En studie av teaterdekoratören, konstnären och arkitekten Louis Jean Desprez' betydelse för Gustaf III nationella projekt, att förena sitt folk och skapa en nationell identitet med hjälp av opera och teater..

Inbjuden av Gustaf III, den franska teaterdekoratören, konstnären och arkitekten Louis Jean Desprez, i Sverige 1784-1804, förnyade teaterdekorationen på Operan. Genom att analysera Desprez? teaterdekorationer med inspiration från de abstrakta konstnärerna Mondrian, Malevich och Rothko, utvecklar uppsatsen ett nytt tolkningssystem som tillsammans med traditionell tolkning innebär en djupare tolkningsmetod. Detta visar att Desprez? teaterdekorationer var viktiga för Gustaf III:s kulturpolitik.

My aim with this essay is to examine the relationship between identity positions and spatial positions in Jean Rhys novel Wide Sargasso Sea (1966). Through this I wish to show how Wide Sargasso Sea problematize the analytical cathegory "women", as well as classic western canon, and feministic eurocentric readings of the novel Jane Eyre by Charlotte Bronte to which Wide Sargasso Sea correspond..

Uppsatsen behandlar gudserfarenhet och språkbruk hos Jean-Jacques Rousseau och dess likheter med pietismen. Både Rousseau och pietismen betonade människans känslor framför förnuftet, i en för övrigt förnuftsorienterad tid. De menade att människans känslor måste tillåtas komma till uttryck i trosfrågor och när de talar om hur människan erfar Gud och det gudomliga använder de liknande ord och begrepp. Studiens syfte är således att studera dessa likheter, med fokus på Rousseaus språkbruk och bildvärld..

Syftet med denna uppsats är att tolka ett verk för piano, i detta fall ?Prélude? ur Claude Debussys svit ?Pour le piano?, genom en grundlig form- och strukturanalys. Under arbetets gång har jag litterärt fördjupat mig i Debussys musik för att sedan göra en analys som omfattar olika musikaliska byggstenar. Kring analysen för jag en diskussion om hur den kan hjälpa mig i mitt musicerande. De slutsatser som jag kommer fram till är att analysen hjälper mig hitta samband och se helheten i musiken samt att den ger mig information i notbilden som annars går förlorad.

Målet är att få en bättre kunskap om Jean Prouvé och hans arbete, att förevisa om hans vikt i arkitektur- och designhistorien samt att upplysa om de idéer och ideal som var bakomliggande. En diskussion med några konkreta exempel förs runt det samarbete han närde med Le Corbusier och Charlotte Perriand. Detta tycks ha varit avgörande i mognaden och utvecklingen av hans stil och produktion. .

The Sand Catcher                                                       The thesis project The Sand Catcher investigates the encounter between permanent structures and an ever-changing landscape. The migrating sand dune Råbjerg Mile in northern Denmark is 40 meters high and moves more than 15 meters every year. By introducing a solid structure on the site, the fast movement of the sand dune is emphasised and thereby our view of time and space.Through intuitively building models with varied openings and densities I investigated how architectural elements react with sand. From these experiments a series of spatial features and effects were found, generated from the meeting with the sand.The Sand Catcher is a solid and permanent structure. The sand is the liquid element that generates new spaces, circulations and experiences.

Uppsatsens syfte är att visa hur Jean Rhys i sin roman Sargassohavet ifrågasätter de narrativa strategier och diskurser som avgör vilka romanpersoner och perspektiv som får komma till uttryck. Rhys gör detta bland annat genom att placera en icke-västerländsk kvinna, som dessutom påstås vara galen, i protagonistens position. På så vis legitimeras romanpersonens perspektiv och detta är ett sätt att låta den Andras röst få komma till uttryck, från det fria subjektets position.Rhys lyfter också fram att det alltid finns fler än en sida av en berättelse. Den mångstämmighet som kännetecknar romanen visar att en berättelse kan framföras från flera olika perspektiv; genom att utrymme ges åt flera röster försvåras en reducerande läsart av romanpersonerna. Romanens polyfoni är också ett sätt att belysa de olika positionerna i de konflikter som strukturerar romanen, exempelvis konflikten mellan det västerländska och det icke-västerländska, mellan kvinnor och män och mellan rationalitet och fantasi..

Arbetets syfte är att fördjupa förståelsen för vad ett socialt kunskaps- och lärandebegrepp är och vilka konsekvenser det kan få för utformningen av undervisningen. Arbetet utgår ifrån Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förståelse av kunskap och lärande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förståelsen av kunskaps- och lärandebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn på begreppen.

I have chosen to investigate the relationship between Latin American- and African Liberation Theologies. My purpose is to analyze, understand and compare the similarities and differencesbetween the two. The bulk of the study addresses two Liberationists, Gustavo Gutiérrez from Latin America and Jean-Marc Ela from Africa, both of whom are considered by many to be the most important theologians on their continents. This is done with the aim of deepeningthe knowledge of other theologies which have also influenced present day theological thinking.The questions I pose concern Liberation Theology in general, its background and its history. I will journey through Latin American and African church history in order to understand the contexts in which these two theologies have arisen.

This essay focus on Jean-Jacques Rousseau and David Hume and how they in their writings describe the doctrine of the original sin, and what they replace it with. The theoretical framework this essay work form, is Peter. L Bergers theories concerning society and religion as a social construction, were religious systems purpose is to establish order and previewed a meaning for people. From a history point of view religious system and institutions have had a significant role in establish system that will provide people with explanations about the world. In the eighteenth century, during the period in Europe often named as the enlightenment a new sort of criticism took place against religion.

Tidigare forskning har ägnat sig åt att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes där han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har på senare tid testat denna hypotes på sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal på 18 länder i världen under åren 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa länder. Vi har, i vår undersökning, gjort en fortsättning på Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i åtta Europeiska länder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill säga att det inte finns något synligt samband mellan dessa två faktorer.

This essay is an examination of the examples in Kant?s Critique of Judgement. The examples which I have focused on all converge in an idea of wildness. These examples of the beautiful are illuminated by a culture-historical perspective, where the literary and scientific travelogue genre is of great importance. Apart from being exegetic and culture historical, my method is also analytic.

Enligt Skolverket är förskolans uppgift att lägga en grund för ett livslångt lärande, miljön ska locka till lek och det ska finnas utmaningar. Utemiljön är bra för barnens lek och därmed utvecklade för att det är genom lek som barn utvecklas. Lingua Montessoriskola ligger i Lund och har flyttat till nya lokaler. De behöver nu en bra skolgård. Maria Jacky, rektor, vill att skolan ska utformas med naturmaterial för att de vill passa in i omkringliggande miljö. De vill inte ha några stora färgglada lekredskap. Målet med arbetet är att ge ett par bra förslag till hur de kan utforma sin utemiljö med naturmaterial och växter.

Sjuksköterskan har ett stort ansvar i hur man bemöter patienten. Ett bra bemötande betyder mycket för patientens välbefinnande. Att uppnå välbefinnande är målet med bemötandet. Omvårdnadsteoretikern Jean Watson talar om en transpersonell relation, en speciell mänsklig samvaro mellan sjuksköterskan och patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ett antal faktorer kan relateras till sjuksköterskans bemötande av patienten.