Sökresultat:
5168 Uppsatser om Jämförelse polsk och svensk förskola - Sida 11 av 345
IdrottslÀrarnas bemötande av elever med olika kulturell bakgrund i en skola för alla
Denna uppsats belyser ur ett lÀrarperspektiv hur idrottslÀrare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att fÄ en uppfattning om elever, med hÀnsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund Àn svensk, blir bemötta olika av idrottslÀrare pÄ idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig pÄ 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslÀrare, varav tvÄ med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund Àn svensk. I litteraturen stÄr det att det idag stÀlls andra krav pÄ skolan Àn tidigare dÄ inflyttningen av mÀnniskor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans vÀrld mÄste sÀtta sig in i vad en kulturell mÄngfald innebÀr. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsÀttningar för alla elever att fÄ en bra och kunskapsfylld skolgÄng i en skola för alla.
?Ju mer man ?r med i deras lek desto mer l?r man sig som pedagog?: F?rskoll?rares uppfattningar om fri lek, styrning, l?rande och l?rarroll.
Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller
att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri
lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att
arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i
f?rskolans vardag.
Diskriminering en frÄga om sprÄk och utbildning eller attityder och fördomar
Det förekommer omfattande segregering pÄ svenska arbetsmarknaden pÄ grund av mekanismer som finns pÄ samhÀlls-, struktur- och individnivÄ. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever mÄnga att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mÄn utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre mÀn, som hade minst tre Ärs svensk högskoleutbildning intervjuades. UtifrÄn en induktiv, tematisk analys framtrÀdde ett antal teman.
Beyond Petroleum : Strategier i BPs pressmeddelanden och dess avtryck i svensk morgonpress
Denna uppsats behandlar Àmnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillÀmpas i fallet med oljejÀtten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, vÄren 2010. Pressmeddelanden frÄn företaget analyseras för att urskilja strategier utifrÄn teorin image repair och Àven svensk morgonpress granskas för att se hur vÀl BPs kriskommunikation Äterspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi anvÀnder oss av i vÄr studie Àr utformad av William L. Benoit.
Vinden har vÀnt : En uppsats som ger lektioner, förklarar funktioner, för personer som missat poÀngen, dissat hela svÀngen
Hiphop Àr en genre och en subkultur som Àr relativt ny pÄ den svenska scenen. Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlÀgga de Äterkommande teman som kategoriserar den. VÄr frÄgestÀllning Àr som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda pÄ detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa tvÄ tidningar Àr frÀmst representativa för vad som idag Àr svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat pÄ Internet, och vi valde dessa utifrÄn ett strategiskt urval baserat pÄ ett antal variabler som har betydelse för vÄr undersökning.
Striden om folkskolans sekularisering : -En undersökning av Svensk lÀraretidning och Folkskolans vÀn ÄrgÄng 1903 och 1909
Uppsatsens syfte Àr att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gÀllande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande frÄn kyrkan, utifrÄn tvÄ folkskollÀrartidningar. KÀllmaterialet utgörs av Sveriges allmÀnna folkskollÀrareförenings tidning Svensk lÀraretid-ning, samt Svenska folkskolans vÀnners tidning Folkskolans vÀn. Det tidningsmaterial som studerats Àr ÄrgÄng 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i tvÄ avdelningar, dels med fokus pÄ debatten om folkskolans administrativa skiljande frÄn kyrkan, samt dels synen pÄ kristendomsundervisningens innehÄll och utformning. Resultatet visar att bÄda folkskollÀrartidningarna hÀvdade att lÀrarkÄren borde fÄ mer administrativt in-flytande över folkskolan, Àven om Svensk lÀraretidning Àr nÄgot mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.
Genetiska metoder i svensk hundavel
Syftet med studien Àr att sammanstÀlla information kring genetiska metoders roll i svensk hunduppfödning. Studien innehÄller ett historiskt perspektiv pÄ dagens genetiska pool, hÀlsotillstÄndet hos svenska rashundar, genetiska sjukdomar bland hundar, samt i vilken utstrÀckning vi kan pÄverka hundens hÀlsotillstÄnd och mentala tillstÄnd. Det finns olika typer av urvalsmetoder som anvÀnds i hunduppfödning sÄsom markörbaserat test, mutationbaserat test samt traditionell fenotypbaserad avel. Studien har för avsikt att inkludera flera perspektiv dÄ genetiska tester och hundavel pÄverkas av ett flertal aktörer, sÄsom Svenska Jordbruksverket, Svenska Kennelklubben, hunduppfödare, rasklubbar och laboratorier. Beroende pÄ hur man tolkar Jordbruksverkets föreskrifter frÄn 2008, kan Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben vara pÄ kollisionskurs.
Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder. Vad skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige?
Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.
Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder. Vad skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige?
Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.
Bildandet av Elitettan - ett Är senare : En kvalitativ studie av utvecklingen av svensk damfotbolls nÀst högsta serie
ProblemomrĂ„de: Elitettan Ă€r svensk fotbolls nĂ€st högsta serie pĂ„ damsidan och denna spelades för första gĂ„ngen Ă„r 2013. Den nya rikstĂ€ckande serien innebar betydligt lĂ€ngre resor för seriens föreningar och sĂ„ledes ocksĂ„ en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien Ă€r att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets nĂ€st högsta serie, frĂ„n tvĂ„ geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats pĂ„ intervjuer med personer pĂ„ ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt tvĂ„ utomstĂ„ende personer, Hanna Marklund, expert pĂ„ svensk damfotboll samt Anna Nilsson frĂ„n intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det gĂ„r att urskilja tydliga samband mellan synsĂ€ttet pĂ„ serieomlĂ€ggningen och vilken historia samt var nĂ„gonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Ăverlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstĂ€ckande serie medför. Resultatet visar ocksĂ„ att den allmĂ€nna uppfattningen av serieomlĂ€ggningen Ă€r att kvaliteten pĂ„ svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, bĂ„de för publik och sponsorer. .
Kommunal psykiatri - Organisationsutveckling i en svensk kommun
Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stÀrka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mÄl och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.
LÀs- och skrivundervisningEn studie av de yngre elevernas lÀrande pÄ en svensk skola i södra Spanien
AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre elevernas lÀrande pÄ en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger pÄ observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svensklÀraren lÀs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre elevernas lÀrande ut relaterat till lÀrarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes pÄ en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att fÄ information om elevernas lÀs- och skrivförmÄga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklÀrare och sex elever.
Betyg i Àmnet idrott och hÀlsa hos elever med utlÀndsk bakgrund : spelar skolans etniska samansÀttning nÄgon roll?
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med vÄr studie har varit att jÀmföra genomsnittspoÀngen för Àmnesbetyget i idrott och hÀlsa hos elever med svensk respektive utlÀndsk bakgrund i tvÄ olika skolor med skilda etniska sammansÀttningar.FrÄgestÀllningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoÀngen i idrott och hÀlsa Ät hos elever med utlÀndsk bakgrund vid jÀmförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utlÀndsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoÀngen i idrott och hÀlsa Ät hos elever med svensk bakgrund vid jÀmförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utlÀndsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lÀrarna i idrott och hÀlsa att utlÀndsk hÀrkomst hos eleverna pÄverkar deras deltagande och prestation i Àmnet? Hur uppfattar elever med utlÀndsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?Metod:Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoÀngen i idrott och hÀlsa pÄ tvÄ grundskolor i nordvÀstra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoÀngen baserades pÄ data frÄn lÀsÄret 2005. Vi tittade pÄ betyget i idrott och hÀlsa i Ärskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg frÄn den utlÀndskdominerade skolan och 166 betyg frÄn skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund.
Om lÀroplanernas syn pÄ lÀsning av lÀsning av skönlitteratur : En jÀmförelse mellan LPf94, kommentarsmaterialet till LGR11 samt GY11
Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.
Muslimska elever vs. Islam i skolan : En fallstudie om muslimska gymnasieelevers upplevelser av islams presentation i svensk religionsundervisning
Islam Àr en av vÀrldsreligionerna och har miljoner anhÀngare vÀrlden över. Det finns en allmÀn uppfattning om islams problematik, sÄ till vida att islam sÀllan fÄr rÀtt presentation, dÄ exempelvis inom massmedia och skola. FrÄgan Àr hur skolan, som Àr vÄrt största lÀrosÀte presenterar en religion rÀttvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat pÄ ett icke nyanserat sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur islam framstÀlls i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, dÀr muslimska elever berÀttar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit Àr att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, sÄsom etnocentriskt tÀnkande, i muntlig presentation och text. Elever har Àven pekat pÄ en viss marginalisering och distansering gÀllande islams presentation i undervisningen..