Synen på invandring i Sverige har länge varit omdiskuterad, inte minst i media men även i politiska debatter. Invandringsnegativa partier får allt större stöd särskilt sett till det senaste decenniet. I den här uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jämfört med den äldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hänsyn till bostadsregion, kön, föräldrars utbildningsnivå samt föräldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras på data från European Social Survey, 2002. Chi² -test används för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna.

Är sambandet mellan ungdomars depressiva känslor och föräldrars beteenden i nyckelsituationer större än sambandet mellan depressiva känslor och allmänna uppfostransstilar? Detta har vi undersökt genom att låta 108 högstadieelever fylla i en enkät och sedan analysera deras svar genom hierarkisk regression. Tidigare forskning har påvisat att positiva beteenden är viktiga när det gäller föräldrars uppfostran och depressiva känslor hos ungdomar. Uppvisandet av positiva beteenden verkar dock inte likaviktiga som avsaknaden av dem. Vi har i vår studie gått ännu ett steg längre och våra resultat visar på att hur föräldrar beter sig i nyckelsituationer har större betydelse för depressiva känslor hos ungdomar än vad allmänna uppfostransstilar har.

Resultaten i denna undersökning bekräftar att det finns en stor medvetenhet hos ungdomar i Göteborg kring risker för våld i vardagen och många säger sig använda riskreducerande strategier i olika sammanhang. Samtidigt visar denna undersökning att det finns en del skillnader i användningen av strategierna med avseende på bl a kön, erfarenhet av våld, samt mellan skolorna..

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgång. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts är fenomenologi för att kunna fånga essensen i ungdomarnas berättelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som använder sig av droger är benägna till att avsluta sin skolgång i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, närvaro, intresse av att inhämta kunskap, rollen i skolan och förmågan att hålla sig till skolans regler.

Denna uppsats behandlar skillnader och likheter i slangbruk mellan ungdomar på mindre orter på landsbygden i Småland och ungdomar i de större städerna Uppsala och Malmö, dels gällande användningen av äldre slangord, dels gällande nya lånord från ?miljonsvenskan?. Forskningen på slang är i dag främst fokuserad på ungdomar från invandrartäta områden men det förekommer även andra undersökningar av ungdomars slangordförråd. Resultaten i denna uppsats har framkommit genom en enkätundersökning där 198 informanter i årskurs 9 på de olika platserna deltagit. De äldre slangorden är tagna från den främsta forskaren på området, Ulla-Britt Kotsinas, undersökningar som är publicerade i En bok om slang, typ (Kotsinas 2003), och de nya lånorden är bland annat tagna från debatten om ?miljonsvenskan?.

Folkhälsovetenskapligt program.

Bakgrund: Direkt självskadebeteende är ett globalt växande problem bland ungdomar och i synnerhet bland unga tjejer. Direkt självskadebeteende innebär när en person fysiskt skadar sig själv framför allt genom skära sig. Det finns flera bakomliggande faktorer till varför ungdomar utför sådana kraftfulla handlingar. I Sverige finns idag bara en begränsad kartläggning på hur vanligt detta beteende är och misstankar finns om att mörkertalet är stort. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av bemötande med ungdomar med direkt självskadebeteende inom somatisk vård.

Barn som lider av depression är ovanligt men i tonåren ökar sjukdomen markant. Primärvården blir ofta den första vårdkontakten. Vårdpersonal inom primärvården känner inte alltid till symtomen för depression hos ungdomar. Om tonåringar inte får hjälp med sin depression kan det leda till sämre livskvalitet och försämrad prestation i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur primärvården kan identifiera depression hos ungdomar.

SAMMANFATTNING: Den rådande lågkonjunkturen påverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien är avgränsad till ungdomar mellan 18-24 år med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjälp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet från den insamlade datan. Studien är alltså kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frågeformulär. Resultat som framkommit är att ungdomarna är missnöjda med sin situation som arbetslösa.

Bakgrund:Vårt intresse väcktes av att undersöka möjligheter för ungdomar som går på s.k. gymnasie-särskola, för att se vad de önskar för framtiden och vilka möjligheter som finns för dem. Vi tog del av regeringens och skolverkets lagstiftning och utredningar kring ämnet och fann att ambitionsnivån är hög och målsättningen är att samma villkor skall gälla för ungdomar med begåvningshandikapp och s.k. normalbegåvade ungdomar vad gäller möjligheter på arbets-marknaden och till vidare utbildning etc. Vår erfarenhet sa oss att det sällan ges likvärdiga möjligheter för dessa båda grupper och vi bestämde oss för att undersöka hur de begåv-ningshandikappade ungdomarna själva ser på saken.Syfte:Att ta reda på vad ungdomar med begåvningshandikapp/funktionshinder har för planer efter avslutad skolgång vad gäller arbete, familjebildande, resor, vidareutbildning och hur de jäm-för sig själva med ?normalbegåvade? ungdomar.Metod:Kvalitativ metod enligt livsberättelseansatsen, med intervju som verktyg.Resultat:Resultatet visar på de önskemål som dessa ungdomar hyser om sin framtid vad gäller arbete, familjebildning, resor och vidareutbildning.

Varje år skadas och dödas ett antal unga personer i olyckor kopplade till järnvägen. Att få ungdomar att vilja läsa ett informationsmaterial om säkerhet är en utmaning eftersom de kan ha en negativ attityd till myndigheter, auktoriteter och förbud, eller helt enkelt vara ointresserade. En lösning kan vara att använda sig av emotionella budskap och skapa ett material som känns personligt.Som examensarbete har jag skapat ett förslag till informationsmaterial åt Trafikverket. Materialet består i huvudsak av en skriftlig berättelse eftersom jag anser att det kan vara ett bra tillvägagångssätt för att nå ungdomar med säkerhetsinformation. Jag har frågat mig vad som krävs för att berättelsen ska tilltala målgruppen och hur materialet bör formges för att fånga deras uppmärksamhet..

Studiens syfte är att undersöka kommunikationsprocessens olika steg i LunarWorks planeringsarbete vad gäller reklam riktad till ungdomar i åldern 12- 24 år..

 Syftet med studien är att undersöka om placerade ungdomar får den information de har rätt till och om de upplever att de får sin röst hörd. Forskningen om barn och unga som är placerade i samhällsvård visar att ungdomarna upplever att de inte blir lyssnade på och att de inte känner sig delaktiga i de processer som rör dem. För att kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer gjorts. Nio intervjuer har genomförts med ungdomar mellan 18-21 år som alla varit placerade på HVB-hem eller på institution. Resultaten visar att ungdomarna inte får den information de har rätt till vid en placering och att de inte upplever att deras handläggare är lätta att få tag på. .

Inledning: I Sverige finns det ett stort kommersiellt intresse för ishockey och fotboll. Man får ofta höra om goda sportsliga insatser från spelare men sällan om personerna med makt vid sidan av planen. Vi studerar Sports management och har därför intresserat oss för att undersöka en bransch som vi möjligtvis kommer arbeta inom i framtiden.Syfte: En verkställande direktör har rollen med mest makt och högsta befogenhet i den dagliga verksamheten i en organisation. Vd:arna har även en central roll i idrottsorganisationer. Syftet med studien var att utifrån vd:arnas egna subjektiva beskrivning undersöka hur rollen som vd ser ut och vilka olika aspekter som måste beaktas i det dagliga arbetet, samt hur och vilket ledarskap som tillämpas.Frågeställningar: Hur ser arbetet ut och vilka ansvarsområden finns för en vd/klubbchef inom en ishockey-/fotbollsklubb? Vilket ledarskap tillämpas av vd:arna/klubbcheferna? Vilka är de största svårigheterna och utmaningarna samt vad påverkar vd:arnas/klubbchefernas ledarskap?Metod: Vi har genomfört sex stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med verkställande direktörer, klubbdirektörer och klubbchefer för elitishockey- och elitfotbollsklubbar.Empiri och slutsats: Studien visar att det fanns en gemensam uppfattning om vad ledarskap är, och hur det utfördes av våra respondenter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervård av ungdomar som är familjehemsplacerade då de blir myndiga. För att uppnå syftet gjordes en redogörelse för den rättsliga regleringen av eftervården samt hur eventuella förberedande insatser för vårdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades även hur socialtjänsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. Både en juridisk och rättsociologisk metod användes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrån ett empowerment perspektiv.