Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida tesen att läroböcker i ämnet religion i olika hög grad bär på islamofobiska tendenser stämmer. Frågan som författaren söker att besvara är: hur tar sig islamofobiska tendenser uttryck i läroböcker i ämnet religion på gymnasienivå? Den metod som används är syftesrelaterad textanalys, viket innebär att syftet styr analysen. Den analysmodell som används möjliggör analyserandet av förekomsten av islamofobiska tendenser. Vidare används analysmodellen för kartläggandet av öppna och stängda attityder gentemot islam och muslimer i de undersökta läroböckerna.

Följande studie är kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam porträtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De läroböcker som utgör studiens material är alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan västvärlden och islam. Begrepp som postkolonialism, orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala föreställningar i allra högsta grad är levande i läroböckerna muslimska kvinnoporträtt.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.

For centuries Islam and Muslims have been subject to islamophobic attitudes in the west. The purpose with this study was to see into the making of open and closed attitudes against Islam and Muslims from a conflict in southern Thailand, and also to so see if Muslims are portrayed as more violent than the Buddhist groups in the conflict. The aim of the study is also to see if Muslims fall into a violent stereotype. This was studied by looking at five Swedish newspapers coverage of the conflict, during a given time. To be able to look into this, two theories will be used, the first one is the Runnymede Trust theory, which is about open and closed attitudes against Islam and Muslims.

Utifrån rådande samhällsklimat vill den här studien ge ett bidrag till studiet av svensk islam och gymnasieskolans religionslärobok. Dessa två delar läggs sida vid sida för att fördjupa förståelsen om muslimer idag samt om lärobokens innehåll. De frågeställningar som ställs lyder: ? Hur beskrivs islam av shiarepresentanter jämfört med två religionsläroböcker? Vad skiljer, vad är gemensamt och vad ger det för konsekvenser? ? På vilket sätt presenterar religionsläroböckerna muslimer i allmänhet och representanter för shiaislam i synnerhet? I inledningskapitlet beskrivs skolans ämnesplan, läroplan samt läroboken. De olika teorier som förs fram är främst essentialistisk förståelsehorisont förklarad av Gilhus och Mikaelsson (2003) och emic och eticsbegreppet.

Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande:Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak?Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?.

Jämförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid främmande kultur och religion..

Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ?vi? och ?dem? i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas ? med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ?vi? och ?dem? på ett sätt som framställer ?dem? som annorlunda ?oss?, att ?de? befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ?oss? och att ?de? är underlägsna ?oss?.

Uppsatsens syfte var att genom enkätundersökning kombinerat med litteraturstudium kontrollera om elevers uppfattning om islam även bidrog till deras inställning om läromedel, religionsundervisning och samhällsbild. Undersökningen försökte också se de medvetna och omedvetna faktorerna som kunde ligga till grund för elevernas tyckande.Undersökningen gjordes på gymnasieelever från tre olika program där samtliga läste religionskunskap kurs 1 samt avslutat momentet islam..

Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer.

Kunskapens makt är stor, men när den används fel blir den förödande. Rådande diskurser producerar kunskap om muslimer där muslimska män framställs som våldsbenägna och där muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, kränkningar och diskriminering i Sverige. Denna studie fokuserar på unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion från ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhållande till ett samhälle där sekularisering är en stark norm.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur det kommer sig att inte fler företag på den svenska marknaden satsar på muslimer som en del av sin marknadsföringsstrategi. Teorier har valts som behandlar religionens påverkan på konsumentbeteendet. Den teoretiska referensramen behandlar även vad som gjorts i andra länder när det gäller vårt valda område. En intervjubaserad metod har valts för att ge oss en bred bild av marknadens syn på frågan. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med öppna frågor för att ge respondenterna möjlighet att själva formulera sina svar och därmed återspegla mer av sin egen kunskap på området.

Den här uppsatsen grundas på sju halvstrukturerade intervjuer med olika muslimska ungdomar som praktiserar olika i frågan om bön.Uppsatsens syfte är att ta reda på om gymnasieungdomar ber och vad bönen betyder för dem samt varför de praktiserar bön. Focus har legat på bönens inverkan på ungdomarnas psykiska hälsa.För att svara på uppsatsens frågor används den kvalitativa surveymetoden. Den innebär att undersökningen fokuserar på attityder hos en population.Slutsatsen som jag kommit fram genom min undersökning är att alla mina informanter ber och bönen gör dem gott. Resultaten är giltig bara på min skola och i mina klasser samt för muslimer i undersökningen..

Detta är en undersökning som tar upp hur en orientalistisk mediediskurs med ett polariserat synsätt kan ta sig uttryck i svensk medierapportering i samband med terrorattentaten i Madrid den 11 mars 2004 och London den 7 juli 2005. Det empiriska materialet är hämtat från två av Sveriges ledande dagstidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi utgår ifrån Edward Saids postkoloniala teori om orientalism, som menar att västerländsk media angående muslimer och islam genomsyras av ett synsätt som betonar Väst som "vi" och den muslimska världen som "de andra". Undersökningen ger exempel på hur en diskurs som kan anses inspirerad av orientalism kan ta sig uttryck inom svensk medierapportering..

This essay is a study of  textbooks in religious education for middle school. Textbooks are for many, the first contact with religion and they contain a shorter description of different religions. The study is supported by theories of 'Islamofobi' by Mattias Gardell as well as oriental studies by Edward W. Said. The purpose of the study is to examine how textbooks describe islam and muslims' situation in Sweden.