Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser är viktigt med att läsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i årskurs 1 från sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkät. Resultaten i den här undersökningen visade att elever ansåg att det är ganska viktigt att läsa historia och att den främsta specifika orsaken att läsa kursen var för att klara historieproven. Den här undersökningen gav också indikationer på att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets ämnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta då eleverna såg dessa byggstenar som samma sak, nämligen historia.

I denna uppsats undersöks om läroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan värden och historia, och hur den kopplingen i så fall ser ut. Läroböckerna som undersöks är Alla tiders historia A, Perspektiv på historien A och Perspektiv på historien 50p, och dessa undersöks utifrån tre olika tendenser som återfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra år. Utifrån den första tendensen, historia som värdeskapande gemenskap, undersöks huruvida läroböckerna tar avstånd från förintelsen. Via den andra tendensen, historien i värden, undersöks hur böckerna framställer demokrati och dess framväxt. Den tredje tendensen, värden i historien, handlar om att kunna påverka läsaren, att skapa förståelse och empati, därför undersöks det om läroboksförfattarens röst lyser igenom texten..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i läromedel för historieundervisning. Vi har även undersökt om och i så fall hur lärarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna själva tycker är viktig. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till eleverna i två klasser i årskurs 7 på Rosengårdskolan i Malmö och till två klasser i årskurs 3 på Latinskolan i Malmö, men även på två olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen består av intervjuer med två yrkesverksamma lärare, varav en erfaren historielärare på Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielärare på Rosengårdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen är en läromedelsanalys med utgångspunkt från läromedel för högstadiet och gymnasiet. Huvudresultatet av vårt arbete är: 1. Att man inte nämner speciellt mycket om Mellanösterns historia i läromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av Västerlandets historia. 2. Att elever tycker att USA:s historia är viktigast att ta upp i historieundervisningen 3. Att lärare i mån av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund.

Uppsatsen bearbetar kalla kriget i både världen, Sverige och Norrbotten samt den svenska regeringens utrikespolitik under efterkrigstiden. I studien nämns vidare vilken roll Luleälvdalslinjen samt Victoriafortet hade i den svenska försvarsplaneringen. I uppsatsen presenteras bland annat inledningen på det kalla kriget som skedde i och med toppmötet på Jalta, samt USA:s lansering av Trumandoktrinen och Marshallplanen år 1947, Koreakriget år 1950, Suezkrisen 1956, Kubakrisen 1959 och Vietnamkriget 1959-75, intriger som är en central del av kalla krigets historia. En övervägande orsak till vårt ämnesval var att vi ville undersöka varför den internationella spänningen mellan öst och väst kunde pågå under så pass lång tid såsom 46 år, intressant var dessutom att fördjupa sig i hur de globala oroligheterna påverkade resten av världen, Sverige och norrbotten. I uppsatsen undersöker vi även den svenska regeringens agerande under kalla krigets tid (år 1945-1991), då vi anser att detta är av vikt för att få en inblick i de känsliga politiska förhållanden som rådde i både Sverige och världen under denna tidsperiod.

Syftet med examensarbetet var att slutresultatet skulle utmynna i en lärobok. Boken heter Bokstavens historia och grundläggande typografi och är tänkt i första hand för gymnasieelever som har en inriktning mot n´medie-ämnenoch speciellt de som har grafisk kommunikation. Boken består av två huvudteman. Den första delen behandlar den västerländska bokstavens historia och i den andra tar jag upp grundläggande typografi. För att sammanställa boken så har jag gjortlitteraturstudier för att få mer kunskap om bokstävernas historia och typografi.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta må ni berätta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av ungdomars förväntningar på historieämnet när de börjar gymnasiet samt av deras intresse för historia. Vidare undersöks hur intresse och förväntningar skiljer sig från varandra och hur skillnader och likheter gestaltar sig mellan olika grupper (genus och etnicitet). Med hjälp av en enkätundersökning och med historiemedvetandebegreppet som teoretisk ram analyseras elevernas syn på historia överhuvudtaget samt som skolämne. Arbetet har också ett inslag av tentativ teoriutveckling angående begreppet historiekultur och dess förhållande till historiemedvetande. Resultaten pekar i mångt och mycket i samma riktning som tidigare forskning. Eleverna i undersökningen är intresserade av historia, särskilt politisk historia. I undersökningen förefaller en stor del av eleverna vara av den uppfattningen att just politisk historia är synonymt med historia i allmänhet.

The works of crime fiction writer Edogawa Rampo are largely unknown in the West, but have had a considerable impact upon literature and popular culture in his home country of Japan. Rampo?s works are threading on the line between between distinctively Western and distinctively Japanese writing styles and thematic realms, embodying a cultural fusion which acts as a mirror of the societal and cultural changes that occured in the author?s contemporary Taish? era Japan. This thesis is an attempt to explore Rampo?s literary mindset, and more specifically to attempt to picture and describe Rampo?s self-image as an author of crime fiction active during this time period.

Bombningen av Dresden är en av andra världskriget mest kontroversiella nyttjanden av luftstridskrafterna från den allierade sidan. Vissa argumenterade för att Dresden var ett civilt mål utan militärt eller strategiskt värde. Syftet med den här uppsatsen är att analysera Dresden som mål för de allierade luftstridskrafterna ur Giulio Douhet och John A.Warden IIIs luftmaktsteorier. Undersökningen bär mot att analysera hur och om man kan motivera Dresden som ett militärt och strategiskt mål ur två olika luftmakteoriers perspektiv. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ innehållsanalys och komparativ analys för att jämföra teorierna med fallet.

Genom min uppsats vill jag svara på frågan huruvida lokalhistoria går att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan åstadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lärare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa på betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika områdena förstärker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmärkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag också visa de många fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att använda till kursen Historia A..

"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar.

Denna uppsats behandlar innehållet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mångfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förståelse av deras medmänniskor. Vidare vill den utreda hur världens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och läroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkätundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av två av de största läroböckerna för historia på gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belägga att icke-västerländsk historia nedprioriteras hårt både i klassrummen och i läroböckerna.

På senare år har intresset för Norden och nordiska varor exploderat i Japan och allt fler nordiska företag väljer att introducera sig på den japanska marknaden. Den här tvecklingen har kallats ?en nordisk boom? i japansk media. Syftet med uppsatsen var att undersöka Japans bild av de nordiska länderna genom frågeställningarna ?vad är den nordiska boomen?? och ?kan man se någonpåverkan från den när det gäller Norden som resmål??.

Syfte med detta arbete är att se vilken sorts kunskap tonåringar från ex Jugoslavien har om hemlandets historia då de växer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande påverkas av det. Syftet är också att få en bild av hur historia skrivs i de länder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta läromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades är medvetna om sin dubbla identitet. Däremot påverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemländer..

The purpose of this thesis is to analyze the writings of Hayashi Ichiz?, a Christian from southern Japan who on the 30th of May 1945 died while carrying out a kamikaze attack against Allied ships outside Okinawa. Hayashi?s writings, most notably his diary and some of the letters he sent to his mother, have been published posthumously by his sister in a volume called Hi nari tate nari. In this thesis, I conduct an in-depth analysis of these writings in an attempt to understand for what Hayashi died.In the two parts of the thesis, divided by two major themes in Hayashi?s writings ? faith/family and nation/emperor, I discuss his thoughts around these issues.