Sökresultat:
35 Uppsatser om Jäsande slagg - Sida 3 av 3
Skadefallsutredning av havererade lager för högtemperaturstillÀmpningar
GIA industri AB Àr ett industriföretag som designar och monterar maskiner och hjÀlpmedel till gruv- och stÄlindustrin. GIA har blivit kontaktade av en kund dÀr glidlagren till en lyftkrok pÄ en skÀnklastare har skurit. Syftet med projektet var att utreda varför dessa glidlager har skurit och, om det var möjligt, föreslÄ lÀmpliga ÄtgÀrder för att undvika att liknande haverier sker i framtiden.Inledningsvis gjordes en omfattande litteraturstudie över olika vanliga lagerhaverier och vilka primÀra krav ett glidlagermaterial och tillhörande smörjmedel bör uppfylla. Utvalda provbitar frÄn de skadade lagren undersöktes med hjÀlp av ljusoptisk mikroskopi, svepelektronmikroskopi, energidispersiv röntgenanalys och optisk ytprofilometri. Mikroskopistudierna visade att ytan var vÀldigt ojÀmn och att det skyddande fosfatskiktet var bortnött pÄ flera stÀllen vilket gav kontakt metall mot metall dÀr smörjningen inte fungerat optimalt, vilket skapat en kraftig adhesiv nötning.
Pulverlacks vidhÀftning pÄ zinkmanganfosfaterad yta
GIA industri AB Àr ett industriföretag som designar och monterar maskiner och hjÀlpmedel till gruv- och stÄlindustrin. GIA har blivit kontaktade av en kund dÀr glidlagren till en lyftkrok pÄ en skÀnklastare har skurit. Syftet med projektet var att utreda varför dessa glidlager har skurit och, om det var möjligt, föreslÄ lÀmpliga ÄtgÀrder för att undvika att liknande haverier sker i framtiden.Inledningsvis gjordes en omfattande litteraturstudie över olika vanliga lagerhaverier och vilka primÀra krav ett glidlagermaterial och tillhörande smörjmedel bör uppfylla. Utvalda provbitar frÄn de skadade lagren undersöktes med hjÀlp av ljusoptisk mikroskopi, svepelektronmikroskopi, energidispersiv röntgenanalys och optisk ytprofilometri. Mikroskopistudierna visade att ytan var vÀldigt ojÀmn och att det skyddande fosfatskiktet var bortnött pÄ flera stÀllen vilket gav kontakt metall mot metall dÀr smörjningen inte fungerat optimalt, vilket skapat en kraftig adhesiv nötning.
Inverkan av processparametrar pÄ ljusbÄgsugnsslaggens
kromlakningsegenskaper
Ovako Steel AB i Hofors producerar Ärligen 450.000 ton lÄglegerat specialstÄl i en skrotbaserad process. Den mÀngdmÀssigt största biprodukten Àr ljusbÄgsugnsslagg med en volym pÄ ungefÀr 40.000 ton varje Är varav allt i dagslÀget deponeras. En anledning till att Ovako Steels ljusbÄgsugnsslagg inte anvÀnds i externa tillÀmpningar Àr att den innehÄller en del krom som riskerar att laka ut. MÄlet med detta examensarbete har varit att genom driftsförsök undersöka inverkan av nÄgra utvalda processparametrar pÄ ljusbÄgsugnsslaggens kromlakningsegenskaper. Tidigare undersökningar har visat att 80-95% av det krom som lakar Àr sexvÀrt krom.
Dolomitkalk som slaggbildare i LD-konvertern och dess inverkan pÄ fosforreningen
PÄ SSAB EMEA i LuleÄ tillverkas stÄl baserat pÄ pellets frÄn LKAB i Malmberget och i mindre utstrÀckning LKAB i Kiruna. I framtiden Àndras förhÄllandet och Kiruna blir den större leverantören. Pellets frÄn Kiruna skiljer sig frÄn motsvarigheten i Malmberget genom en högre fosforhalt, Àven kolpulver och koks som anvÀnds vid nedsmÀltning av pellets kommer att ha en högre fosforhalt. Detta kommer att leda till en stigande fosforhalt i rÄjÀrn vilket i sin tur medför ett försvÄrande av fosforreningen pÄ SSAB. Verket har för nÀrvarande ingen praxis för hantering av de ökade mÀngderna fosfor.
KaraktÀrisering av tvÄ typer av restproduktbriketter genom laboratorieförsök och utvÀrdering av driftförsök
Sedan 1993 har kallbundna restproduktsbriketter tillförts masugnarna vid SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ. De ersÀtter en del jÀrnbÀrare, slaggbildare, koks och kol, men medför ocksÄ en nÄgot ökad slagg- och stoftmÀngd. Restprodukter som vanligtvis briketteras Àr hyttsot, filterstoft, brikettfines, LD- grovkorn, fines frÄn stÄlskrot och avsvavlingsskrot. Brikettfabriken körs nu i det nÀrmaste pÄ maximal kapacitet men det har gjorts försök att injicera hyttsot direkt via formorna i masugn. Kontinuerlig injektion av hyttsot skulle medföra en möjlighet att genom brikettering recirkulera andra restprodukter.