Fonogramsavtalet är ett avtal som sluts mellan en artist och ett skivbolag där artisten överlåter exploateringsrätten till sitt framförande till skivbolaget för en ersättning. Detta avtal grundar sig på de rättigheter som upphovsrättslagen ger en artist och på avtalsrätt, men hur dessa avtal bör utformas i praktiken är till stor del upp till de båda parterna (Stannow, Åkerberg, Hillerström 2002). Friheten kring utformandet är med andra ord stor vilket borde resultera i många kreativa sätt att lösa denna fråga. Varje artist är unik i fråga om musikalisk genre vilket påverkar det sätt som denna artist bör presenteras på marknaden. Dessutom är varje skivbolag unikt i sitt sätt att arbeta samt i fråga om resurser och kompetens.

  I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhållningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhällets utveckling. Kan vi kalla renhållningsverketmodernt? Om så är fallet, på vilket sätt? Min ambition i denna uppsats är att undersöka det moderna samhällets framväxt och detta kommer att exemplifieras utifrån den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, då renhållningen i staden gick från att vara en privat angelägenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan här kan vi slå fast att ett större offentligt ansvar är en del av det moderna projektet, eller det moderna samhället.