Sökresultat:
5097 Uppsatser om Jönköpings kommun - Sida 27 av 340
Professionalisering i liten skala : En studie om valkampanjer i Halmstads kommun
Forskning om professionaliserade valkampanjer har nÀstan uteslutande bedrivits genom studier av val i en nationell kontext, vilket har skapat ett teoretiskt ramverk som förbiser andra typer av val, sÄ som lokala- och supranationella val. Den hÀr studien söker att nyansera den gÀngse bilden av professionellt kampanjarbete genom att undersöka i vilken utstrÀckning politiska partier i en mellanstor svensk kommun anvÀnder sig av professionaliserade kampanjtekniker, samt i vilken utstrÀckning det nuvarande teoretiska ramverket Àr applicerbart pÄ lokalt kampanjarbete. Resultatet visar som vÀntat pÄ en lÀgre generell grad av professionalisering jÀmfört med nationella kampanjer, vidare visar resultatet pÄ att det finns specifika lokala förklaringar till partiernas olika grad av professionalisering som inte har belysts av tidigare forskning..
SamhÀllsekonomiska kostnader för alkoholmissbruk inom Hammarö Kommun : En Cost of Illness studie
Alkohol Àr en del av vardagen för mÄnga svenskar idag. NÀr denna konsumtion övergÄr till ett missbruk uppstÄr det problem för individen och för samhÀllet som stort. I denna studie har författarna genomfört en Cost of Illness studie för att berÀkna samhÀllskostnaderna för alkoholmissbruket inom Hammarö kommun.Resultatet visar att kostnaden för samhÀllet som helhet, för detta missbruk uppgÄr till 29 434 297 SEK, Är 2013. Den största kostnadsbÀraren Àr staten med sina 15 967 819 SEK av den totala kostnaden. Kommunen stÄr för 10 230 270 SEK av den totala kostnaden.
Motivationsverktyg i offentliga respektive privata organisationer : En komparativ studie av mellanchefer i Uppsala kommun och Vasakronan
De flesta chefer stÀlls inför frÄgan hur de bÀst motiverar sina medarbetare att prestera vÀl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala anvÀnder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror pÄ. Med utgÄngspunkt i fem vÀletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvÄfaktorteori, Maslows behovshierarki, rÀttviseteorin, förvÀntansteorin och mÄlsÀttningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg Ät och vilka sÀrdrag olika organisationer har. DÀrefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring anvÀndandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.
Klimatanpassning i Nacka kommun : En frÄga om prioritering, kunskap och samarbete
Med utgÄngspunkt frÄn förvÀntade globala klimatförÀndringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun pÄverkas och pÄ vilket sÀtt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstÄ. Mitt arbete fokuserar pÄ verkningar som sÀrskilt följer av förhöjda vattennivÄer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivÄer.KlimatförÀndringarna kommer att pÄverka levnadsförhÄllandena i alla vÀrldens samhÀllen, vilket krÀver stora globala gemensamma anstrÀngningar för att kunna förebygga och begrÀnsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utstrÀckning ökar vÄr medvetenhet om att de utslÀpp som orsakar klimatförÀndringar snarare ökar Àn minskar. Politiska beslut fattade pÄ en internationell nivÄ Àr av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. NÀr det gÀller konkreta förebyggande ÄtgÀrder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhÀllen.För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krÀvs kompetens och ambitioner som förutsÀtter stöd frÄn nationella myndigheter och organisationer.
Att integreras i en frÀmmande stad: flyktingarnas möjligheter och barriÀrer i en kommun
Syftet med undersökningen Àr att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nÀmligen boendet och hur flyktingen kommer att bo Àr en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar nÀr de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras pÄ, etnisk boendesegregation, integration samt frÀmlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhÀllet?, Vad anser svenskar om boendesegregation och integration av flyktingar? Upplever svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bidragande orsak till frÀmlingsfientlighet?. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.
Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?
Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utstrÀckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur vÀljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgÄng av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att fÄ en överblick i hur vanligt förekommande det Àr att kommuner upprÀttar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram frÄn AlingsÄs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och dÀrefter en analys och diskussion av dessa.
Varför vĂ€xer inte Ălmhult?
Detta examensarbete behandlar varför Ălmhult inte vĂ€xer. De senast tio Ă„ren har det rĂ„tt bostadsbrist i Ălmhult, framför allt pĂ„ hyreslĂ€genheter. Det finns undersökningar som visar att det finns ett hundratal potentiella inflyttare, men ett problem Ă€r att det inte finns nĂ„gonstans att bo. För att ta reda pĂ„ vad det Ă€r som hindrar företag frĂ„n att bygga nya bostĂ€der har vi intervjuat aktörer och politiker som Ă€r aktiva i Ălmhults kommun. Intervjuerna har sammanstĂ€llts och bearbetats i resultatet.
"...om man inte Àr beredd att ge de resurser som behövs sÄ blir det dÀrefter." : En studie av 8 högstadielÀrares uppfattningar om orsaker till lÀs- och skrivsvÄrigheter i en vÀstsvensk kommun.
Studien syftar till att ge förstÄelse för Ätta högstadielÀrares uppfattningar om orsaker till lÀs- och skrivsvÄrigheter inom skolor i en mindre kommun. Studien genomfördes genom intervjuer och svaren förhÄlls i vÄr studie till forskningsperspektiv inom specialpedagogik. Studien undersöker om det finns diskrepans mellan de uppfattningar som lÀrarna i studien har gÀllande orsaker till lÀs- och skrivsvÄrigheter och realiteten. I resultatredovisningen anvÀnds till viss del en hermeneutisk ansats. De intervjuade lÀrarna rör sig i samtliga fall över fler Àn ett av forskningsperspektiven.
Effekter av ny infrastruktur
Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.
Matsvinn pÄ förskolor i Uppsala kommun
Under hösten 2008 har det uppmÀrksammats i massmedia att vi slÀnger mycket Àtbar mat. Flera av varandra oberoende studier visar att mycket mat slÀngs och detta görs för det mesta i onödan(Konsumentföreningen, Stockholm, 2009;Blekinge lÀns tidning, 2008;Engström och Kanyama, 2004). Matsvinn Àr en stor kÀlla till miljöbelastning frÄn livsmedelssektorn, ett etiskt och inte minst ett ekonomiskt problem (Sonesson och Angervall, 2008).
Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilken attityd förskolechefer, pedagoger/personal och förÀldrar pÄ förskolor i Uppsala kommun har till matsvinn. Vilken strategi behövs för att minska pÄ matsvinnet? Kan man med enkla medel ÄtgÀrda detta eller krÀvs omfattande förÀndringar? Vilka lagar och regler gÀller?.
Steget över grÀnsen : - en studie om integration inom kommun, skola och fritidsgÄrd
Uppsatsen syftar till att pĂ„ ett kvalitativt sĂ€tt undersöka hur kommun, skola och fritidsgĂ„rd arbetar och samarbetar för att öka kĂ€nslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, frĂ€mst frĂ„n forna Jugoslavien. I uppsatsen fĂ„r lĂ€rare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det omrĂ„de de Ă€r verksamma. För att fĂ„ kunskap kring Ă€mnet, vĂ€ljer man att arbeta utifrĂ„n en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fĂ€lt och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ă
lunds teorier kring det multietniska samhÀllet och social integration prÀglar i huvudsak uppsatsens perspektiv..
Belöningssystem i kommunal verksamhet
Belöningssystem kan anvÀndas som ett verktyg för att styra organisationens anstÀllda mot mÄl som organisationen satt upp. Inom ett belöningssystem finns det flera typer av belöningar. Genom ett belöningssystem kan organisationen öka anstÀlldas motivation för sitt arbete vilket ses som det frÀmsta skÀlet till att anvÀnda ett belöningssystem. Det Àr viktigt att belöningssystem anpassas till den typ av verksamhet som bedrivs. En stor del av finansieringen i en kommun Àr finansierat utav skattemedel och dÀrför har skattebetalarna ett intresse av att kommunala förvaltningar hÄller sina kostnader nere.
Friluftsliv i skolorna i en kommun i norra Sverige
Den hÀr studien Àr ett försök att tydliggöra hur ett antal lÀrare i Äk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hÀlsa samt vad som pÄverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog dÀrför reda pÄ vilka olika sÀtt det finns att tolka friluftsliv inom litteraturen och sÄg dÀr att vi har en lÄng tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebÀr har skiljt sig Ät historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges lÀroplaner för att skaffa mig en bild av vad det stÄr i dessa om delen friluftsliv i Àmnet idrott och hÀlsa. Kort kan man sÀga att friluftsliv till en början hade vÀldigt stor plats och var utförligt beskrivet bÄde vad gÀller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lÀrarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.
Bilens allt mer underordnade roll i stadsplaneringen : En studie om hur VÀxjö kommun utvecklar stadskÀrnan i syfte att frÀmja miljövÀnliga alternativ som gÄng- cykel och kollektivtrafik
Att VĂ€xjö Ă€r en stad dĂ€r mycket Ă€r i förĂ€ndring i kombination med att det rĂ€knas som min hemstad var tvĂ„ motiv till denna uppsats. Ăven om förĂ€ndringarna sker i stort sett hela VĂ€xjö stad avgrĂ€nsades denna studie till i och runt stadskĂ€rnan. Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n en kvalitativ metod i form av tvĂ„ intervjuer, undersöka om och i sĂ„ fall hur kommunen arbetar för att öka tillgĂ€ngligheten för cykel- gĂ„ng och kollektivtrafik. Intervjuerna genomfördes med tvĂ„ personer med stort inflytande över frĂ„gor rörande stadsplanering. Det genomförs ocksĂ„ en observationsstudie.
Hur ett externt tryck leder till en intern handling : En fallstudie pÄ VÀxjö kommun, Europas grönaste stad
Bakgrund: En kommun granskas intensivt av dess omgivande samhÀlle dÀr skandaler och utmÀrkelser skapar ett externt tryck som pressar organisationer till att reagera. NÀr ett externt tryck uppstÄr förÀndras rÄdande samhÀllssyn och pÄverkar organisationers strategiska handlande mot upprÀtthÄllande av legitimitet.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva VÀxjö kommuns interna handlande efter att ett externt tryck uppstÄtt genom en utmÀrkelse- Europas grönaste stad.Metodval: Studien bestÄr av en kvalitativ intern fallstudie. Studien utgÄr ifrÄn granskning av offentliga dokument i kombination med ostrukturerade intervjuer som skett genom ett snöbollsurval.Slutsatser: Studien visar pÄ hur kommunen bemött det externa trycket utmÀrkelsen medfört genom sitt handlande. Detta visas utifrÄn strategisk anpassning mot det externa trycket. DÄ tvÄ externa tryck motsÀger varandra visar kommunens handlande pÄ en anpassning mot det som anses skapa mÄluppfyllelse.