Sökresultat:
3126 Uppsatser om Jämförbara situationer - Sida 25 av 209
Polisens vÄld & vapenanvÀndning
Arbetet syftar till att visa den lagstiftning som i huvudsak reglerar polisens vÄlds och vapenanvÀndning. Arbetet visar ocksÄ principer en polisman mÄste ta stÀllning till i situationer som innebÀr eller kan innebÀra vÄldsanvÀndning av nÄgot slag. I arbetet berÀttar vi om de vapen en polis bÀr med sig under normal tjÀnsteutövning och en del av de förstÀrkningsvapen som den svenska patrullerande polisen har tillgÄng till (och hur dessa ska anvÀndas). Sist behandlar arbetet Knutsson och Strypes forskning kring polisens vapenanvÀndning Det Àr mÄnga lagar, förordningar och föreskrifter, sÄvÀl som principer och etiska/moraliska aspekter att ta hÀnsyn till innan en polis verkar mot nÄgon med vÄld. SvÄrast av allt blir vÄldsanvÀndningen i förhÄllandet till skjutkungörelsen som pÄ ett svÄrtolkat sÀtt ger en polisman rÀtt att i vissa lÀgen verka med sitt skjutvapen.
En studie om kommunikation mellan barn och pedagoger pÄ en förskola.
Detta examensarbete handlar om hur kommunikationen pÄ en Reggio Emiliainspirerad förskola kan se ut i den dagliga verksamheten. Vi har tagit inspiration utifrÄn Vygotskijs teorier om att barns sprÄkutveckling sker genom interaktioner med andra. Vi synliggör dÀrför ocksÄ vad det Àr som pÄverkar kommunikationen sÄsom samspelet och bemötandet. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur pedagogerna interagerar med barnen i sprÄkliga situationer som sker dagligen pÄ förskolan. Vi vill ocksÄ undersöka barnens kommunikation med varandra i olika leksituationer pÄ den hÀr specifika förskolan.
KommunikationsÀngslan i den kommunikativa skolan : En enkÀtstudie om elevers Àngslan vid muntlig kommunikation i olika skolkontexter
Detta examensarbete har undersökt hur muntlig kommunikationsÀngslan, eller med andra ord en hög grad av nervositet i samband med muntlig kommunikation, ter sig för ett urval av elever pÄ högstadiet. KommunikationsÀngslan som forskningsobjekt har beskrivits för att i studien kunna definieras innan genomförandet av undersökningen och analysen av resultatet. Forskningsöversikten har ocksÄ beskrivit de olika kommunikativa situationer som elever stÀlls inför i dagens skola. Syftet med studien har varit att undersöka elever i högstadiets nionde Ärskurs och deras sjÀlvrapporterade kommunikationsÀngslan vid muntlig kommunikation. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning, dÀr resultatet analyserades utifrÄn respondenternas kön och det betyg de hade i svenska eller svenska som andrasprÄk.
Empati i förskolans vardag - En kvalitativ studie om hur pedagoger stödjer barns utveckling av empati
Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmÄgan att sÀtta sig in i en annan mÀnniskas situation, genom att kÀnna igen kÀnslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmÄga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling Àr det viktigt att personalen ger stöd i de kÀnslomÀssiga situationer som sker pÄ förskolan. Det Àr ocksÄ viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra mÀnniskor.
Huvud eller HjÀrta? : Mönster i affektiva och kognitiva reaktioner i förhÄllande tillindividens prioriterade sÀtt att hantera information och situationeri en oförutsedd situation
Bakgrund: Studien undersökte hur deltagarna affektivt och kognitivt upplever en fallbeskrivning som simulerar en oförutsedd situation i en kontorsmiljö. Det beskrivna fallet handlar om en personalfrÄga och krÀver ett omedelbart beslut eftersom en försening kanske inte bara pÄverkar arbetsprestationen och klimatet i organisationen, men ocksÄ kan leda till att organisationen förlorar ett kontrakt med en lÄngsiktig inkomst.Method/DesignStudien Àr en explorativ och oberoende design som genomfördes vid Karlstads universitet. Deltagarna var 72 studenter i tvÄ olika kurser, personal- och arbetsliv och psykologi. Data för denna undersökning samlades in genom en enkÀt som mÀtte deltagarnas kognitiva (Situationsuppfattning efter Kleins RPD-modellen, 1993) och affektiva reaktioner (PANAS, Watson, Clark, & Tellegen 1985) pÄ fallbeskrivningen. Den affektiva och kognitiva reaktionen backades upp av tvÄ tester som mÀter en persons priorierade sÀtt att bearbeta information (PMPI, Burns och D'Zurilla, 1999) och att hantera situationer (Personal Temperament efter MBTI-skala).
SkadestÄndslagen 2 kap. 2 § : Utvecklingen avseende ersÀttning för ren utomobligatorisk förmögenhetsskada
SkadestÄndslagen reglerar det utomobligatoriska skadestÄndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestÄnd styrs av kontrakt. I skadestÄndslagen Äterfinns tvÄ huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-destÄndslagen och Àr sÄdan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada.
LÀgga pussel och se helhetsbilden: Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en pÄfrestande situation
Att arbeta inom ambulanssjukvĂ„rd innebĂ€r att dagligen utsĂ€ttas för pĂ„frestandesituationer. Vissa utav situationerna kan beröra pĂ„ ett sĂ€rskilt sĂ€tt och inverka negativtpĂ„ hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Tidigare forskning har visat att ambulanspersonal kanuppvisa symtom som posttraumatisk stress och överdriven kĂ€nslosamhet efter enpĂ„frestande situation. Ăkad kunskap om hur ambulanspersonal upplever och hanterarpĂ„frestande situationer i efterhand kan frĂ€mja upptĂ€ckt av tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt förbearbetning av situationerna. Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur ambulanspersonalupplever och hanterar pĂ„frestande situationer i efterhand.
Partsbyte vid förlagsavtal. TvÄ specifika situationer.
Ett förlagsavtal mellan författare och förlag Àr ett specialavtal. Av detta följer att speciellaregler och praxis hanterar tolkningen av dylikt avtal. NÀr en författare vill byta part i avtalet,finns det specifika regler och praxis som hanterar det. TvÄ specifika situationer dyker upp somnÄgot problematiska och svÄrtolkade. Den första situationen hanterar dÄ ett förlag gÄr ikonkurs.
Pedagogens roll i de yngsta barnens kontakttagande
Syftet med denna kvalitativa studie var att studera pedagogens roll i kontakttagandet mellan smÄ barn som inte anvÀnder ett utvecklat verbalt sprÄk. För att fÄ empiri till studien utfördes observationer pÄ tre förskolor i norra Sverige. Under observationerna fokuserade vi pÄ hur barnen tar kontakt med varandra samt hur pedagogerna bemöter barnen i deras försök till kontakttagande. DÀrefter utfördes fokusgruppsamtal med varje enskilt arbetslag pÄ dessa förskolor. Fokusgruppsamtalen genomfördes för att fÄ en bild av hur pedagogerna ser pÄ sin roll i de smÄ barnens kontakttagande, samt vilken inverkan de tror att deras agerande har.Som utgÄngspunkt i studien har vi anvÀnt en tolkande ansats.
Rotationskravets inverkan pÄ revisionskvaliteten
Syftet med studien Àr att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan pÄ revisionskvaliteten i Sverige. I dagslÀget finns inget krav pÄ revisorsrotation i Sverige, men dÀremot pÄverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra lÀnder. Dessutom har EU-kommissionen övervÀgt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jÀmna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrÄ. Vi har i vÄr förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter pÄ revisionskvaliteten valt att utifrÄn agentteorin och stewardshipteorin utforma vÄra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi anvÀnda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.
PÄ dina eller mina villkor? : Att handla utifrÄn profession eller privata grÀnser i tabubelagda situationer i förskolan
Syftet med min essÀ Àr att uppmÀrksamma hÀndelser i pedagogens vardag som ibland eller kanske oftast gÄr pedagogen förbi eller Àr tabubelagda: Att förskolepersonal eller i och för sig all personal som arbetar med mÀnniskor, arbetar pÄ och gör saker som Àr obekvÀmt för oss som personer. FrÄgan vÀcktes i mig dÄ jag började reflektera över mitt handlande i de pÄ förskolan förekommande vardagssituationer, dÀr jag/vi kvickt handlar i stunden och utifrÄn situationen. Men handlade vi pÄ bÀsta sÀtt? Har jag som förskollÀrare rÀtt att kÀnna och tÀnka utifrÄn mig sjÀlv som person och vad fÄr jag uttrycka? EssÀn bygger pÄ hÀndelser som förekommit och som jag deltagit i under mitt arbete pÄ förskolan och som sedan stannat kvar i mitt minne.Under arbetets gÄng har jag kommit fram till att mitt agerande pÄ förskolan idag Àr förÀndrat genom att jag pÄbörjat min förskollÀrarutbildning. MÄnga gÄnger tidigare har jag handlat pÄ samma sÀtt i liknande situationer utifrÄn mitt som jag sjÀlv kallar det, sunda förnuft.
Fem flaskor vin och en cabbe? Ja, tack! eller : ..
En förmÄn uppfattas vara muta i en situation men inte i en annan. Det Àr ofta svÄrt att sjÀlv avgöra om det Àr frÄgan om muta eller inte. Brottsbalkens lagbestÀmmelser gÀllande bestickning och mutbrott Àr inte precisa utan har stor tolkningsvidd. Uppsatsens syfte var att undersöka hur muta uppfattas enligt rÀttspraxis mot folklig moral. Vi har anvÀnt rÀttsdogmatisk metod samt sociologisk metod för vÄr undersökning, som genomfördes med hjÀlp av enkÀter.
Chefer och personalansvarigas upplevelser av svÄra samtal
Syftet med studien Àr att belysa hur chefer och personalansvariga inom olika organisationer upplever svÄra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi önskar komplettera tidigare forskning inom omrÄdet svÄra samtal med en mer socialpsykologisk inriktning som analysverktyg. Med hjÀlp av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer nÄr vi förstÄelse för hur chefer och personalansvariga upplever svÄra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi besvarar följande frÄgor i studien:Hur upplever chefer och personalansvariga inom olika organisationer svÄra samtal?Vilka faktorer kan bidra till att chefer och personalansvariga anser att samtal Àr svÄra eller inte?De slutsatser som kan dras utifrÄn denna studie Àr att de intervjuade cheferna och personalansvariga anser att det finns svÄra samtal pÄ arbetsplatsen.
HöglÀsning för barn i förskolan
Förskolan ska strÀva mot att lÀgga en god grund för barns sprÄkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns sprÄkliga utveckling och lÀrande via höglÀsning och böcker. I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns sprÄkliga utveckling och lÀrande som sedan följs av metod. DÀrefter följer delstudier frÄn oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och dÀrefter gemensamt. Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns sprÄkliga utveckling och lÀrande.
After Action Debriefing (AAD) : Rapport om hur AAD fungerar pÄ Polismyndigheten i Södermanlands lÀn
Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur After Action Debriefing (AAD) fungerar pÄ polismyndigheten i Södermanlands lÀn. Rapporten har sin utgÄngspunkt i Äsikter frÄn anstÀllda poliser i distriktet i Eskilstuna angÄende frÄgor om debriefing. Rapporten fokuserar ocksÄ pÄ Äsikter frÄn ansvarig debriefingledare om debriefingens funktion och slutligen vad lagen (Arbetsmiljöverkets kungörelse) sÀger om rÀtten till debriefing. TillvÀgagÄngssÀtt för insamling av data har skett genom enkÀter, intervju samt litteraturstudier. Polisyrket Àr ett krÀvande yrke pÄ mÄnga sÀtt, och risken för att utsÀttas för jobbiga hÀndelser Àr stor.