My essay is written from a basis of one of my own experiences were a child is perceived by us pedagogues as lonely and introverted, as well as having trouble socialising because of, what we can see, difficulties making himself understood verbally. I want to highlight how I as a pedagogue can respond to and strengthen children who are outside but still with the group, in a certain sense. I want to reflect on how we can deepen our understanding of these children and how we can facilitate for children who do not follow the norms of society when it comes to communication. I will analyse and draw conclusions with the help of theorists such as Jean piaget and Lev Vygotskij and interpretations of these, but also look at it from a sociopsychological perspective as the interactions between people and environments play a large and distinctive role in preschool. The purpose of this essay is to enlighten how different we can see and experience situations in preschool.

Sammanfattning Studiens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger i förskolan använder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. Vår problemställning är hur pedagoger använder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara på barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lärande. Utomhuspedagogik är ett viktigt komplement till barns lärande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptäckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lärande. John Dewey och Jean piaget ansåg att barnen framförallt utvecklas och lär genom att göra.

Uppsatsens syfte är att visa hur Jean Rhys i sin roman Sargassohavet ifrågasätter de narrativa strategier och diskurser som avgör vilka romanpersoner och perspektiv som får komma till uttryck. Rhys gör detta bland annat genom att placera en icke-västerländsk kvinna, som dessutom påstås vara galen, i protagonistens position. På så vis legitimeras romanpersonens perspektiv och detta är ett sätt att låta den Andras röst få komma till uttryck, från det fria subjektets position.Rhys lyfter också fram att det alltid finns fler än en sida av en berättelse. Den mångstämmighet som kännetecknar romanen visar att en berättelse kan framföras från flera olika perspektiv; genom att utrymme ges åt flera röster försvåras en reducerande läsart av romanpersonerna. Romanens polyfoni är också ett sätt att belysa de olika positionerna i de konflikter som strukturerar romanen, exempelvis konflikten mellan det västerländska och det icke-västerländska, mellan kvinnor och män och mellan rationalitet och fantasi..

Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek. Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek. De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även pedagogernas delaktighet i den.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns språkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att främja barns språkutveckling. Jean piaget och Lev Vygotskij är de pedagogiska teoretikerna som vi har utgått ifrån gällande teorier inom läro-processer. När det gäller arbetssätten för att främja barnens språk stimulering utgick vi från forskning. Studien är en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns språkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att främja barns språkutveckling. Jean piaget och Lev Vygotskij är de pedagogiska teoretikerna som vi har utgått ifrån gällande teorier inom läro-processer. När det gäller arbetssätten för att främja barnens språk stimulering utgick vi från forskning. Studien är en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

SammanfattningDet här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande.

Syftet med detta arbete är att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lärandet. För att utföra detta arbete har vi använt oss av tidigare forskning såsom två kända teoretiker, Lev Vygotskij och Jean piaget. Vi har även tagit hjälp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger på en skola i tre olika skolår.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns språkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att främja barns språkutveckling. Jean piaget och Lev Vygotskij är de pedagogiska teoretikerna som vi har utgått ifrån gällande teorier inom läro-processer. När det gäller arbetssätten för att främja barnens språk stimulering utgick vi från forskning. Studien är en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger ser på lek och dess relation till barns lärande. Frågeställningarna som vi i studien utgår ifrån är följande: ? Hur ser pedagogerna på barns lek? ? Hur ser pedagoger på relationen mellan barns lek och lärande? Vår uppsats är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin samlades in genom intervjuer, intervjuerna genomfördes i en sexavdelnings förskola i Skåne, till intervjuerna medverkade fyra förskollärare med långa yrkeserfarenheter. Vi använde oss av ljudinspelningar när intervjuerna genomfördes. Vi har använt oss av två kända teoretiker, Lev Vygotskij (1896-1934) och Jean piaget(1896- 1980) samt skandinaviska nutida forskare, för att analysera, förstå och fördjupa oss i det som pedagogerna har delat med sig av under intervjuerna. Resultatet av arbetet visar att pedagogerna anser att leken är en viktig del i förskolan och menar att det är i leken som barn utvecklar sitt mångsidiga lärande i olika ämnesområden så som matematik, natur, teknik, språk och även skapar sociala färdigheter.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur samspelet yttrar sig mellan språkbarn, ett barn med en diagnostiserad språkstörning och dragarbarn, ett barn med en normal språkutveckling, ur pedagogers perspektiv. I kapitlet centrala begrepp kommer vi att behandla de begrepp som är centrala i vårt arbete, men framför allt i vår analys. Vi kommer att redovisa för hur språkstörning kom på tal samt hur det har utvecklats de senaste decennierna. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi att ta upp Jean piaget och Lev Vygotskij då deras tankar om språkutveckling har spelat stor roll i vår analys. Under metod kan man läsa om metodval, urval samt genomförande av vår studie.

Arbetets syfte är att fördjupa förståelsen för vad ett socialt kunskaps- och lärandebegrepp är och vilka konsekvenser det kan få för utformningen av undervisningen. Arbetet utgår ifrån Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förståelse av kunskap och lärande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förståelsen av kunskaps- och lärandebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn på begreppen.

Dewey och Piaget menade att undervisningen måste organiseras så att eleven står i centrum. Elevens intressen och behov måste få styra innehållet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssätt och medbestämmande var saker de förespråkade. Det tematiska arbetssättet är ett försök att organisera undervisningen utifrån en ämnesövergripande rubrik istället för att utgå från de klassiska ämnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag på en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning är och vilka kunskaper man når.

I have chosen to investigate the relationship between Latin American- and African Liberation Theologies. My purpose is to analyze, understand and compare the similarities and differencesbetween the two. The bulk of the study addresses two Liberationists, Gustavo Gutiérrez from Latin America and Jean-Marc Ela from Africa, both of whom are considered by many to be the most important theologians on their continents. This is done with the aim of deepeningthe knowledge of other theologies which have also influenced present day theological thinking.The questions I pose concern Liberation Theology in general, its background and its history. I will journey through Latin American and African church history in order to understand the contexts in which these two theologies have arisen.

Education in information seeking is often traditional and focused on technology. When it comes to this sort of education, research proves it is unusual to pay attention to the interaction between students. My intention has been to examine if it is possible to pay attention to the interaction between students, in order to create more and better situations of learning. The issues in this work are about describing the students? interaction.