Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ?vi? och ?dem? i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas ? med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ?vi? och ?dem? på ett sätt som framställer ?dem? som annorlunda ?oss?, att ?de? befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ?oss? och att ?de? är underlägsna ?oss?.

The main objective of this research was to examine description of Islam in two different schoolbooks about religion. The rapport starts with an introduction of the subject and discusses the background of the topic. After the presentation, aims, and the questions I present my methods and material used in this research. Following the method and material is earlier research where I mention some of the previous rapports and results of researchers within the discourse. The theory used to investigate the text is postcolonial and the orientalism theory presented by Edward Said.The intention of the research was to answer if the books representation contributed to an oriental description of Islam and Muslims and to see how the text and pictures where used and structured.

Föreliggande uppsats har utgått från en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar på tre tematiska frågor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstå mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mån bidrar religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förståelse och känsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhållningssätt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosåskådning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats på två högstadieskolor. Mätinstrumenten har varit en enkät och semistrukturerade intervjuer.

The purpose of this comparative study is to investigate if the views of Sayyid Qutb and Tariq Ramadan regarding social structure and religion are possible to unite with western liberal democracy. The basis of the study is the problematizing approaches written by Qutb and Ramadan regarding the possible unity between Islam and democracy. These problematizing approaches are then tested on the political philosophy of liberalism to see if a unity is possible.The result showed that Qutb's view did not meet the criteria of democracy, which wasn't surprising due to his negative views on the system. However, Ramadan's reformist view on Muslim identity did unite with the views of liberal democracy, though questions regarding the possibility of creating and preserving a European Muslim identity in the secular society were immediately brought to attention.The importance in Qutb's view is social equality, unity and submission to God and the importance of Ramadan's view is to create and preserve a European Muslim identity and adapt to the society where you live and participate as a citizen. Qutb's view will not tolerate diversity and one is to keep or convert to the Muslim faith.

I vår undersökning gör vi en läroboksgransknig av kapitlet som berör Islam i två läroböcker som idag används i religionsundervisningen på högstadiet. Vi har fokuserat oss på bilderna, vad de innehåller och relationen mellan bilden och texten. I litteraturgenomgången ger vi en kort presentation om läroböcker i allmänhet, bilder i läroböcker och även hur bildtolkning sker. Vi presenterar även tidigare forskning inom samma område. Syftet med vår undersökning är också att med hjälp av denotation och konnotation, göra en djupare analys av en del av de bilder vi stöter på i läroböckerna.

Is the Muslim Brotherhood a political force that can be able to push Egyptian society in to the process of democratization? We think that the answer to that question is yes, even though the movement clearly state that their main aim to create a democratic state, but based upon the Islamic shari?ah-laws. In this paper, we examine if the Brotherhoods? political platforms and ideas are compatible with the classic ideas of how a democratic state should be. We discuss Robert A.

Muslims and islam are unquestionably a part of European social life. In recent times, however, different events, such as the enlargement of the EU and the fact that muslims to a higher extent demand their rights, have brought a number of questions to the fore concerning muslims and islam in Europe. Moreover, we can see an increasing level of islamophobia in contemporary Europe, but also that the EU has launched several programs to increase both the diversity and the unity throughout the Union and to combat islamophobia. However, most of these programs focus on islam as religion and muslims in general, and such a narrow viewpoint runs the risk of missing important issues.In this new context it would be interesting to widen the scope and ask what place not only the muslim community and islam, but also sharia (an important element in islam), may have in future Europe ? especially when it comes to muslim identity?My main objects are to see how the concept of sharia is constructed in the debates in the European Parliament, how that discourse relates to a social practice ? the increasing islamophobic ideas in Europe ? and what effect this may have on muslim identity in a European context.The results shows that the Parliament constructs sharia as, for example, something archaic, threatening, inhuman and misogynistic.

Muslims and islam are unquestionably a part of European social life. In recent times, however, different events, such as the enlargement of the EU and the fact that muslims to a higher extent demand their rights, have brought a number of questions to the fore concerning muslims and islam in Europe. Moreover, we can see an increasing level of islamophobia in contemporary Europe, but also that the EU has launched several programs to increase both the diversity and the unity throughout the Union and to combat islamophobia. However, most of these programs focus on islam as religion and muslims in general, and such a narrow viewpoint runs the risk of missing important issues.In this new context it would be interesting to widen the scope and ask what place not only the muslim community and islam, but also sharia (an important element in islam), may have in future Europe ? especially when it comes to muslim identity?My main objects are to see how the concept of sharia is constructed in the debates in the European Parliament, how that discourse relates to a social practice ? the increasing islamophobic ideas in Europe ? and what effect this may have on muslim identity in a European context.The results shows that the Parliament constructs sharia as, for example, something archaic, threatening, inhuman and misogynistic.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur islam har skildrats och hur muslimer har porträtterats i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan mellan åren 1994-2010. Vidare är syftet att se hur läromedlen stämmer in med teorin om Eurabien samt de analyser som Edward Said och Samuel Huntington gör. Till detta fogar jag aspekten huruvida skildringarna av islam och muslimer har förändrats över tid, gynnat eller missgynnat islamofobi samt vilka problem som läromedlen skapar för läraren. Metoden som jag använder mig utav är sakorienterad hermeneutik och urvalet är gjort för att få en så stor spridning som möjligt mellan olika författare under de årtal som undersökningen är avgränsad till. Den teoretiska grunden består av dels Edward Saids och Samuel Huntingtons analyser men även av Mattias Gardells, Andreas Malms och Mats Bergenhorns bidrag till vetenskapen.

The present thesis deals with Qur'anic Studies among Turkish immigrants inSweden. The aim is to investigate the significance of Qur'anic Studies forMuslims in a country like Sweden. This thesis also highlights the role ofthe Turkish state in encouraging and funding Qur'anic Studies in Sweden.I have carried out a case study on a Mosque outside Stockholm, where anImam, sent by the Turkish government, is in charge of the Qur'anic Studies.It is found that Qur'anic Studies is important for Muslims in Sweden in theirefforts to preserve their religious identity. The results also indicate thatQur'anic Studies also has an ideological dimension insofar as it is a meansfor Islamic governments, groups and individuals to further the interests of political Islam..

This paper concerns the divide between secularist and anti-secularist groups in Turkey, which is related to a greater antagonism between a Kemalist and an Islamic political discourse, dominant in Turkish politics since the 1980s. The main aim of the paper is to analyse the causes of the conflict using the discourse theory of Laclau and Mouffe. The second aim is to analyse the contents of each discourse and identify the main points of conflict between them. The empirical material used in the study consists exclusively of secondary sources treating the topic, and these are analysed using the theory of identity conflicts, which is part of Laclau and Mouffe's theory. It will be argued that the attempts of Kemalism to impose strict secularism by hegemonising the concepts of ?modernity? and ?Islam? led to the creation of an alternative political discourse based on political Islam.

I detta arbete har jag besvarat frågan vad religionen islam säger ska ske efter döden. Döden har alltid varit ett ämne med stor fascination genom mänsklighetens historia. Vare sig man har en religiös livsåskådning eller humanistisk livsåskådning så har alla en uppfattning om vad som kan hända efter döden. Jag har intervjuat en shejk för att ta få svar på vad muslimer har för tankar och tro om livet efter döden. För vissa muslimer är det självklart att själen lever vidare och att man kommer till en plats som heter Barzakh som är det arabiska ordet för den plats man kommer till efter döden. Livet efter döden består av fem olika steg som många muslimer tror att alla kommer att gå igenom.

Under senare år har en allt mer spänd och infekterad relation uppstått mellan det svenska majoritetssamhället och den muslimska minoritetsbefolkningen i landet. Omfattande studier definierar fenomenet som islamofobiska strömningar, i Sverige och övriga Västvärlden. Studiens syfte är att få förklaringar till ungdomars inställning till muslimer och islam. Aspekterna socioekonomiska, sociala och könsrelaterade bakgrundsfaktorer anses enligt tidigare forskning påverka ungas intoleransgrad mot minoriteter, och ingår således i undersökningen. Som metod används individuella intervjuer där respondenterna får förklara sina ställningstaganden.

This thesis rests on the theory and methodology of discourse theory. By viewing social reality as constituted by discourses, meanings that are taken for granted can be challenged.The events of September 11th 2001 resulted in the American war on terror. This thesis explores the impact of 9/11 and the war on terror on the Russian image of the conflict in Chechnya.Discourse theory is applied to shed light on how the conflict over Chechnya is discursively constructed by the Russian state and media. The discourse is organized in three thematic sections: Identity, Enemy Images and Islam. Russia establishes itself as a member of the Western civilisation.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samhällskunskapslärare behandlar Sverigedemokraterna i sin undervisning och hur det förhåller sig till lärarens syn på värderingar, elevens medborgarskap och Sverigedemokraternas ideologi. Detta sker genom samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare. Uppsatsen syftar även till att utifrån partiets åsiktsdokument föra en diskussion kring Sverigedemokraternas ideologiska utgångspunkter och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund. Uppsatsen föreslår att Sverigedemokraterna tillskrivs en högerpopulistisk politisk grundsyn och i åsiktsdokumentens jämförelse med skolans värdegrund bedöms den i flera fall vara problematisk. Partiets krav på assimilering samt delar av dess kritik av islam och mångkultur har setts som svårförenlig med skolans värdegrund.