Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ?att möta alla elever?..

Syftet med denna uppsats var att först redogöra för västvärldens allmänna syn på muslimer och islam och därefter kontrastera den bilden med hur muslimer själva väljer att bli porträtterade i den kanadensiska komediserien Little Mosque on the Prairie. Om Little Mosque on the Prairie är mer än bara en komediserie, hur verkar den då för att beskriva det muslimska samfundet och islam? Vilka generaliseringar och fördomar är den tänkt att bekämpa? Med den hermeneutiska metoden som forskningsverktyg tolkade jag de åtta avsnitten i seriens första säsong och kunde därmed identifiera sex olika teman som serieskaparna arbetar med för att nyansera omvärldens bild av muslimer och islam. Slutsatsen blir att Little Mosque on the Prairie framställer islam och dess utövare som en fredlig religion, en mångfacetterad religion, en tolerant religion, en religion i ständig förändring, en alldaglig religion samt en annorlunda religion..

Uppsatsen ämnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som är en kurs i den nya gymnasieskolan. Den ämnar också att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör välja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera på att använda vissa metoder framför andra. Denna undersökning är gjord med hjälp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör använda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det är av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.

This essay examines on what kind of Muslim stereotypes exist in entertainment movies which are being produced in the West and particularly the United States. First, the focus will be on explaining the concept of stereotypes and Islamophobia and what role the media has in the movies' production of its contents. The incident at the World Trade Center will also be discussed briefly. By using semiotic and narrative analyses the essay investigates if a stereotyped image is being used about Muslims and how Muslim main characters that have the role of being protagonists, are visualized in entertainment movies. The material that is included in the empirical analysis consists of three selected movies.

The religious school of thought that is involved in the control of Saudi Arabia is called Wahhabism and is a form of Islam that is usually accused by outsiders of being misogynist. This paper will deal with the founder of this alignment of Islam, Muhammad ibn Abd al-Wahhab, and his view of women in marriage. Another movement which in turn goes to work to lift the women's rights is Islamic feminists. Two branches of Islam who belief that Islam is the only right path to take for issues surrounding gender and life. In this essay, I will compare their respective interpretations of three points which concern the role of women in marriage; men's right to polygamy, men's higher status than the woman and the men's right to beat his wife.

Studien syftade till att granska och analysera presentationen av islam och dess utövare i läromedelstexter ingående i svenska läroböcker avsedda för årskurserna 4-6 inom ämnet religion, från och med 1980 till och med 2015. Genomförandet inspirerades av kritisk diskursanalys och genomfördes med begreppen orientalism, islamofobi, diskurs och dikotomi som teoretiska utgångspunkter. Analysen visade tendenser till ?andrafiering? av islam och muslimer i samtliga analyserade lärobokstexter, bland annat genom att ?vi? (svenskar) konstrasteras mot ?dem? (muslimer). Det förekom även ett flertal delar i de analyserade texterna där dikotomier kopplade till bilden av islam utmanades.

Titeln på detta arbete är uppfångat från en lärobok i ämnet religion, Religion för grundskolan senare del, PULS skriven av Lennart Göth och Katarina Lycken. Titeln avslöjar till stor del problematiken om vad vi har för avsikt att diskutera och undersöka i denna uppsats. Vår ansats är att se hur ämnet religion skildras i religionsläroböcker på högstadiet. För att få svar på frågan kommer vi använda oss ett flertal underfrågor, bland annat så vill vi veta om religionerna likställda i den svenska skollitteraturen och om olika religioner ges lika utrymme..

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.

Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat.

The aim of this essay was to determine 1. How Muslims were described in the Sweden Democrats official magazine and 2. What the purpose with their descriptions could be. The material, the SD-Courier was chosen due to it being an official magazine that was easily accessible. A hermeneutic method was used where each article selected was read several times to create a greater understanding for the material and the phenomenon within.

Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av elevers syn på skola och utbildning på en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger på 8 stycken intervjuer med elever från en femteklass på en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat på ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgår det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem på skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att både lärare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra på skolan.

Syftet med min uppsats är att undersöka ifall det överhuvudtaget är rimligt att begära att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats är ur ett främst muslimskt, men också ur ett svenskt perspektiv. För att få svar på min fråga har jag valt följande frågeställningar:- Hur skiljer sig ett muslimskt samhälle och muslimska normer från det svenska samhället?- Vilka ?problemområden? finns för muslimska elever som går i en svensk skola?- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?Min slutsats av min undersökning är att det inte är rimligt att begära att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förståelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra.

The way in which media discusses religion has changed over time. Due to the separation of state and church in 2000, the Swedish state to a lesser extent legitimizes its political ruling with references to religious concepts. As a result, a higher tolerance towards religious minorities can be said to have taken place. This is an ambiguous change however, where critique raised towards religious practices and expressions of minorities also occurs to a higher extent. The public debate is in large part conducted through the media, but is also seen to be produced and reproduced through the media?s discourse.