Den svenska säkerhetspolitiken har genomgått stora förändringar sedan kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen är att undersöka om synen på användning av det militära maktmedlet har förändrats i takt med den säkerhetspolitiska omställningen.Uppsatsen antar karaktären av en innehållsanalys, med utgångspunkt i den strategiska hierarkin och fyra konstruerade jämförelsedimensioner: mål, medel, metoder och hot. Två försvarspropositioner analyseras, från år 1982 och år 2008. Undersökningen visar att både hotbild och den förändrade säkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förändrad syn på det militära maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för användning i krig har minskat, till förmån för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra maktmedel..

Titel: I allmänhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig Författare: Elina Wikström och Rebecca HagmanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsatsDenna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien ämnade till att med stöd från teorier om nyhetsvärdering och dagordningsteorin, ge svar på vilka aspekter av ett avlägset, utdraget krig som får högst nyhetsvärde i rapporteringen och på vilket sätt kriget framställs genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehållsanalys där artiklar och notiser studerades i två av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitärt lidande fick även ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervägande förmedlades på ett negativt sätt, bland annat genom starkt värdeladdade ord och en nästintill ständigt negativ valens. Utifrån studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvärde och prioriteras på mediernas dagordning, jämfört med många andra delar av kriget.

I juli 2006 utbröt krig mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Erfarenheterna från historien visade på att Israel borde kunna gå segrande ur kriget, men utgången blev en annan. Hizbollah nådde framgång och Israel misslyckades med sin militära kampanj trots övertag i luften och i militära resurser.För att förstå hur Hizbollah nådde framgång i kriget utifrån militärteoretiskt perspektiv så har denna uppsats till syfte att analysera det faktiska agerandet genom tre av krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och doktrinen ?Hizbollahs 13 punkter för krigföring? genom krigföringens samtliga sju grundprinciper.Analysens resultat visar på att genom sitt agerande så uppnådde Hizbollah krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning¸ handlingsfrihet och i sin doktrin finns samtliga sju av krigföringens grundprinciper representerade. Dessa visar att Hizbollahs framgång i kriget kan vara ett resultat av att de planerat och agerat efter krigföringens grundprinciper..

Det kalla krigets slut har medfört förändringar i svensk säkerhetspolitik. Sedan mitten på 1990-talet har en vidgning av begreppet säkerhet skett i politiken och dagens kris i Ukraina gör ämnet högaktuellt. Med hjälp av Köpenhamnsskolans teori och det vidgade säkerhetsbegreppet besvarar uppsatsen frågan om hot mot Sverige och vår säkerhet påverkas av krig och konflikter. Uppsatsens bidrag till forskningen kring säkerhetspolitik kommer genom en fallstudie att utröna hur svenska politiker använder händelser i vår omvärld för att förändra hotbilden mot Sverige och vår säkerhetspolitik. Detta görs genom en studie med kriget i Georgien 2008 som händelse. En innehållsanalys av offentligt tryck före kriget jämförs med uttalanden under kriget och detta jämförs sedan med offentligt tryck som utkommit efter kriget i ett försök att hitta förändringar i de hot som aktörerna uttalar.Slutsatserna innefattar en relativt homogen bild av hot mot Sverige och svensk säkerhet vilket även gäller åtgärder mot dessa hot.

Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då?Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys.

I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld.I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Vid utgrävningar utförda av brittiska arkeologer 1922 i staden Ur i Mesopotamienpåträffades i en grav ett sigill: U.9750. Hantverket är i mörkgrön steatit och är 0,036m X 0,024 m stort. Idag dateras det till den gammalakkadiska perioden ca 2250 f. Kr.Sigillet förvaras i Nationalmuseet i Irak och anses som ett av de mer betydelsefullaföremålen från perioden. Museet blev plundrat efter invasionen av Irak 2003.

Konflikten i Tjetjenien har blivit ett ihärdigt problem för såväl ryssar som tjetjener. Konflikten kan delas in i två faser, det första och det andra kriget. Våra studier av det empiriska materialet ledde till en misstanke om att det fanns luckor i den befintliga forskningen, i synnerhet gällande det andra kriget. Resultatet blev en teoriutvecklande studie om det andra Tjetjenienkrigets uppkomst och fortgång där vår hypotes grundar sig på att det är ledande, centrala individer på vardera sidan som har ett intresse av att se till att det föreligger en konflikt folken emellan. De två ledande individerna har identifierats som Sjamil Basajev och Vladimir Putin.

The gathered texts and letters from Ali Ibn Abi Talib, found in the book Nahjul Balagha,constitute one of the most important writings of Shiite Islam, next the hadits and the Quran.Imam Ali´s ethics and moral approach in Nahjul Balagha, is considered by imam Ali, to beseen as a guideline for both individual purposes as for any kind of governance. The esotericteachings, about truth and justice in Nahjul Balagha, should therefore probably have been of agreat concern to Ayatollah Khomeini and the Islamic revolution.This essay will from an deductive approach, on a relatively contemporary historic event, try toanalyze Ayatollah Ruhollah Khomeini´s interpreting on imam Ali´s texts and preaching inNahjul Balagha. The Islamic revolution, as the Islamic Republic of Iran, led by AyatollahKhomeini, was confirmed as both brutal and violent. My ambition in this essay, will there forconcern a possible interpreting on justice and political rule, from Ayatollah Khomeini and theIslamic Republic of Iran, on imam Ali´s teachings in Nahjul Balagha..

This study aims to explain the Stuxnet-attack against Iran in 2009-2010 by using the IR-theory of structural realism. By doing so the theory also faces the challenge of the impact of the information revolution on security and international relations. The structural realism that is at hand is that of Kenneth Waltz and his Theory of International Politics from 1979.The study reaches the conclusion that Waltzs focus on the structure of the international system and the distribution of capabilities applies well to the case of Stuxnet as a cyber attack. The creators of the sophisticated Stuxnet, USA and Israel, also indicates that when it comes to this certain aspect of the information revolution and IR, states seem to still be the main actor. Finally the character of one of the major features of the Stuxnet-attack; the internet, is shown to have an anarchic structure that fits well as an extension of the realist view of the international system..

We are soldiers, not policemen.Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstår när en regim faller samman på grund av krig, och dess ordningsmakt upplöses, eller av annat skäl inte förmår upprätta ordningen. Ofta inträffar plundring och upplopp i det ?polisiära? tomrum som inträffar från det att den tidigare regimens ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny poliskår träder in och bör-jar återupprätta lag och ordning. Av olika skäl frånsäger sig den intervenerande makten inte sällan arbetsuppgifter av mer ?polisiär? natur, alltifrån att bevaka samhällsviktiga byggnader till att dirigera trafik.I stor utsträckning följde kriget i Irak våren 2003 detta mönster från tidigare konflikter; ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestående främst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten.

In this essay i argue that there are three different variables that may be able to control the outcome of certain foreign policy choices. These three variables are External Threats, government division and public opinion. The Essay also tries to identify former president Bush motives behind the 2003 Iraqi War. It is partly argued that the three variables had a certain amount of influence on Bush decision making process. But the main focus lies on the motives behind the attack.

This thesis was created in an attempt to examine the concept of cultural heritage. What is cultural heritage to us and why do we treat it in the different ways we do? In my attempt to find an answer to this I have chosen to concentrate my interest on a situation where historical objects have been preserved as well as destroyed, Iraq 2003 until 2007. In my research I have divided the Iraqi cultural heritage in three different groups based on the different treatments they where exposed to during the occupation of Bagdad and the aftermath. For each group I have chosen one object or a category of objects to be a representative examined.

Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremål för stor uppmärksamhet under det sista årtiondet. Kriget har väckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sägas vara ett av de mest brutala som någonsin ägt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som går blir döden, misshandel, våldtäkt, tortyr och koncentrationsläger alltmer väldokumenterade i Bosnien.Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt läkta sår efter andra världskriget.