorer.Syftet i studien är att undersöka hur ett antal arbetslösa ungdomar upplever sin situation och vilka konsekvenser arbetslösheten har för dem. Dessutom har studien som syfte att skapa en inblick i och förståelse för vad det är som gör att arbetslösa ungdomar upplever sin situation så olika ifrån individ till individ.Genom en kvalitativ studie med en explorativ ansats har fem arbetslösa ungdomar mellan 22-30 år blivit intervjuade. Dessa intervjuer har med hjälp av sociologiska utgångspunkter så som Jahodas teori om manifesta och latenta funktioner av arbetet, Ezzys tre huvudtyper av reaktioner på arbetslöshet samt Starrins ekonomi-skam modell skapat en större förståelse för de arbetslösa ungdomarnas upplevda konsekvenser av utanförskapet på arbetsmarknaden och hur det kommer sig att arbetslöshetens konsekvenser upplevs olika från individ till individ.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande.

Syftet med den här studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vård enligt SoL eller LVU upplever att det gått att lämna vård för att klara ett självständigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit på deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberättelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och där vård upphört och där de inte flyttat hem till de biologiska föräldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar på att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berättelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jämnåriga. .

Ett tydligt framtidsperspektiv kan motivera människor att nå sina mål. Attartikulera hur ett framtidsscenario ser ut kan förvandla en dröm till ettuppnåeligt mål. Trots att levnadsvillkoren inte förändrats har det underde senaste decennierna rapporterats om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar.Genom kvalitativa intervjuer fick i denna studie sju 15-åriga pojkarvisualisera och beskriva ett negativt och ett positivt framtidsscenario.Syftet var att redogöra för vilka faktorer de själva ansåg viktiga i debåda scenarierna samt vilka faktorer de upplevde skulle kunna leda tillatt respektive scenario blev verklighet. Några faktorer var socialarelationer, att nå sina mål och intervjupersonerna upplevde att de kundekontrollera det mesta gällande sin framtid och betonade vikten av egenvilja, drivkraft och motivation. Studiens resultat vittnar om ett behovhos de intervjuade av reflektion och diskussion kring frågor om livet ochframtiden..

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd ungdomar har till användandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult språk?. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar på att ungdomarna använder sig ganska frekvent av svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det.

The aim of this study has been to investigate the significance of the newly started project Vimmerbymodellen for unaccompanied young refugees. This regarding to how the unaccompanied young refugees are participating in creating networks and meeting points in the local community. Vimmerbymodellen is described as an integration project where the nonprofit sector collaborates with the municipality. The empirical material has been collected through semi-structured qualitative interviews where five unaccompanied young refugees and four involved adults have been interviewed. The empirical material from these interviews has thereafter been analyzed through the concept of social capital, identity and empowerment.The main result of this study shows that participation in the project is expected to contribute to the creation of networks and meeting points which has significance for unaccompanied young refugees.

I denna studie var syftet att utifrån ett aktörsperspektiv undersöka vad arbetslösa ungdomar inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin upplever har betydelse för sina möjligheter på arbetsmarknaden. Syftet omfattade vidare att genom analys försöka skapa en förståelse för ungdomarnas upplevelser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju stycken ungdomar inskrivnai Jobb- och utvecklingsgarantin i Sollefteå kommun. Resultatet visade på att samtliga ungdomar ville ha ett arbete eller en högre sysselsättningsgrad än de för stunden har. Arbetet var centralt församtliga, men orsaken till detta varierade.

The purpose of this study was to examine young persons' experiences of life with ADHD. Semi structured interviews were done with four boys age 14-18 years, diagnosed with ADHD. The interviews followed a guide that consisted of themes with questions. The themes examined were: diagnosis, school, home, social and personal issues and how these themes are connected to ADHD. The results indicate that it is hard to live with ADHD.