Mer än 300 000 människor har dött i vad som betecknas folkmord och 2,7 miljoner människor har drivits på flykt. I mer än tio år har Darfurkonflikten pågått och fortfarande har inga ansvariga ställts inför rätta. 2003 anföll rebeller regimen med krav på större grad av oberoende. Sedan dess har regimen och dess milis Janjawid bränt, stulit, stympat, våldtagit och dödat. Folkgrupper har förintats helt eller delvis och regimen har genom sin söndra-och-härska-strategi vänt grannar mot varandra och på så sätt stympat ett samhälle.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor infördes har större krav ställts på individ och ägare till objekt avseende ansvar för brandskydd. I och med denna statliga målstyrning har den kommunala räddningstjänsten givits rätt att utöva tillsyn. Detta att jämföra med den föregående räddningstjänstlagen som istället gav räddningstjänsten rätt att gå brandsyn för att själva kunna dokumentera brandskyddet. I klartext innebär detta att sedan LSO (SFS 2003:778) trädde i kraft (första januari 2004) är verksamhetsutövaren själv som ansvarar för att brandskyddet är fullgott och att dokumentation för detta finns. Räddningstjänstens uppgift blir således att se till att detta efterlevs.

Uppsatsen undersöker om fonders prestation beror på dess förmögenhet. Syftet är att se om små fonder presterar bättre än stora (sett till riskjusterad prestation) och således är att föredra. Undersökningen innehåller 21 stycken svenska fonder med inriktning på nationella placeringar över perioden 2003-2008. Som mått på prestation har den historiska sharpekvoten och Jensens alfa använts. Undersökning har gjorts på paneldata, tidseriedata och tvärsnittsdata över olika tidsperioder och tidsperspektiv.

Noise in schools can have negative effect on the teaching environment and speech perception. The national Child Environmental Health Surveys (BMHE) conducted in 2003 and 2011 studied how 12-year olds experience their sound environment in school. Results showed that the number of pupils that experience annoyance from noise increased from 2003 to 2011.Aim: The aim of this study was to study how 12-year olds perceive their sound environment in school.Methodology and material: A quantitative questionnaire survey was conducted in the sixth grade at two schools. The questionnaire used included questions from BMHE and self-produced questions. Sixtynine students answered the questionnaire.Results: Over 50 % of the respondents experience annoyance from noise in school several times a week.

AbstractThis study is based on my work as a secondary school teacher of literature and the Swedish language and rooted in my interest in developing knowledge about the importance of teaching literature in order to both cultivate young people?s reading habits and their view of themselves as readers. The more concrete purpose of this study is to examine a reading project that focuses on theories of literary perception and teaching literature.I examine four pupils who, in 2003, participated in the reading project as readers and compare this description with their view of themselves as readers seven years later. I complete the study by examining how they discuss reading and the teaching of literature. The method is qualitative and the empirics include materiel collected in two different time periods: first in 2003, in a class I taught in a secondary school; and second in 2010, when I examined four of the former pupils who participated in the project from 2003.

Denna studie behandlar tågmästarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med sju tågmästare, som arbetade ombord på x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer på att företagskulturen påverkar tågmästarnas upplevelser av omorganisering. Utifrån deras syn på den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förändringar som inte överrensstämmer med grundläggande värderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstånd. Titeln ? en perser och resten flygvärdinnor? är ett citat från en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tågmästarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

This thesis raises the problem with acid mine drainage around the closed mine Finngruvan.The purpose of the investigation was to compare metal content in surface water in the areaand its catchments between year 2010 and 2003, also to make calculation of specific runoffand metal load, furthermore determine the recipients in the area. Surface water samplingwhere preformed at the same place as 2003 and also at a few other places of interest. Adigital elevation file were used in GIS to calculate the area of the watersheds in the region,observations in the field where also made. The collected data were used to make comparisons,calculations and conclusions. The result showed that the surface water 2010 had somewhatlower metal concentrations.

Someneffektavdenökandeglobaliseringenharutlandshandelblivitalltvanligareförföretag.Medanledningavdettafinnsdetnumångaincitamentsomtalaromvikten,förföretag,atthaengodstrukturochkunskapkringhanteringenavvalutahantering.UppsatsenskrivspåuppdragavNilörnkoncernen.Ettinternationelltföretag,meddotterbolagi11länder(2dotterbolagbelägnaiSverige),verksammainomdesignbranschen.Eftersomföretagetväxerblirfrågankringderasvalutaexponeringalltviktigare.Uppsatsenssyfteärattutifrånundersökningar,avrådandeförhållandenhosNilörnkoncernen,utvecklarekommendationerförhurföretagetkanhanterasinvalutaexponering.Enkvantitativfallstudievaldesmedavsiktattbesvarauppsatsenssyfte.Bennets(2003)struktureradestegkringhurenvalutapolicykantasframliggertillgrundförteoriavsnittet.Analysentarutgångspunktienutvärderingavföretagetsnuvarandevalutariskhantering.Detbekräftasattföretagetidaganvändersigavinternasäkringsmetodersamt,ivissutsträckning,externasäkringsmetoder.MedavstampidenkänslighetsanalyssomgjortsochdentidshorisontsomföretagetbörjobbaefterförsettresonemangkringhurNilörnkoncernensvalutapolicykanstruktureras.RekommendationernatillNilörnkoncernenliggerfrämstiattde,isåstorutsträckningsommöjligt,böranvändasigavinternasäkringsmetoder.Vidbehovavexternasäkringsinstrumentbördecentraliseringvaranyckelnförattminskariskensamtidigtsomföretageteffektiviserarvalutahanteringen..

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om sannolikheten är högre, för aktiebolag med orena revisionsberättelser år X, att erhålla orena revisionsberättelser år X+1 jämfört med aktiebolag med rena revisionsberättelser år X. Vidare ämnar vi undersöka om det finns faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser. Faktorerna som vi tror ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser, och har testats i uppsatsen är följande: anmärkningsgrad, omsättning, antal anställda, revisionsbolag, soliditet, skuldsättningsgrad, årets resultat, godkänd eller auktoriserad revisor och bransch.Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är institutionella teorin, agentteorin samt teorier från tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat två egna modeller som följer revisionsberättelsernas utfall 2002 ? 2003 samt 2002 - 2004.

Detta arbete har haft som mål att ta fram de kostnader som är knutna till logistik vid Holmen Paper AB, Wargöns bruk. Arbetet har även resulterat i ett antal förslag på åtgärder för att minska logistikkostnaderna och på så sätt skapa bättre konkurrensmöjligheter för Wargöns bruk. Arbetet har utförts genom litteraturstudier samt intervjuer med berörda personer inom Holmen Papers organisation.Kostnadsposterna som behandlas i detta arbete är lagerföringskostnader, lagerhållningskostnader, transportkostnader, administrativa kostnader samt övriga kostnader. I samtliga fall har en ingående analys gjorts för att ta fram vilka kostnader som skall ingå i de olika posterna. Kostnaderna har sedan satts i relation till det försäljningpris som Holmen Paper AB, Wargöns bruk hade år 2003 på sina produkter i form av rullar och ark.Holmen Paper AB, Wargöns bruks totala logistikkostnad för år 2003 var 108,7 miljoner kronor, motsvarande 15,7 % av omsättningen.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.