In this essay, I compare ten different depictions of the Irish Easter Rising of 1916. These depictions are all from books published between 1924 and 2000, which deal with a wider context of the history of Ireland or Northern Ireland. I relate the depictions to the point in time when they were written, the geographic focus of the book, and the views that the author expresses about the present and the future, and about the significance of history. The main result of my essay is that the depictions differ in a way that seems connected to whether or not there was an ongoing violent conflict in Ireland at the time the books were written. Texts written when the political violence was present, or close, in time and location, are likely to be written either in a neutral tone with concern about objectivity, or incorporating the Easter Rising events in context of an ongoing socialist struggle.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna.Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna.

Under mer än 800 år har en bitter konflikt utkämpats mellan främst Irland och Storbritannien. De senaste 50 åren har denna konflikt primärt handlat om NordIrlands varande eller icke varande i unionen med Storbritannien. Den komplexa historien till trots kunde ett avtal tecknas mellan de inblandade parterna 1998. Denna uppsats fokuserar främst på USA som inbegrips i konflikten i början på 90-talet, först som 3: e part och senare som medlare. Frågan författarna ställer sig lyder: Hur såg USA: s agerande som tredje part i förhandlingarna ut, hur påverkade detta agerande desamma, och hur kan detta förklaras med hjälp av teorier kring medling och konfliktlösning? Uppsatsens slutsatser dras utifrån den fallstudie som genomförs med hjälp av medlings- och konfliktlösningsteoretiska ramverk.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna.Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna.Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna.Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna.

The economic growth in Ireland, during the 1990s, lead to changing migration patterns. Ireland became a destination country for immigrants instead of an emigration country. Before 2004 people who were born on the island of Ireland had a constitutional right to Irish citizenship. This right was removed after a referendum in 2004.National identity is a sense of community constructed through common history and defines who belongs to the nation. The purpose of this thesis is to do a critical discourse analysis of the debate in media before the referendum.The analysis was done on texts from The Irish Times, one of the major newspapers in Ireland.

Bioenergi i Luleå AB är idag en av Sveriges större tillverkare av träpellets och den svenska marknadens efterfråga är god och väntas öka de kommande åren. På senare år har även den europeiska marknaden börjat röra på sig och det finns ett visst intresse att utöka exporten till dessa marknader. Denna uppsats syfte är att estimera efterfrågan på träpellets i Europa och analysera hur en export för Bioenergi i Luleå AB är möjligt. För att uppfylla syftet har en efterfrågemodell använts och estimerats utifrån ett paneldataset. Med hjälp av prisuppgifter på träpellets och alternativa energikällor för 2002-2005 skattas efterfrågan för träpellets för 19 europeiska länder.

The report describes the production of graphic correspondence and marketing material for DUCIS(Dalarna University Centre for Irish Studies).A logotype symbol is created on the basis of an element from the Celtic art, and a graphic material thatharmonies with this ideal of style is built around the symbol. A unique visiting card, correspondence cardand letterhead is produced to strengthen the identity of DUCIS outwards.The work proceeds with an international education folder which is an important element in the marketingwork for the MA-education which starts in the autumn of 2003. Two posters, one for the opening ofDUCIS in may 2003 and one for a conference in 2004, are produced. Finally, a redesign of the book coverfor NIS, Nordic Irish Studies, is carried out.The report describes the working process consisting of meetings, practical work and other elementswithin the process. The conclusion is that the work has been quite successful and that this, to a largeextent, depended on an engaged and supporting commissioner.

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

Till följd av ekonomistyrning uppkommer olika former av beteenden. I revisionsbranschen utgör tidsstyrning den största delen av styrningen, vilket ter sig logiskt då löner är den största kostnadsdrivaren. Tidsstyrningen ger i många fall upphov till tidspress, vilket i sin tur tenderar att ge upphov till olika typer av dysfunktionella beteenden. Dessa dysfunktionella beteenden står i kontrast mot revisionens syfte, nämligen att borga för kvalitet och riktighet i företagens ekonomiska information. I tidigare studier i andra länder (bland andra USA, Storbritannien, Irland och Australien) har dysfunktionella beteenden visats uppkomma till följd av hög tidspress.

Anledningen till att djur behöver sjukgymnastik är densamma som för människor. Sjukgymnastik används som rehabilitering efter skada, för att hantera t.ex. muskuloskeletala problem samt för att minska risken för skador. Studier från Irland och Storbritannien visar att det finns ett växande intresse för djursjukgymnastik. I Sverige återfinns de flesta djursjukgymnaster inom privat djurhälsovårdsverksamhet där veterinärer och djursjukgymnaster samarbetar.

EuroMedstats forskar kring läkemedelsanvändning. Genom att utveckla kvalitetsindikatorer kan man mäta och jämföra kostnader och volymer i läkemedelsanvändningen mellan länder samt få en egen profil på varje lands användande. Syftet var att i tio EU medlemsländer jämföra skillnaderna i förskrivningsmönstret av diabetesmedel (ATC A10). Data på diabetesläkemedel, expedierade på apotek i öppenvård, bearbetades. Användningen analyserades på substansnivå och angavs i Definierad Dygnsdoser (DDD) och kostnad i Euro.