Sökresultat:
1657 Uppsatser om Itellektuellt kapital - Sida 23 av 111
Portföljbolag ? dyra lån till vilken kostnad?
Riskkapitalbolag är bolag som inriktar sig på att satsa kapital i andra företag för att utveckla dem och sedan sälja dem vidare. Den genomsnittliga investeringsperioden för ett riskkapitalbolag är mellan tre till fem år. Investeringen av så kallade portföljbolag sker vanligtvis genom att samla ihop kapital från bland annat investerare, oftast i en sluten fond. Livslängden på dessa fonder är cirka 10 år. Utöver kapitalet från investerarna använder sig riskkapitalbolag även av räntebärande företagsobligationer, banklån och efterställda lån.
Kulturella intressen och inställning till utbildning bland elever på designprogrammet
Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var:- Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning?- Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar.
Konstruktionen av moderskapet : En diskurspsykologisk undersökning
Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ?betalar? genom att ge bort ägande.
Vem väljer? : ? en undersökning om elitungdomars syn om fotboll och kulturella aktiviteter ur ett sociologiskt perspektiv
Denna studie undersöker ett antal unga elitfotbollsspelare i Uppsala och deras bakomliggande faktorer som kan styra deras fotbollsutövande och kulturella aktiviteter, enligt ungdomarna själva. För att förstår detta fenomen har vi vald att använda oss av Bourdieus sociologiska begrepp kapital. Kapital begreppet används för att belysa det som ger anseende, prestige och social status i olika grupper. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju där samtliga respondenter var 19 år. Det empiriska materialet utgår från sex elitidrottande ungdomar som är verksamma i Uppsala. Resultaten från studien tyder på att elitfotbollsspelare som är uppväxta i likartade sociala omgivningar och går i samma utbildningssystem genererar en homogen syn till fotboll och andra kulturella aktiviteter. Fotboll som aktivitet är starkt kopplat till hemmiljön där elitungdomarna är en del av. Val av livsstil visade sig vara kopplat till ungdomars sociala och kulturella tillgångar som hemmiljö, vänner etc.
Företagsformer för lantbruksföretag - för- och nackdelar :
SAMMANFATTNING
Lantbruksföretag kan förekomma i olika företagsformer. Då det finns ett antal olika regler, såväl skatterättsliga som civilrättsliga som gäller för olika slags företagsformer så är det viktigt att ha rätt slags företagsform.
De företagsformer som förekommer för lantbruksföretag är enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. De frågeställningar som jag har i arbetet är: Vilket är bästa företagsformen för lantbruksföretag, vilken betydelse har företagsformen vid ett generationsskifte samt vilken skatt det blir på uttaget vid olika företagsformer.
Det kan konstateras att skattemässigt så har man i stor utsträckning neutralitet mellan de olika företagsformerna. Detta genom att ägare till enskilda firmor, enkla bolag, handelsbolag och kommanditbolag har möjlighet att göra räntefördelning som innebär ett slags ränta på deras egna kapital.
Fastighetsbranschens kapitalstruktur : En totalundersökning av Stockholmsbörsens fastighetsbolag, hur deras kapitalstruktur har påverkats av övergången till IFRS
Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns något samband i kapitalstrukturen hos fastighetsbolagen på stockholmsbörsen. Samt att se hur införandet av IAS 40/IFRS har påverkat företagens kapitalstruktur.Författarna valde att göra en totalundersökning för att belysa problemställningen på bästa sätt. Vidare letade författarna i företagens årsredovisningar för att hitta de siffror som behövdes för att räkna ut de relevanta nyckeltalen. De nyckeltal som författarna ansåg lämpliga för undersökningen var soliditet, avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital och skuldsättningsgraden. På vissa av nyckeltalen ansåg författarna att det fanns ett intresse av att se hur korrelationen och standardavvikelsen såg ut, därför räknades dessa också ut.
Husby Marathon : En studie av projektets betydelse för ungdomars sociala kapital ochsjälvidentitet
The purpose of this study was to investigate youth?s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens.
Lester Bangs har aldrig varit i Tranås : Den kulturella navigationen hos rockkritiker i svensk dagspress
"Lester Bangs har aldrig varit i Tranås" är en kultursociologisk studie i syfte att testa hållbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa på skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvägar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla från svensk dagspress, strävar uppsatsen efter att visa på varje individs specifika kulturella navigation för att nå en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som är gångbart på ett specifikt fält? Begreppen kapital och fält är hämtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom några ledtrådar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort.
Intellektuellt kapital : en studie i Föreningssparbanken
Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.
Redovisning i biståndsorganisationer
Bakgrund och problem: Årligen skänker svenskarna miljardbelopp till olikabiståndsorganisationer. För dessa organisationer är det därför av stor vikt att i sin redovisningtydliggöra förbrukning och förvaltning av de insamlade medlen. Från och med den förstajanuari 2001 ska ideella föreningar följa Bokföringslagen och därmed ocksåÅrsredovisningslagen, som från början utformats och anpassats till vinstdrivande företag.Följande frågeställningar har därför formulerats: På vilket sätt och med vilken tydlighetredovisar biståndsorganisationer hur de använt och planerar att använda sina insamlademedel? Hur redovisas begreppen resultat och eget kapital?Syfte: Studiens syfte är att ur ett givarperspektiv beskriva hur och med vilken tydlighetbiståndsorganisationer redovisar användningen av insamlade medel, samt att förklara hurbegreppen resultat och eget kapital redovisas.Avgränsningar: Studiens problemställning avgränsas genom att endast redovisningen för år2005 är föremål för undersökningen. Problemställningen undersöks således inte ur ett längretidsperspektiv.Metod: En deskriptiv utgångspunkt används, då olika biståndsorganisationers sätt att redovisabeskrivs.
Redovisningens värderelevans : i nordiska fastighetsföretag under åren 2004 - 2010
Sammanfattning Nivå: C-uppsats i företagsekonomiDatum: 2015, februariFörfattare: Alexander Lindberg och Per NybergHandledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingTitel: Redovisningens värderelevans i nordiska fastighetsföretag under åren 2004-2010Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på och förklara vilken inverkan införandet av IAS-40 och finanskrisens utbrott hade på förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital för att därigenom få svar på hur värderelevant den nya redovisningen är. Studien ämnar förklara vilka effekter som kan uppstå till följd av införandet av IAS-40 och finanskrisen 2008. Ämnet är intressant att diskutera då dessa förändringar fortfarande är aktuella.Metod: Uppsatsens problemområde har angripits genom tillämpning av en kvantitativ forskningsmetod med utgångspunkt i mainstream redovisningsforskning. Där empirin består av insamling av primär och sekundärkällor. Historiska aktiekurser, valutakurser och årsrapporter har utgjort primärkällorna medan tidigare forskning utgjort sekundär källor.Resultat och slutsats: Resultaten indikerar på att införandet av IFRS/IAS 40 har ökatförhållandet mellan företagens börsvärde och det egna kapitalet.
Intellektuellt kapital : En kvalitativ studie som undersöker industriföretagens hantering av intellektuellt kapital
För att skapa fler jobbtillfällen och driva på BNP-tillväxten i Sverige krävs det att små och medelstora företag får möjligheten att utvecklas och växa. För att klara det krävs det mer kapital från venture capital-marknaden, som är den viktigaste källan av finansiering för ett nystartat företag. Det har dock varit tuffa år för venture capital-bolagen sedan finanskrisen slog till. Den problemformulering som legat till grund för studien var följande:Hur har finanskrisen och den pågående eurokrisen påverkat venture capital-bolagens investeringsprocess?Studien syftade till att undersöka hur finanskrisen och den pågående skuldkrisen i Europa påverkat de svenska venture capital-bolagen och dess marknad.
Internationella regelverks påverkan på sparbanker i Kalmar län : En studie av Basel III
BAKGRUND De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma.SYFTESyftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.
Vilka effekter får IFRS 2 på resultat och eget kapital 2004? : Leder IFRS 2 till ett minskat användande av aktierelaterade ersättningar?
Bakgrund: Den första januari 2005 övergår Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersättningar och innebär att dessa ersättningar skall redovisas som en kostnad i resultaträkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jämförelse år i redovisningen varför IFRS 2 även får effekter på 2004 års redovisning.Syfte: Kartlägga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 på 2004 års resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersättningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer även att undersöka hur utvalda företags inställning till aktierelaterade ersättningsprogram har påverkats till följd av IFRS 2.Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktär genomförts för att studera samtliga företag på Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktär har även genomförts på tre av dessa företag.Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen påverkas ekonomiskt av IFRS 2.
Från Rosengård till akademisk utbildning : Sju kosovaalbaners väg till högre utbildning i Sverige
De svårigheter invandrarungdomar från invandrartäta områden stöter på i den svenska skolan uppmärksammas ofta, vilket leder till att det politiska målet blir att försöka hitta lösningar på problemen.I denna uppsats ville vi uppmärksamma ungdomar med utländsk bakgrund som väljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nuläget negativ bild som finns av unga invandrare från segregerade områden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner från Rosengård. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktär eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vår analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjälp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas väg till högre utbildning.