SammanfattningFunktionshinder är något som uppstår i mötet med ett otillgängligt samhälle. Personer med funktionsnedsättningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvärvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en värld genom deras "nya kroppar". Med utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori från Richard Jenkins närmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvärvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

SammanfattningFunktionshinder är något som uppstår i mötet med ett otillgängligt samhälle. Personer med funktionsnedsättningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvärvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en värld genom deras "nya kroppar". Med utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori från Richard Jenkins närmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvärvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående.

Studien syftade till att undersöka om det finns samband mellan conscientiousness, Locus of Control och arbetsmotivation samt om ålder och anställningslängd predicerar en del av ar-betsmotivation. Studien omfattade 63 anställda (28 kvinnor och 35 män) på ett telekommuni-kationsföretag i Sverige. För att studera conscientiousness användes ett egenformulerat test med god intern homogenitet, Cronbachs alfa = 0,85. För att mäta Locus of Control och ar-betsmotivation användes redan konstruerade test med god validitet och reliabilitet, skapade av Rotter (1966) och Cammann, Fichman, Jenkins och Klesh (i Bowling & Hammond 2008). I den statistiska prövningen användes både bivariat korrelation i form av Spearmans rho och MRA-standard och hierarkisk.

This Bachelor thesis is a qualitative study of the public debate regarding the role of Public service in the media converged society today. The purpose of this thesis is to examine how the public debate, that is the Swedish Public service television and people with broad representative knowledge about Public service, motivates a change of the function of the Swedish Public service television.Our issues are: What does the public debate say about the function of Swedish Public  service television in our society today and how is a change motivated in this debate? How does the public debate look upon today´s media convergence and the fragmentation of the audience which, according to Denis McQuail, is a consequence of this?The method of this thesis is a qualitative analysis and we have analyzed ten opinion articles and Swedish Public service television magazine ?DittSvt?. The theoretical background was obtained from Henry Jenkins and Håkan Hvitfelts theories and thoughts about mediaconvergence. We have supplemented this with Denis McQuails theory regarding the fragmentation of the audience.In this thesis, we see that the public debate is a lot about diversity in Swedish Public service television programming and that the democratic base is still very important.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band.

Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band.

I mitten av 1990-talet närmare bestämt 1996 gjordes en film kallad Diary of a Camper. Filmen handlade om en person som satt och lurpassade på sina fiender i ett datorspel. Det som var speciellt med denna film var inte handlingen eller något fantastiskt kameraarbete. Nej det som var speciellt var det faktum att filmen spelades in i ett datorspel. Denna film anses vara startskottet för machinimakulturen som idag omfattar flera tusen utövare världen över.Det var personerna bakom Diary of a camper som myntade uttrycket machinima som är en sammanslagning av de engelska orden ?machine? och ?animation? alltså maskin och animation.

The main purpose of this study is to show how narrative can be understood as cultural practice, how it can be said to function both internally and externally, and to ask questions about how the narrating subject, through the organizing of narrative, positions it self and mediates between the different discoursive contexts of which it is a part. This is done by an analisys of how six swedish soldiers tells the tale of how they came to choose a military carrer and why they have served or want to serve in peace-keeping missions abroad. The source material is primarily collected through unstructured interviews with theese soldiers, but also through textual analysis of a soldier blog. Theoretically the study draws on a combination of the discourse theory of Michel Foucault, narrative theory, Richard Jenkins theory of the internal-external dialectic of identifikation and intersectionality to construct a framework that allows the narratives to be deconstructed and understood as discoursive products of both the military contexts as such and the larger cultrual context that surrounds it. The conclusions of this study suggests that the organizing of soldier narratives are a complex and multifaceted process, in which the soliders must balance between the ideals, values and norms of the military context while also taking into account how society at large views and interprets the practices and forms of military life.

Denna uppsats syfte var att studera värnplikten som en socialiseringsprocess där social identitet skapas. Uppsatsen bygger på två frågeställningar som berör syftet närmare: Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till det militära i förhållande till sitt civila liv innan värnplikten? Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till sitt nuvarande civila liv i förhållande till det militära liv de lämnat?Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med hermeneutik som tolkningsgrund. Urvalet består av tio informanter som gjort värnplikten. I intervjuerna speglade informanterna sina upplevelser från och tankar om värnplikten.

Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till.

Art in the city can be invisible until we talk about it. Letting children see public art in the context of play and narrative is a way to enhance creative thinking and knowledge as well as making the art visible. By creating a prototype for an art walk for children this study was able to create a scenery of children using different kinds of mediated narrative combined with a physical environment and movement. The theoretical framework of the project was picture books (Rhedin, 1991) transmedia (Jenkins 2006, Ryan 2004) and public art (Kwon 2002). The project?s aim was to create an empirical context for primary school children to explore public artwork.

Vårt syfte var att undersöka hur medias bild av Biskopsgården påverkar identitets-skapandet hos ungdomar som bor där. Vi använde oss av en kvalitativ forsknings-metod och genomförde sex individuella intervjuer med ungdomar mellan 15 och 18 år. Efter en genomförd meningskoncentrering och tematisering av våra data, analy-serade vi dem med hjälp av Jenkins teori om identitet, Goffmans stigmatiseringsteori, samt med Bourdieus begrepp fält, habitus och kapital. Vi fann att våra informanter inte tycktes identifiera sig med medias bild av Biskopsgården, utan att de tyckte att media överdriver eller förvränger bilden av stadsdelen. Det var även tydligt att de separerade medias bild från sina egna bilder, som präglades av gemenskap och en positiv identifikation.

The aim of this study was to investigate how selected municipalities? use social media, with a focus on how they are working to increase the dialogue between municipalities? and residents. To answer the purpose of the study three questions has been formulated: how do the communicators use social media in their daily work? What opportunities and challenges are the municipalities? experiencing with Facebook? How do they work with Facebook to increase dialogue with citizens?The theories that has been used in this study is Cutlip?s and Grunig?s public relations theories, Shannon and weavers communication model, Cutlip?s and Heath?s theory of issue management and Jenkins theory of convergence culture. The method that has been used in this study is qualitative semi-structured interviews and the analysis is done with a thematic text analysis.