SammanfattningTitel: Ishockeypublikens påverkan ? ?När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!? (Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6)Nyckelord: Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan.Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/nervositet påverkas av publiken under matchdagar.

Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt ämne under en längre period. Nattvandrarnas ambition är att genom att synliggöra sig själva för ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssätt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma från deras arbetsformer med ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fältarbete under valborgsmässoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssätt med ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehåller även intervjuer med både tonårsföräldrar och tonåringar för att kunna lyfta fram den rådande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder..

Uppsatsen är ett sociologiskt resonemang huruvida ungdomar blir påverkade av att titta på dokusåpor och på vilket sätt de i sådana fall berörs. En del författare hävdar att teve är bra för barn och ungdomar medan andra påstår att den är totalt värdelös. Utifrån frågeställningen: Blir ungdomar påverkade av att titta på dokusåpor? har vi utfört en kvalitativ studie i form av en gruppintervju med sex elever mellan 16 och 18 år på en gymnasieskola. I teorikapitlet behandlas teve som media utifrån flera olika perspektiv, såväl dess positiva som negativa påverkan.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning. Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Ungdomar med sociala anpassningsproblem kan identifieras på olika sätt, exempelvis genom deras personlighetsegenskaper eller kognitioner. Studiens syfte är att integrera dessa aspekter och undersöka om det finns ungdomar som både är manipulativa och förväntar sig att misslyckas samt studera om deras sociala anpassningsproblem och familjeproblematik skiljer sig från andra ungdomars. I studien används sekundärdata ifrån ett utvecklingspsykologiskt projekt, bestående av enkätsvar från åttondeklassare samt deras föräldrar i en medelstor svensk stad. Resultatet visar att det existerar en undergrupp av ungdomar som är manipulativa och förväntar sig att misslyckas. Dessa ungdomar uppvisar sociala anpassningsproblem och familjeproblem i större utsträckning än övriga ungdomar.

Muskuloskeletal smärta är vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smärtproblematiken hos barn och ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster från Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primärvård och hade särskild erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehållsanalys.

Den här uppsatsen vill synliggöra att vänskap är en viktig del i ungdomars vardag i skolan. Uppsatsen är baserad på intervjuer och visar hur ungdomar uppfattar sina vänskapsrelationer.Nyckelord: Vänskap, relationer och ungdomar..

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses också en ökning av intensiv träning i yngre åldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (ålder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkät en gång i veckan.

I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram en informationsfolder till Eskilstuna kommun som vänder sig till ungdomar. Syftet med informationsfoldern är att övertyga ungdomar om att Eskilstuna kommun är en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats, då en stor del av kommunens anställda snart har gått i pension. Kommunen saknar sedan tidigare informationsmaterial som vänder sig till yngre invånare.Utformningen av foldern är baserad på budskapsstrategier, retorik och stilistik samt tidigare studier om Eskilstuna kommun, årsplan, styrdokument och intervjuer med anställda i kommunen. Rapporter om gymnasieungdomars värderingar, analys av informationsbroschyrer riktade till ungdomar samt fokusgrupp är ytterligare metoder som har legat till grund för framställningen av foldern..

Sexualitet är en viktig del av varje människas liv. För ungdomar utgör sexualiteten en tydlig del i vuxenblivandet och i skapandet av en identitet. Då sexologi saknas som ämne på psykologutbildningen och utifrån mitt intresse för ungdomar aktualiserades frågeställningen för denna undersökning - hur talar psykologer som jobbar inom BUP om sexualitet med ungdomar i terapi? En kvalitativ intervjustudie med nio psykologer genomfördes och analyserades enligt tematisk metod. Svaren visade att de flesta intervjuade psykologerna känner en osäkerhet kring att prata om sexualitet.

Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn.

Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan.Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades.Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar.Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem.Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella..

Denna studie behandlar frågor om media, ideal och ungdomar. Media har stor betydelse i dagens samhälle och förmedlar bilder av utseendet som skapar olika ideal. Ungdomar är mer mottagliga för dessa ideal eftersom de befinner sig i en period i livet när de försöker finna sin egen stil. Syftet med studien var att undersöka hur tv presenterar utseendet i de tv- program som ungdomar tittade på. Vi genomförde en mindre enkätundersökning som visade att ungdomarna såg mest på tv-programmen Idol 2005, Vänner och OC.

Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krävs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller väljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: Vårt tillvägagångssätt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddär de primära källor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey på ennivå där agenter förekommer (divison 1 och uppåt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats där vi först utgått från forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. Däribland förhandlingskunskap, rådgivning,lyhördhet och förmågan att fungera i sociala sammanhang. Studien påvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primära kompetensen hos en agent.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sämre livskvalitet än normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sämre självkänsla och var mindre fysiskt aktiva än normalviktiga barn och ungdomar. Ett få tal kände sig generellt bekväma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar såsom mage, lår, armar och ben.