Invandrarelever i den svenska skolan ökar hela tiden och vissa av dessa elever behöver sÀrskilda ÄtgÀrder för att de ska kunna vara delaktiga i undervisningen i det svenska klassrummet. En av dessa ÄtgÀrder som diskuteras idag Àr studiehandledning. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka studiehandledningen som funktion för tvÄsprÄkiga elever med invandrarbakgrund samt ta reda pÄ olika pedagogers och elevers syn pÄ studiehandledningsundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger och fem elever kunde vi ta reda pÄ deras syn pÄ studiehandledning. Vi kom fram till att man med hjÀlp av studiehandledning kan utveckla elevens sjÀlvkÀnsla, identitet och kunskaper i andra Àmnen men Àven i elevens modersmÄl och svenska.

Syftet med denna undersökning Àr samspelet och kommunikationen mellan elever och personal i skolans tidiga Ärskurser. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier och intervjuer i den hÀr undersökningen. Det har visat sig att det finns brister i samspelet och kommunikationen pÄ de skolor vi undersökt. Den största bristen visade sig vara kommunikationen mellan rektorer och lÀrare. Den litteratur som vi har lÀst i Àmnet har belyst hur viktigt det Àr med samspelet och kommunikationen för en vÀl fungerande relation mÀnniskor emellan.

Syftet med detta arbete Àr att förstÄ hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjÀlper elever i deras arbete med texter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag studerat litteratur i Àmnet och genomfört en mindre undersökning dÀr jag provade teorierna pÄ en grupp elever. DÀrefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att fÄ veta vad de tyckte om arbetssÀttet. Resultatet av intervjuerna pekar pÄ att skrivprocessen Àr en modell som hjÀlper de flesta elever men krÀver övning och förstÄelse för hur man kan bli hjÀlpt. Dessutom anser jag att varje lÀrare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

Denna uppsats avhandlar i vilken utstrĂ€ckning det förekommer jĂ€mlika samtal mellan lĂ€rare och elever i klassrummet. Vi valde att anvĂ€nda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frĂ„gan, samt vĂ„ra fyra grundlĂ€ggande forskningsfrĂ„gor som gĂ€llde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha pĂ„verkan pĂ„ samtal i klassrummet. För att definiera vad vi menar med jĂ€mlika samtal bestĂ€mde vi oss för Jan Einarssons definition: ?samtal Ă€r ett naturligt samspel mellan nĂ„gorlunda jĂ€mlika deltagare?. Urvalsgruppen som lĂ„g till grund för under-sökningen bestod av Ă„tta informanter, fyra lĂ€rare och fyra elever, samtliga frĂ„n en Ă„r 7-9-skola i ett av Örebros skolomrĂ„den.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ hur FMT kan stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med tvÄ elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Min slutsats Àr att FMT har en plats i grundskolan. Med FMT som resurs, skulle fler elever kunna fÄngas upp och fÄ stöd med lÀs- och skrivinlÀrning. Fler elever skulle kunna ta till sig skolans undervisning och dÀrigenom klara skolans mÄl. .

Denna studies syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan elever och förÀldrars attityder till naturvetenskap. Jag har ocksÄ undersökt i vilken utstrÀckning eleverna fÄr ta del av informell naturvetenskap utanför skolan. Elever pÄ en liten skola i SkÄne och deras förÀldrar deltog i undersökningen som genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Jag intervjuade 5 elever och deras förÀldrar och jag fick in 17 enkÀter frÄn förÀldrar. Undersökningen visar att det finns ett visst samband mellan elevernas och förÀldrarnas attityder till naturvetenskap.

Syftet med examensarbetet var att jÀmföra och utvÀrdera tvÄ befintliga arbetssÀtt med avseende pÄ vilket arbetssÀtt som Àr bÀttre för att utveckla begÄvade elevers kunskap inom Àmnet matematik. Under slutpraktiken, hösten 2001, arbetade vi pÄ olika sÀtt pÄ tvÄ skilda praktikskolor inom LuleÄ kommun. Dessa olika arbetssÀtt utvÀrderades med tvÄ sluttest, dÀr testet Kaninburen var de vi focuserade mest pÄ. Testet var övergripande och behandlade alla delmoment i undersökningsavsnittet rymdgeometri. Försökspersonerna bestod av tvÄ grupper pÄ fem respektive sex elever i Ärskurs 9, gemensamt för dessa var att de hade betyget MVG.

Syftet med föreliggande undersökning var att med en diskursteoretisk anknytning belysa hur lÀrare med behörighet att undervisa i teoretiska Àmnen i skolÄr 7-9 talar om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla. I denna kvalitativa undersökning fÄr lÀsaren ta del av en litteraturgenomgÄng som behandlar specialpedagogisk forskning och verksamhet, elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en inkluderande skola för alla. För insamlingen av den empiriska undersökningen genomfördes enskilda och delvis strukturerade intervjuer med sex lÀrare. Intervjuerna utgick frÄn frÄgeomrÄden rörande elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en skola för alla. LitteraturgenomgÄngen och resultatet av intervjuerna ligger till grund för den diskursteoretiskt anknutna diskussionen. Sammanfattningsvis tyder mina litteraturstudier och resultat pÄ att det inte fanns en absolut kunskap eller sanning i talet om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla.

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka den övergripande frÄgestÀllningen: PÄ vilket/vilka sÀtt kan skönlitteratur sÀgas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare Är?, samt delfrÄgorna: I vilken utstrÀckning förekommer, utifrÄn pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mÄl, med inriktning pÄ naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, PÄ vilket/vilka sÀtt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmÄl, elever med svenska som andrasprÄk eller sprÄksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i Är tvÄ, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades pÄ kortskrivning kring begreppen ?vatten? och ?miljöhot? före och efter höglÀsning av en skönlitterÀr text. Dessutom intervjuades tvÄ pedagoger som undervisat utifrÄn samma skönlitterÀra bok, samt Jan Nilsson, som Àr lÀrarutbildare pÄ Malmö högskola och en stor föresprÄkare för skönlittera-tur som kunskapskÀlla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utstrÀckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrÄn det skönlitterÀra innehÄllet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka möjligheter och hinder som finns med anvÀndningen av IKT i frÄga om ordinlÀrningen för andrasprÄkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlÀrningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi pÄ hypotesen, vilken Àr att andrasprÄkselever lÀttare lÀr sig ord via IKT Àn via traditionella lÀromedel. I interventionsstudien deltog 20 andrasprÄkselever i en Ärskurs tre i södra Sverige. HÀlften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlÀrning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlÀrning via traditionellt lÀromedel.

Aroonwan KÄrefalk (2014) ThailÀndska elevers upplevelser av svenska som andrasprÄk Möjligheter och hinder (Thai students' experiences of Swedish as a second language Opportunities and obstacles). Malmö Högskola: UtlÀndska lÀrares vidareutbildning ULV-projektet. Syfte med studien Àr att undersöka hur thailÀndska elever i Äk 6-9 upplever svenska som andrasprÄk. Jag vill Àven undersöka möjligheter och hinder för thailÀndska elever att lÀra sig svenska som andrasprÄk. Resultatet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se ? Hur upplever thailÀndska elever undervisningen i svenska som andrasprÄk? ? Vad finns det för hinder för thailÀndska elever att lÀra sig svenska? ? Vad finns det för möjligheter för thailÀndska elever att lÀra sig bÀttre svenska? ? Hur ska svenska lÀrare undervisa för att anpassa sin undervisning för thailÀndska elever? Resultatet visar att thailÀndska eleverna tycker att svenska som andrasprÄk Àr svÄrt för dem. Eleverna har ocksÄ uttryckt vad som Àr svÄrt och lÀtt för deras inlÀrning.

Detta examensarbete Àr gjort med syftet att undersöka elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och förÀldrar vid matematiklÀxor? Vilka Àr elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor? Skiljer sig Äsikter om matematiklÀxor mellan pojkar och flickor? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.Examensarbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen Àr en litteraturstudie innehÄllande tidigare forskning inom omrÄdet Äsikter och attityder angÄende lÀxor och matematiklÀxor. Den andra delen Àr en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad pÄ en elevenkÀt.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare upptÀcker och stimulerar elever med en matematisk förmÄga. För att uppnÄ vÄrt syfte studerade vi litteratur och vi ansÄg att en kvalitativ forskningsmetod, i form av intervjuer, var den mest optimala för oss. Litteraturen har vi presenterat i vÄr teoretiska bakgrund och den behandlar författares syn pÄ elever med en matematisk förmÄga. Vilka kÀnnetecken som dessa elever har, varför det Àr viktigt att man stimulerar dem, samt lÀrarens roll i bemötandet med eleverna. Vi valde att intervju fem lÀrare som Àr verksamma i Är F-3, för att fÄ deras bild av elever med en matematisk förmÄga.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap lÀrare med elever i Ärskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tÀnka sig göra för att underlÀtta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklÀrare kan ta med mig ut av deras erfarenheter. Metoden jag anvÀnt för att ta reda pÄ svaren till frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Resultatet visar pÄ att lÀrare Àr relativt kunniga om vad stress Àr, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen pÄ stress hos sina elever. LÀrarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlÀtta för stressade elever, och mÄnga av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fÄtt en del nya idéer om hur man just i svenskÀmnet kan förebygga stress. Slutligen Àr det viktigt att identifiera stress pÄ ett tidigt stadium sÄ att man pÄ sÄ sÀtt kan sÀtta in stressförebyggande ÄtgÀrder och eliminera stressfaktorerna sÄ vi inte utsÀtter eleverna för mer stress Àn nödvÀndigt..

BAKGRUND:I dagens samhÀlle krÀvs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du vÀljer behöver du kunskapen. Detta stÀller krav pÄ oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rÀtt information till eleverna för att hjÀlpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser pÄ datorn som redskap i undervisningen.? Hur anvÀnds datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?? Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sÀtt att tÀnka kring datorn som redskap?? Vilka faktorer pÄverkar pedagogernas val av att anvÀnda/inte anvÀnda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger frÄn tvÄ skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade Äsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit Àr att eleverna ser datorn frÀmst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget lÀngre och ser den som ett bra hjÀlpmedel samt en viktig faktor i undervisningen..