Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, synen på journalistyrket skiljer sig åt mellan Japanska journalister och journalistikstudenter. Uppsatsen undersöker även journalisters och journaliststudenters uppfattning om Japanska mediers bevakning av mänskliga rättigheter. Det Japanska mediesystemet är på flera sätt olikt det svenska och Japan kritiseras ofta för brister i sitt arbete för mänskliga rättigheter. De frågor som ställs är ?Hur skiljer sig Japanska journaliststudenter från landets arbetande journalister i synen på: journalistyrket; journalistikens villkor i Japan; journalistikens roll i samhället; bevakningen av de mänskliga rättigheterna i Japan?. Inledningsvis presenteras dagens Japanska mediesystem.

Detta examensarbete har ägt rum vid Produktionsverkstad 1 (PV1) på Wexiödisk AB där diskmaskiner av huvtyp tillverkas. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka lagerstyrningsmodeller som är lämpliga för att styra avdelningens materialflöden med. Arbetet har genomförts i två steg. Först behandlades artiklar unika för produkterna vid PV1, därefter artiklar gemensamma med andra produkter. Enligt modeller ur relevant litteratur utformades förslag på hur dessa kunde appliceras praktiskt.

Denna uppsats består av två översättningar av den Japanska författaren Osamu Dazais noveller Spring, Moerus! och Hundra vyer över Fuji från Japanska till svenska samt en analys som ur ett litteratur-vetenskapligt perspektiv hjälper till att fastställa översättningsstrategin ? att göra en adekvansinriktad och främmandegörande översättning. Översättningarna följs av en översättningsteoretisk kommentar som fokuserar på de tre problemområdena grammatik och lexikon, menings- och styckesstruktur samt passivering. Ett litteraturvetenskapligt perspektiv för källtextanalysen visar sig vara mycket tillämpbart för dessa texter på grund av deras genre, jag-romanen, som är typisk för japansk 1900-talslitteratur. Källtexterna och måltexterna finns med som bilagor..

Uppsatsen undersöker hur språket, informationen och marknadsföringen på Japanska kampkonsters hemsidor skiljer sig beroende på om målgruppen är svensk eller japansk inom den sportinriktade judon och den mer traditionellt och kulturellt inriktade bujinkan. Utifrån en multimodal analys undersöks relationen mellan texter och bilder, och utifrån ett språkligt perspektiv kommer hemsidornas text att analyseras.Dianne Cyrs forskning kring hemsidors lokalisering och anpassning efter olika kulturella bakgrunder utgör det teoretiska ramverket, liksom Anders Björkvalls teorier kring multimodala analyser.Undersökningen visar på tydliga skillnader i hur bujinkan respektive judo porträtterade sig själva och vad de lade vikt vid när de beskrev sin art. Dessutom kunde skillnader mellan Japan och Sverige påvisas beträffande informationsmängd, innehåll samt sätt att framställa samma art utefter de rådande kulturella och lingvistiska förhållanden som finns..

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad svenska skolans läroplan och kursplan säger om vikten av kommunikation i klassrummet, och hur man arbetar muntligt och skriftligt med att utveckla elevens kunskap samt vilka aktiviteter som kan stärka elevens språkliga medvetenhet. Efter en litteraturstudie av läroplan, kursplan, historisk forskning och språkdidaktiska metoder genomfördes en enkätundersökning med fem öppna frågor till elever som läser Japanska som modernt språk i gymnasieskolan, med syftet att ta reda på deras inlärning och åsikter om studier och lektioner i Japanska. Litteraturundersökning visar tydligt på vikten av kommunikation i språkundervisning i svensk gymnasieskola. Läroplanen och kursplanen betonar att muntlig kommunikation är viktigt, men skriftlig kommunikation är lika viktigt när det gäller avancerad nivå. Samtidigt är det viktigt att eleverna lär sig om kulturen där målspråket talas, då underlättas kommunikationen på språket. Ur analysen av enkätundersökningen framgår att eleverna tycker olika om vad som är svårt eller lätt för dem under lektionen och det är också varierat vad de har lärt sig under lektionen.

Den 7 december 1941 genomförde Japanska flygstridskrafter ett massivt bombanfall mot Pearl Harbor. Intentionen med anfallet var att slå ut den amerikanska Stillahavsflottan och därmed erhålla större inflytanade i Stillahavsområdet. Anfallen riktades huvudsakligen mot amerikanska fartyg som låg vid Pearl Harbors hamn men även flygfält i dess närområde drabbades hårt av den Japanska offensiven.Syftet med detta arbete är att, med utgångpunkt från John. A Warden III centrala teorier; tyngdpunkter, fienden som ett system och parallell attack, analysera Japans agerande under attacken mot Pearl Harbor för att därigenom urskilja i vilken utsträckning dessa teorier kan tillämpas på de Japanska flygstridskrafterna vid anfallet. Undersökningen syftar även till att utröna om de utvalda teorierna är applicerbara på taktisk nivå.

Denna uppsats består av två översättningar av den Japanska författaren Osamu Dazais noveller Spring, Moerus! och Hundra vyer över Fuji från Japanska till svenska samt en analys som ur ett litteratur-vetenskapligt perspektiv hjälper till att fastställa översättningsstrategin ? att göra en adekvansinriktad och främmandegörande översättning. Översättningarna följs av en översättningsteoretisk kommentar som fokuserar på de tre problemområdena grammatik och lexikon, menings- och styckesstruktur samt passivering. Ett litteraturvetenskapligt perspektiv för källtextanalysen visar sig vara mycket tillämpbart för dessa texter på grund av deras genre, jag-romanen, som är typisk för japansk 1900-talslitteratur. Källtexterna och måltexterna finns med som bilagor..

Följande studie applicerar en experimentell analysram (baserad på kritisk diskursanalys och Köpenhamnsskolans teorier om säkerhetisering?) på diskursiva mikrostrukturer, d.v.s. specifikameningar i specifika texter, i Japanska debattartiklar om kollektivt självförsvar, i syfte att på ett systematiskt vis åskådliggöra diskursiva analogikedjor om hot på mikronivå. Studien överväger även det sätt, på vilka diskursiva mikrostrukturer samverkar till att skapa narrativa makrostrukturer ? s.k.

I Japan är språkskolor som säljer det engelska språket ofta förekommande. De använder sig av websidor som kunden enkelt ska kunna besöka och köpa deras tjänster ifrån. Uppsatsen analyserar sex Japanska språkskolors hemsidor utifrån Björkvalls (2009) teorier om multimodala analyser och har som syfte att klarlägga språkanvändningen inom främst keigo och katakana som skolorna använder sig av. I resultatet framstår det att hemsidorna använder keigo och katakana som motsvarigheter, där keigo tolkas som formellt, seriöst och mindre personligt, medan katakana tolkas som informellt, mindre seriöst samt mer personligt. Katakana används i större mängd vid personliga element, samtidigt som keigo minskas i dessa områden.

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende på lärare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet är att undersöka hur svenska och Japanska speciallärare ser på arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljära skolan skulle kunna vinna på att arbeta på liknande sätt som de gör. Ett antal lärare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus på språk- och inlärningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de Japanska och svenska lärarnas syn på sina respektive reguljära skolor, medan likheter förekommer i synen på hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas självförtroende..

På senare år har intresset för Norden och nordiska varor exploderat i Japan och allt fler nordiska företag väljer att introducera sig på den Japanska marknaden. Den här tvecklingen har kallats ?en nordisk boom? i japansk media. Syftet med uppsatsen var att undersöka Japans bild av de nordiska länderna genom frågeställningarna ?vad är den nordiska boomen?? och ?kan man se någonpåverkan från den när det gäller Norden som resmål??.

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-Japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där.Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv.Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med Japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska.

Den här uppsatsen består av en översättning från Japanska till svenska av Yasutaka Tsutsuis Toki wo kakeru shoujo (Flickan som hoppade genom tiden) och en kommentar av översättningsprocessen. Syftet är att undersöka vilka problem som kan uppstå vid översättningen av anföring, interpunktion och interjektioner samt vilka strategier som kan tillämpas för att lösa dessa problem. Översättningen framställs med ett acceptansinriktat, målkultursorienterat förhållningssätt för att anpassa texten till de normer och förväntningar som är rådande i målkulturen..

Bakgrund och problem: Det blir allt vanligare i dagens globaliserade värld att flerastora företag söker sig utanför sina nationsgränser för att växa på nya marknader.Detta medför då en rad utmaningar inom ekonomistyrning när man skall etablera sig ifrämmande länder. I vår studie har vi fokuserat oss hur Japanska företag medverksamhet i Sverige tillämpar och anpassar sitt belöningssystem till svenskaförhållanden. Belöningssystem är generellt annorlunda i Japan i jämförelse medSverige, vi vill då öka förståelsen hur belöningssystem som styrinstrument skiljer sigmellan dessa två länder. Genom att intervjua människor verksamma i Sverige medJapanska rötter och stor erfarenhet från den Japanska arbetsmarknaden kan viinförskaffa lärdom om hur man vill bli belönad och hur de uppleverbelöningssystemets roll som styrmedel och vad som motiverar anställda att prestera.Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en ökad förståelse för hurbelöningssystem är utformade i Japanska företag och i vilken utsträckning de anpassastill svenska förhållanden samt vad som motiverar anställda att prestera i Sverigerespektive Japan?Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad till tre expertintervjuer vid två Japanska företag.

Föreliggande uppsats undersöker hur kristna missionärer under 1900-talets japanmisson framställer och förhåller sig till de båda Japanska religionerna shinto och buddhism samt dess utövare. Materialet som behandlas är bevarade missionärsskildringar från åren 1900, 1904, 1905, 1916, 1935. Uppsatsen undersöker även hur nutida läromedel i religionskunskap för gymnasieskolan framställer och beskriver samma Japanska religioner och deras utövare. Dessa material är från 1968, -72, -79, -99, -03 och -05. Syftet med uppsatsen är att frilägga strukturer som medverkar i skapandet av de religiösa föreställningarna av "Den Andre". Förhoppningen är att kunna belysa hur våra egna religiösa och kulturella tillhörigheter medverkar i konstruktionen av "Den Andre" som en förenklad motgrupp.