Den 14 maj firar Israel 60 år som självständig stat. Men konflikten med Palestina är ständigt närvarande. Folket från båda sidor lider av att aldrig känna trygghet, att förlora nära och kära, och att inte kunna nyttja sina mänskliga rättigheter. I denna artikelserie berättar invånarna om hur det är att leva med konflikten som vardag..

In this thesis we have tried to answer the question of whether or not the peaceorganizations working in Israel and Palestine have an impact. We have answered the question by analyzing six different organizations; three who work with children and the other three with women issues. The analysis contains a case study of each organization and then a comparison between the two groups. This study is built on theories about; grassroots organizations, women in organizations and intergroup communication. Our conclusions in this thesis show that there are some similarities between the groups as well as there are differences.

Denna uppsats handlar om valen i Israel och Palestina som genomfördes i mars respektive januari 2006. Dessa två val var av stor vikt för hur den eviga konflikten och spänningarna dessa två emellan skulle komma att gestalta sig i framtiden. Ehud Olmert, Ariel Sharons efterträdare hade före det israeliska valet tydliggjort sina planer för hur han tänker sig framtiden, Israels gränser skulle en gång för alla dras med eller utan palestiniernas medverkan. Två månader tidigare hölls ett historiskt val i Palestina. Partiet al-Fatah som dominerat palestinsk politik under en längre tid såg ut att gå mot ett sämre val än väntat.

Israel-Palestina konflikten är en av de mest debatterade konflikterna i massmedia. Konflikten bevakas världen över och har varit studieobjekt för många forskare. I denna uppsats undersöks framställandet av sexdagarskriget 1967 och intifadans inledningsfas 1987 i Dagens Nyheter.Materialet analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell som sedan placeras i en större samhällig kontext. Björn Hettnes modell om världsordningen har använts för att få ett större samhälligt perspektiv. I uppsatsen redogörs för den kritiska diskursanalysen och den tredimensionella modellen.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna.

From a postcolonial and feminist perspective this paper examines how gender, ethnicity and the Other is being created in documentary films about the conflict between Israel and Palestine. When and in what way are gendered metaphors and subtexts used? Are stereotypes of gender and ethnicity being empowered or enforced? When and in what way are boundaries created between Israel and Palestine and against Sweden? The aim of this study is to point at how postcolonial imaginations affect stories about the Other..

Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk fråga? Det är denna fråga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet används i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rätten till landet, samt för några aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehållslig idéanalys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat på är palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt Västbanken.

Den 14 maj 1948 proklameras i Tel Aviv den judiska staten Israel. En nästan 2000-årig diaspora för det judiska folket har därmed nått sitt slut. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyhetsrapporteringen kring den judiska statens utropande såg ut i tre svenska dagstidningar: DN, Arbetet och Norrskensflamman. Dessa tidningar representerar hela den politiska, ideologiska skalan vid den aktuella tidpunkten. Den grundläggande frågeställningen kring vilken uppsatsen handlar lyder: Hur mottogs och förmedlades nyheten/beskedet om Israels utropande i DN, Arbetet och Norrskensflamman? Med hjälp av en metod som jag valt att kalla för kvalitativ ståndpunktsanalys analyseras pressmaterialet som omfattar perioden april-juni 1948.

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

Syftet med denna studie var att belysa hur man gör när man undervisar i ett känsligt ämne. Detta är ett område som tidigare är dåligt utforskat. Studien behandlar Israel-Palestina konflikten och hur den tas upp i gymnasieskolan. Vilka problem är det lärarna möter och måste förhålla sig till? Dessa frågor har undersökts genom intervjuer med lärare i läroämnen som förväntas behandla konflikten.

During last autumn I have been studying the conflict between Israel and Palestine, both through books and at place in the area. The purpose has been to evaluate and reflect over EAPPI`s achievement (Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel) and how it`s related to the goals of the organization. EAPPI is an interesting organization, mainly because it stands as a third part in the conflict. I have used a qualitative method for interviews and observations. The accompaniers, whom I have interviewed, represent three of seven placements in Israel/Palestine.

Studie av innehållet i politiska krönikor publicerade av den arabiska nyhetskanalen Al Jazeera under perioden 12 - 28 april 2008. Innehållsreferat och analys av tendensen. Teman: islam, terrorism, sekterism, Irak, USA, Israel, Palestina, Hamas, Fatah, arabisk nationalism..

Titel:?Nytt toppmöte i sikte?? ?en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag av Göteborgs-postens rapportering från Israel-Palestinakonflikten i samband med OsloprocessenFörfattare:Irini Siga och Elmira BavelKurs:Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2006Syfte:Att studera hur Göteborg-posten värderade och framställde nyheter från Israel- Palestinakonflikten under Osloprocessen.Metod:En kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag.Material:Publicerade artiklar från Göteborgs-posten i samband med Osloprocessen, under perioden 930813 ? 940213.Huvudresultat:Våra resultat visar att majoriteten av texterna i rapporteringen från konflikten mellan Israel och Palestina under den undersökta perioden, utgjordes av politiska artiklar med ett fredsinriktat perspektiv. Det huvudsakliga fokuset i dessa artiklar var hur man ska få till en fred mellan de två parterna genom politiska möten, samtal och förhandlingar. Det huvudsakliga perspektivet i artiklarnaär från konfliktens huvudparter Israel och PLO och representanter för dessa parter i form av politiska ledare och fredsförhandlare. De politiska aktörerna som förekommer framställs i huvudsak som aktivainitiativtagare till fred, dock utför de inga fysiska eller praktiska aktioner utan detta fastställs genom för freden positiva uttalanden.Resultaten av vår studie leder oss fram till slutsatsen att Göteborgs-posten värderade nyheter kring fredsprocessen mellan Israel och Palestina högt i processens inledande skede.

Denna uppsats behandlar ämnet palestinska kvinnors politiska deltagande i kontexten av Israel-Palestinakonflikten, Israels ockupation av Palestina och det palestinska folkets Intifada. Politiskt deltagande är en central del i politiska rättigheter som i sin tur är en central del i T.H. Marshalls medborgarskap. Således är studien av politiskt deltagande en studie av medborgarskap. Vi talar om formellt och i synnerhet substantiellt medborgarskap, om palestinska kvinnors faktiska förutsättningar och möjligheter att utöva sina rättigheter och skyldigheter, det vill säga medborgarskap.

The special relationship between Israel and the US has been subject to questioning, and good many theories have tried to explain why it is so strong. The most common explanation is rooted in the school of realism, where strategy and national interest decide who one's ally is. This essay aspires to examine another possible reason for allianceformation; identity. Several books, which make for the theoretical backbone of this study, have been written on the subject of sharing beliefs, identifying with others and the consequences of this. The question being asked is whether Israel and the US actually share beliefs and, if so, which ones.