Bakgrund: Cirka 30 000 personer drabbas varje år av stroke. Efterföljderna beror på skadans utbredning i hjärnan. Den mest påtagliga konsekvensen är negativ påverkan på motoriska funktioner som till exempel förlamning. En annan vanligt förekommande konsekvens är afasi och dysartri. Syfte: Syftet var att belysa de känslor som uppkommer i samband med att en person drabbas av och vårdas efter en stroke.

WHO: s definition av stroke är snabbt insättande störningar av lokal eller global cerebral funktion varande mer än 24 timmar. Stroke räknas som en av våra största folksjukdomar. Årligen insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskans uppfattning och förståelse för anhörigasas situation. När ens make/maka plötsligt insjuknat i stroke förändras hela livssituationen.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas årligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med något funktionshinder. Av de överlevande är 15-20 procent i arbetsför ålder. Stroke orsakar ett omfattande hjälpbehov hos de drabbade eftersom så många funktioner påverkas.

 Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen cirka 30 000 människor i stroke. Medelåldern för män är cirka 74 år och för kvinnor cirka 78 år. Ätsvårigheter är vanligt efter stroke och det har visat sig att incidensen ökar med stigande ålder. Nära hälften av alla som drabbas kan besväras av: ätsvårigheter, tuggsvårigheter, ansamling av mat i kind, läckage av mat från munhålan, svårigheter med att förstå att maten skall tuggas och sväljas ner. Syfte: Belysa och sammanställa forskning som beskriver patienters upplevelser av ätsvårigheter efter insjuknande i stroke.  Metod: En litteraturöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte, där sammanlagt sex vetenskapliga artiklar inom området har analyserats.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke och en tredjedel av dem får tydliga funktionsnedsättningar. Även livet för familj och andra närstående till den drabbade kan påverkas. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor kan ha svårt att ta del av patienters upplevelser när de drabbats av funktionsnedsättning efter en stroke. Detta är något som kan påverka sjuksköterskans vårdande. Syfte: Att beskriva de drabbades upplevelser av att leva med funktionsnedsättning efter en stroke.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen ca 30 000 personer i stroke. Tack vare akuta vårdinsatser har dödlighet och svåra funktionsnedsättningar till följd av stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nära den strokedrabbade är betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmärksammas mer av vården. Syfte: Syftet är att identifiera anhörigas behov av stöd då närstående insjuknat i stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad på sjutton vetenskapliga artiklar.

Närstående är en viktig resurs för personer som insjuknat i stroke med nedsatt insikt. I samband med insjuknande i stroke förändras ofta vardagen för hela familjen. Den närståendes behov av stödinsatser uppmärksammas inte fullt ut då deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhållande till personen med stroke. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av förändringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt insikt efter stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.

Problemställning: Stroke är en världsomspännande, allvarlig och kostnadskrävande sjukdom. Sjuksköterskans omvårdnadsinsatser av patienter med stroke bör anpassas individuellt och syfta till att främja återhämtning och förhindra komplikationer. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur strokedrabbade patienter upplever sin sjukdom. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att drabbas av och leva med stroke. Metod: En litteraturstudie där 11 kvalitativa och 1 kvantitativ artikel som svarade mot studiens syfte ingick.

Bakgrund Stroke är en sjukdom som inte bara drabbar den sjuke utan det drabbar även i stor utsträckning de närstående. För att kunna möta de närståendes behov är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras situation och upplevelser. Syfte Att beskriva de upplevelser som närstående till personer med stroke har i kontakt med vården och i hemmet. Metod Studien är en litteraturstudie som baserats på kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). Resultat Närstående till personer som drabbats av stroke upplevde brister när det gäller information och stöd från sjukvården och de upplevde även ensamhet och isolering, att de hade lite tid för sig själva samt att de kände oro och osäkerhet inför framtiden.

Bakgrund: Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige av stroke. Det är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och de som drabbas är i behov av långa vårdtider. Den forskning som finns tillgänglig belyser främst patienters upplevelser i det tidiga skedet efter att ha drabbats av stroke.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer upplever sin livsvärld efter att ha drabbats av stroke.Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats. Fem självbiografier valdes för att belysa personers upplevelser av att drabbas av stroke. Analysen gjordes utifrån Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Det framkom att de drabbade genomgick stora förändringar i livet.

Stroke är en stor orsak till funktionsnedsättningar. Dödligheten från stroke har minskat de senaste åren och därmed har antalet överlevanden med funktionsnedsättningar ökat. Svårigheten av en funktionsnedsättning kommer sig av vad den leder till för den enskilde individen. Målet vid omvårdnaden vid stroke ska individualiseras och arbeta för att uppnå största möjliga hälsa. Meleis transitionsteori beskriver en individs övergång från ett stabilt tillstånd till ett nytt och processen däremellan.

En kvalitativ studie om hur personer som drabbats av stroke upplever individuellt anpassad information under vårdtiden..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för både infarkter och blödningar som drabbar hjärnan. Stroke är bland de vanligaste sjukdomarna som drabbar den svenska befolkningen. Stroke är inte bara en sjukdom som drabbar den som insjuknar utan påverkar hela familjen.Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelse av när en närstående drabbats av en stroke och överlevt.Metod: Systematisk litteraturstudie av både kvalitativa och kvantitativa studier som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Anhörigas livssituation och livskvalité förändrades då en närstående drabbades av stroke. Deras eget liv åsidosattes för den sjuke och vardagen förändrades. Den nya livssituationen medförde en känsla av stress, otillräcklighet, börda och oro.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.