VÄrt syfte med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare arbetar medvetet med genus i litteraturen. Vi ville undersöka vilka böcker barn i tvÄ förskolor och elever i Är 2 i tvÄ skolor vÀljer att lÀsa och vilka genusstrukturer dessa böcker visar upp. För att fÄ vÄra frÄgestÀllningar besvarade har vi anvÀnt oss av halvstrukturerade intervjuer med fyra lÀrare, gjort boklistor pÄ böcker barn i förskolorna har tillgÄng till och eleverna i skolorna lÀser, samt gjort textanalyser ur ett genusperspektiv av Ätta av de mest populÀra barnböckerna i vÄrt material. Resultatet visar att de fyra intervjuade lÀrarna arbetar mycket med litteratur, men inte i nÄgon större utstrÀckning utifrÄn ett genusperspektiv. De vÀljer eller pÄverkar inte heller elevernas val utifrÄn genus nÀmnvÀrt.

This study analyses five different picture books from the last few decades. The aim of the analysis was to investigate how relations between children and adults are presented in the picture books. One way to achieve this has been to focus on the adults? presence or absence in the narrative, and also what kind of authority the adult(s) can have in the action and how it can affect relations between children and adults. The idea is that this degree project can be adapted for practical use in school.

Jag har studerat frÄgestÀllningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i sÄ fall ut och efter vilka kriterier Àr denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv anvÀnt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterÀra nÀranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga omrÄden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. UtifrÄn analys av tidigare forskning, och utlÄningsstatistik hÀvdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgÄr i min uppsats Àr inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig pÄ litterÀra och konstnÀrliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istÀllet utgöras av vuxnas förestÀllning om hur barn och barndom ska vara.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Syftet med min studie Àr att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/mÀn framstÀlls i den barnlitteratur som presenteras för barn genom höglÀsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som pedagog utvecklar ett kritiskt förhÄllningssÀtt till de böcker jag vÀljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar pÄ hur manliga och kvinnliga karaktÀrer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekrÀftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper. Jag har nÀrmat mig mitt material utifrÄn en kvalitativ forskningsansats. Jag har Àven anvÀnt mig av analysmetoder, vilka har hjÀlpt mig att hÄlla mig inom ramen för det jag ville undersöka. TvÄ olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstÄ de resultat som mitt material visat.

The objective of the present study was to highlight preschool children?s encounters with children?s literature, in a heterogeneous language context.  The idea was to identify significant features in the linkages between the reading of children?s literature, didactic activities and children?s learning, language development and emergent literacy activities.  Our interest was directed towards the activities connected with read-alouds, as well as the preschool teacher?s perceptions of those activities.  The empiric material was collected by use of participant observations of four read-aloud sessions. After the observations the preschool teacher in charge of the observed read-aloud was in-depth interviewed. In addition, the physical print environment in the actual preschool was observed. The results indicate that the physical and social reading environment interact with each other.  Furthermore, the preschool  teachers? approaches and ways of working with literature does not always optimize the language, literacy and content area  learning opportunities for the children.

BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jĂ€mstĂ€lldhet utifrĂ„n ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Även internationell forskning tas upp. Begrepp som Ă€r aktuella för studiens omrĂ„de lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhĂ€llet kring kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrĂ„n ett genusperspektiv.

I denna studie studeras sex sagoböcker för barn ur ett genusperspektiv. Studien syftar till att undersöka och jÀmföra hur kön framstÀlls och hur fördelningen mellan könen ser ut i sagoböcker ur serien Bland tomtar och troll. Böckerna Àr utgivna 1966, 1974, 1983, 1993, 2003 och 2012. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har en kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativ textanalys genomförs. Vi har rÀknat förekomsten av bÄda könen och studerat vad könen framstÀlls med för egenskaper.

The aim of this master's thesis is to investigate how adults and especially children's librarians and intermediate level teachers experience children's literature. The aim is also to examine how children at the age of nine to twelve experience the literature that is written for them, according to a few master's theses written at Bibliotekshögskolan in Boras. Which criteria in children's books do the different groups consider as the most important, that the children can learn something when reading or is it the experience of the literature itself that is the most important? To fulfil the aim of this master's thesis I have interviewed three intermediate level teachers and three children's librarians and the result has been analysed using a model created by Maria Nikolajeva that shows four ways to get close to children's literature. My study is too small to be counted as a general result but it shows that both the children's librarians and the intermediate level teachers mainly ends up in the field that concerns the reading experience one can have when reading fiction.

The aim of the study is to show how children and adults are described in three picture books, examining how children and adults are portrayed in text-and-picture narrative and how this has changed over time. We have analysed how the characters in the books are presented and how the representation of children and adults has changed in our own times.The material for the study consists of three picture books from different periods, with the focus on how children and adults are described as the common point of departure. The analysed picture books are: Tomtebobarnen (Beskow 1919), Aja baja, Alfons Åberg! (Bergström 1972) and SnĂ€ll (Dahle 2008).We have arrived at the conclusion that a text-and-picture narrative is in very large measure a reflection of the outlook on children, childhood and child rearing at the time when the book was published. The result shows that the greatest change that has happened is that parents? and adults? dominance in the books has declined over the years, and that children have been given a more prominent role.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ kunskap om vad nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare har för uppfattningar kring bilder i barnböcker. I studien stÀlls fyra frÄgestÀllningar; Hur beskriver förskollÀrare en barnbok? Vad anger förskollÀrarna för skÀl till att anvÀnda barnboken i verksamheten? Vad anser förskollÀrare Àr viktigt innehÄll i en barnbok? Hur beskriver förskollÀrare bildens betydelse i barnböcker? Vi har samlat in information genom att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare frÄn olika förskolor i norra Sverige. VÄra analyser av resultatet visade att lÀsstunden kan ha olika syften och barnen kan lÀra sig olika saker utifrÄn böcker. Syftet kan till exempel vara att barnen ska varva ner, utveckla sitt sprÄk eller ta del av ett budskap.

The purpose for this Master?s thesis is to describe the similarities and the differences of the work at the public libraries? children?s sections, between Sweden and Italy. In order to do that we examine the cultural political presumptions that Swedish and Italian libraries have, such as policies concerning public libraries and children, on a national as well as an international level. We also look at existing attitudes regarding the work at the public libraries? children?s sections, among authors of research literature in our subject.

Abstract Mitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förstÄelse för hur genus framtrÀder i bilderboken i bÄde text och bild. Detta genom följande frÄgestÀllningar: Hur framstÀlls manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framstÀlls normer och normbrott i barnlitteraturen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag med hjÀlp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker. Tidigare forskning som jag har anvÀnt mig av dÄ jag fördjupat mig i mitt problemomrÄde Àr genus i bilderboken och genus i förskolan. VÄrt förhÄllningssÀtt gentemot barn pÄverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillÄts pojkar att ta för sig medan flickor hÀnvisas att stÄ tillbaka. Av de böcker jag analyserat har det visat sig att mÀn framstÀlls mer genusstereotypt i förhÄllande till kvinnor, exempelvis med klÀder.

Syftet med undersökningen Àr att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill fÄ kunskap om vad förÀldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehÄll som barnboken ger. NÀr viss undersökning visar att barnbokslÄn gÄr ner och annan undersökning visar att barnboken Àr viktig för barn, bÄde sprÄkligt och socialt, vill vi sÀtta detta i fokus.Metoden grundar sig pÄ kvalitativa studier genom enkÀter med intervjufrÄgor till förÀldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn pÄ vÄra arbetsplatser. Undersökningen sÀtter vi i perspektiv till vÄra styrdokument LÀroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vÄrt examensarbete.Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar Àr att pedagoger och förÀldrar samt biblioteken har ett stort ansvar nÀr det gÀller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vÀgar att gÄ för att vÀcka barns intresse och hur vi gör Àr upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken Àr att vi lÀser för barn.

   Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra höglÀsning i förskolan pÄ olika sÀtt. Med den hÀr studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en lÀsaktivitet och dels hur de tÀnkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes pÄ fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en lÀsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som lÀste för barnen. DÀrefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.Mitt resultat innehÄller flera olika sÀtt att genomföra en lÀsaktivitet dÀr pedagogerna hade varierande syften med lÀsningen.