Palliativ vÄrd infaller nÀr botande behandling inte lÀngre Àr meningsfull eller genomförbar.Miljön Àr en viktig del i personcentrerad omvÄrdnad och syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser av fysisk miljö inom palliativ slutenvÄrd. Tretton studier analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats.Analysarbetet resulterade i fyra kategorier; Att vÀrdesÀtta hemlikhet och rum för anhöriga;Att vilja vÀlja mellan enskildhet och gemenskap; Att kÀnna vÀlbefinnande av god design, komfort och renlighet; Att kunna ta del av naturen Àr stÀrkande. Patienters upplevelser av vÄrdsalar varierade, att vilja vara ensam eller i gemenskap med andra. En hemlik och merafamiljÀr omgivning var nÄgot som mÄnga upplevde som en viktig aspekt. Lyx i den fysiska miljön medförde att patienter kÀnde sig speciella och vidare kunde renlighet symbolisera för god kvalitet inom omvÄrdnad.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Detta Àr en fallstudie och resultaten gÄr inte att generalisera. Huvudsyftet med studien Àr att belysa pedagogens och utemiljöns betydelse för barns tankar om naturen. Uppsatsen inleds med en genomgÄng av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. DÀrefter följer forskning inom olika omrÄden sÄsom utomhuspedagogik och olika teorier om lÀrande, Piaget och Vygotsky.Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ förskolor med olika utemiljöer. Enskilda intervjuer med tjugo barn, tre-fem Är, och gruppintervju med pedagogerna samt observationer har skett pÄ bÄda förskolorna.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

The purpose of this essay is to examine how the editorial office to the TV-programs GokvÀll,Mitt i naturen and Plus use social media. To achieve the purpose qualitative interviews wereconducted with three Web Editors, one for each program. This essay is based on theories onhow companies can and should work with social media from Andreas M. Kaplan andMichael Haenlin among other writers and scholars from Sweden. The convergence concepttheory with particular focus on media convergence and branding has also been applied in thestudy.

VargaslÀtten is a 15 hectare large privet garden in Halland in the south-west of Sweden.In the beginning of the 1990s Gunnar O.Westerberg, the owner of VargaslÀtten,commissioned a work from the young landscapearchitect, Rolf Efvergren, to writeVargaslÀtten ? tillÀgnad naturen. It was a discribing work of the current status of the gardenand the summer-house of VargaslÀtten. VargaslÀtten ? tillÀgnad naturen was acomprehensive work with a detalied inventory of all the plants, the buildings, the descriptionof the surroundings and the history.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Marknadsföring Àr ett extremt brett begrepp och antalet metoder som finns att marknadsförasitt företag Àr enorma. I dagens samhÀlle utsÀtts vi för tusentals marknadsföringsbudskap ochde flesta sorterar vi bort automatiskt. DÀrför Àr det viktigt att kunna marknadsföra sig pÄ ett sÄeffektivt sÀtt som möjligt. Det finns ingen marknadsföringsmetod som Àr bÀst för alla företag,utan varje företag mÄste undersöka och prova vilken metod som passar för just det dem. Enform av marknadsföring som Àr effektiv kostnadsmÀssigt Àr nÀtverksmarknadsföring, dÀr dethandlar om att mÀnniskor blir ÄterförsÀljare för företaget och marknadsför företagetsprodukter samt rekryterar nya ÄterförsÀljare.

VÄr planet har sedan lÀnge varit överbefolkad och fÄtt utstÄ mÀnniskors stÀndigabehov av att exploatera nya omrÄden. Vi blir hela tiden fler och stora stÀder behöverstÀndigt nya lösningar för bostÀder och trafik. Men hur ska man kunna planera ettomrÄde och ta hÀnsyn till naturen och dess naturliga former, för att skapa ett omrÄdedÀr bostÀder, trafik och natur samspelar?I denna rapport kan man följa hur ett arbete fortskridit med att planera ett omrÄde i Monterrey, Mexico. OmrÄdet kommer att planeras sÄ att det kan bidra till enförbÀttrad bostadssituation i staden eftersom bristen pÄ bostÀder Àr stor.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Oasen i arbetsplatsen Àr ett designförslag pÄ hur en restorativ zon i vÄra arbetsmiljöer skulle kunna gestaltas. Oasen Àr en tillgÀnglig plats för daglig ÄterhÀmtning. En kÀlla som Àr kravlös, stimulerar och omhÀndertar vÄra sinnen. MÄnga i arbete vÀntar pÄ att de ska kÀnna sig trötta innan de tar paus, men det behöver inte betyda att hjÀrnan inte Àr trött. Att utveckla en plats för ÄterhÀmtning leder till mer genomtÀnkta beslut och mer energi i vÄrt dagliga arbete.

Bakgrund: Natur i vÄrden eller grön terapi innebar att kontakt med natur och vÀxter anvÀndes som en kompletterande behandling för att lÀka och lindra. Naturen pÄverkade mÀnniskor med demens. Den hjÀlpte dem att hÄlla i gÄng olika funktioner och fÀrdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för mÀnniskor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, dÀr Ätta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehÄllsanalys.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Sverige Àr ett land rikt pÄ natur, men i naturen finns inte möjligheten för alla att ta sig fram. Möjligheterna att fÄ uppleva Sveriges natur kan vara svÄra för en person med nedsatt rörelseförmÄga om naturen inte blir tillgÀnglighetsanpassad. Av Sveriges invÄnare över 16 Är har 560 000 personer en nedsatt rörelseförmÄga. Alla borde ha möjligheten att se och uppleva naturen vi har i vÄrt land. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka problem respektive möjligheter det finns att tillgÀnglighetsanpassa i skyddade naturomrÄden för rörelsehindrade. MÄlet Àr att ge en bild av vad som behöver beaktas vid planering, anlÀggning och skötsel av dessa platser.