Uppvärmningen av ett småbostadshus står vanligen för kring hälften av dess energianvändning. Enligt energimyndigheten drar det svenska standardhuset 22,7 MWh per år varav 12,2 MWh går till uppvärmning. Att ge värmesystemet så bra förutsättningar som möjligt bör alltså vara av intresse för varje husägare, kanske främst ur ett ekonomiskt perspektiv men även ur ett ekologiskt perspektiv.I detta arbete har olika energieffektiviseringsåtgärder studerats som kan implementeras i en tvåplansvillas värmesystem bestående av en värmepump, golvvärme på nedervåningen och olika värmedistributionssystem på övervåningen. Åtgärderna har innefattat både praktiska såsom val av Isolering i golvvärmesammanhang och mer teoretiska såsom reglerstrategier. Relevant teori för de ingående systemen har presenterats och utgjort grunden för implementeringar av systemen i simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy.

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som drabbar cirka tre procent av befolkningen i Sverige. Den är inte smittsam. Både män och kvinnor i alla åldrar drabbas. Orsaken till hudsjukdomen psoriasis är okänd. Det kan bero på en ärftlig komponent.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Trots förbättringar sedan tidigare år är otillräckligt modersbeteende hos människoapor i fångenskap fortfarande ett problem som behöver åtgärdas. Syftet med denna litteraturstudie är därför att kartlägga de orsaker som påverkar modersbeteende hos människoapor och vad man kan göra för att förbättra situationen. De orsaker som togs upp i olika studier var kortisolnivåer som ett mått på stress, sexhormoner innan förlossning, miljö, modersuppfostran jämfört med handuppfödning, grupphållning istället för social Isolering och förstföderskor mot erfarna föderskor. Förutom dessa faktorer togs även maternell träning för att öka bra modersbeteende upp. De olika studierna var svåra att jämföra med varandra på grund av stora skillnader i studiepopulationer samt olika definitioner av vad bra modersbeteende är. Detta kan ha gett signifikanta resultat i en studie vars resultat inte hade blivit signifikant i en annan studie.

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala Isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts.

Hjärtsvikt betraktas inte som en sjukdom. Det är ett kliniskt syndrom som uppstår som resultat av nedsatt hjärtmuskelfunktion där hjärtats pumpkraft avtar vilket leder till otillräcklig blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck. Personer som drabbas av hjärtsvikt har ökat i antal eftersom behandling av andra hjärtsjukdomar har förbättrats samt medellivslängden har ökat. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ empirisk studie där datainsamlingsmetod var intervjuer och insamlade material analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Regeringen vill lägga mer vikt på att stärka möjligheten till kultur och social delaktighet. De belyser vikten av att skapa trygghet och att minska Isolering inom grupper som till exempel långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Kulturaktiviteter som konst, film, musik och teater har bevisats ha en positiv effekt på hälsan genom bland annat ökad social funktion, ökad livskraft och ökad fysisk hälsa. Det avser både att delta i samt att uppleva utan att delta i kulturen.Syftet med denna studie var att undersöka om kulturaktiviteter kan påvisa en skillnad i återgång till arbete och psykisk ohälsa hos långtidssjukskrivna personer med psykisk ohälsa, samt undersöka vilken påverkan egna förväntningar har på återgång till arbete. Det insamlade materialet kom från enkätdata ur projektet Kultur och hälsa, genomförd av landstingets enhet Kompetenscentrum för hälsa i Västerås stad.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka sociala och värderingsmässiga faktorer som ökar svenska väljares benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna samt undersöka om den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren stämmer. Detta undersöktes med bivariata analyser och ett antal binära logistiska regressionsanalyser. Materialet som användes var ett dataset från European Social Survey från år 2012/13. De oberoende variablerna bestämdes utifrån vad teorin påvisade som möjliga förklaringsfaktorer för att rösta på ett högerextremt parti. De teoretiska utgångspunkterna var; teorin om massamhället, moderniseringens förlorare, xenofobi samt politiskt missnöje.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv.Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen.

Introduktion: Patienter med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Att mötas av diskriminering och stigmatisering påverkar livet för de smittade i form av att de upplever social Isolering, depression och post traumatisk stress. Stigmatisering och attityder har ett samband. Sjuksköterskans attityder kan påverka patienten negativt i form av diskriminering och stigmatisering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med HIV/AIDS och även att beskriva vad som orsakar dessa attityder.

Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan Isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Bakgrund: MRSA sprids särskilt lätt i sjukhusmiljöer. Infektioner orsakade av dessa bakterier är ett välkänt internationellt problem och sjukdomsfall med MRSA klassas från 2004 som allmänfarliga sjukdomar. Sjuksköterskan bär ansvaret för omvårdnaden kring patienten vilket inkluderar att förhindra smittspridning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll i att förhindra smittspridning av sjukhusrelaterade MRSA samt patients upplevelse av smittorisk av Isolering. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 15 vetenskapliga orginal artiklar.