Uppsatsen belyser frågan om det finns demografiska skillnader som påverkar personer när de ska välja en aktie att Investera i. Utgångspunkten för uppsatsen är en enkätundersökning som genomfördes under två olika aktiviteter anordnade av Aktiespararna under våren 2009 i Värmland. Utifrån tidigare forskning undersöker jag i min uppsats om de demografiska skillnaderna: kön, ålder, månadsinkomst och utbildningsbakgrund påverkar personer inför deras val av aktier att Investera i. För att undersöka om det finns några demografiska skillnader, så använde jag mig av en enkät med fasta svarsalternativ som deltagarna på de båda aktiviteterna fick besvara. Enkäten var utformad så att respondenterna även hade möjlighet att på sista frågan, om varför de väljer att Investera i en viss aktie förutom de sju redan fasta svarsalternativen kunna välja ett åttonde eget svarsalternativ: ?Annat?. Där kunde respondenterna välja att själva beskriva deras egna motiv till att de valde att Investera i just en viss aktie. Resultatet av min enkätundersökning visar att de demografiska skillnaderna i viss mån påverkar personers val av aktier.

Företag letar efter att effektivisera informationsutbytet genom elektronisk handel och fler småföretag väljer att Investera i olika lösningar för att erhålla fördelarna med elektronisk handel. Trots nackdelar och barriärer anser de intervjuade småföretagen som har Investerat att det är fördelarna som överväger och de är positiva till en fortsatt investering. De avgörande faktorererna när småföretag väljer att Investera i elektronisk handel och de erfarenheter och resultat företagen har erhållit genom investeringen har varit en del av syftet i arbetet..

I dagens samhälle verkar organisationer i en allt mer osäker miljö där konkurrensen blivit hårdare, utvecklingen allt snabbare och acklimatisering alltmer viktigt. Det här gäller även sportorganisationer, vilket skapat problem för ledningar och klubbdirektörer. För att bli en framgångsrik idrottsförening, både ekonomiskt och sportsligt, är det viktigt att föreningen följer med i utvecklingen och anpassar sig till den föränderliga omgivningen. Vissa beslut kan innebära Investera eller dö situationer för organisationer, där överlevnad står på spel. Ett tillvägagångssätt för sportorganisationer att hänga med i utvecklingen är att Investera i en arena.

Företag letar efter att effektivisera informationsutbytet genom elektronisk handel och fler småföretag väljer att Investera i olika lösningar för att erhålla fördelarna med elektronisk handel. Trots nackdelar och barriärer anser de intervjuade småföretagen som har Investerat att det är fördelarna som överväger och de är positiva till en fortsatt investering. De avgörande faktorererna när småföretag väljer att Investera i elektronisk handel och de erfarenheter och resultat företagen har erhållit genom investeringen har varit en del av syftet i arbetet..

Sammanfattning saknas..

Under de senaste åren har det blivit allt mer populärt att Investera pengar i så kallade etiska fonder. Det är fonder som inte Investerar i vissa branscher inom exempelvis tobak, alkohol och vapen. Begreppet etik är dock svårdefinierat och har olika betydelser för olika personer. Det är därför upp till varje enskilt fondbolag att utifrån sitt eget perspektiv Investera i de företag som inte anses vara oetiska av just dem.Studien ämnar analysera de etiska fonderna på den svenska marknaden och deras placeringsriktningar, för att sedan diskutera om det är möjligt att standardisera begreppet etik inom fondmarknaden. Syftet är också att diskutera huruvida det är möjligt Investera i en etisk fond med gott samvete.Undersökningarna som gjorts är av det kvalitativa slaget, och insamlandet av data har skett via litteratur, Internet, intervjuer samt tidningsartiklar.

Rysslandsfonder är en av många fonder som finns tillgängliga för att Investera i. Ryssland har haft en starkutveckling de senaste åren. I uppsatsen görs en jämförelse av utveckling och risk mellan Rysslandsfonder och den svenska markanden representerad av SIX Return index. Utvecklingen hos Rysslandsfonderna har månadsvis under perioden 1999-2005 varit betydligt mer gynnsam än för det representerade Sverige index. Risken med standardavvikelse som en indikator för detta visar att det innebär en större risk att Investera i Rysslandsfonder.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad företag bör Investera i för att öka köpbenägenheten hos kunden. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka vilka butikschefernas upplevda problem med franchisingkonceptet är vid investeringar i butikerna. Metod: I uppsatsen har det utförts en tvärsnittsundersökning på mikronivå. En enkätundersökning och tre intervjuer har utförts och det abduktiva tillvägagångssättet har fått vara utgångspunkten för undersökningen.Teori: Teorierna som har använts i uppsatsen är marknadsföringsmix, servqual, customer value och agentteorin. Empiri: Data som tagits fram till denna uppsats har varit till för att se butikschefernas syn på framtida investeringar och franchisingkonceptet och enkätundersökningen har resulterat i empiri kring vilka faktorer som påverkar kunderna.Resultat:       Företaget bör skräddarsy marknadsföringen för respektive butik, utifrån vilket kundsegment butiken har. Företaget bör Investera i allt som ökar servicegraden, såsom investeringar i snabbare system och i kurser och samarbeten som bidrar till säkrare, kunnigare och trevligare personal.

Syftet med studien var att undersöka svenska hamnars möjlighet att Investera i land­strömsteknik och sedan betala tillbaka investeringen genom försäljning av elektricitet till ankommande fartyg. Studien är en systematisk litteraturöversikt baserad på en sys­tematisk litteratursökning som sedan presenteras i en teoretisk fallstudie. Litteraturöversikten utgår från fem studier som beskriver kostnader gällande utbyggnad av landströmsteknik. Första delen av resultatet består av beräkningar för vad investeringskostnaderna för utbyggnad av landströmsteknik till en enstaka kaj kan uppskattas till. Därefter beräk­nades kostnader för att generera en viss mängd elektricitet ombord och jämfördes med kostnaden för att köpa den från marknätet. Sedermera beräknades en vinstmarginal om elektriciteten säljs för samma pris som den kostat om den genererats ombord i dieselgenerator.

Övertorneå kommun har under en längre tid övervägt att införskaffa en dokumentskanner för att effektivisera bygglovshanteringen. I dagsläget kopieras samtliga ritningar och konverteras till overheadmaterial. Dessa overheadbilder har inte den kvalitet som önskas och brister på såväl skalanpassning som upplösning av detaljrikedom. Miljö- och byggnadsförvaltningen önskar att utveckla, modernisera och förbättra kvaliteten på bygglovsritningarna så att dessa kan visas på exempelvis datorer, läsplattor och projektorer. Det finns mängder av skannrar och för att hitta en passande skanner måste en behovsbedömning göras och utifrån den hitta en skanner som uppfyller alla kriterier, såsom prestanda och pris.

Sogeti har tillsammans med Lawson utvecklat en mobil lösning, kallad EASY, åt Toyota Material Handling Europe (TMHE) som deras 2000 servicetekniker använder. I denna rapport redovisas vilka behov mindre företag har kring mobila lösningar och om besparingar kan göras vid användning av ett mobilt system. Undersökningen fokuserar på företag som i dagsläget inte har en mobil lösning och med cirka 10-70 användare med arbetsuppgifter i fält. Rapporten diskuterar om EASY i modifierad form kan användas av mindre företag. Samt bland annat om mindre företag kan effektivisera sin verksamhet, öka kassaflödet, öka kvaliteten i arbetet och minska pappersarbetet genom att Investera i en mobil lösning.

På senare år har strukturen av direktinvesteringar i utlandet förändrats fråntillverkningssektorn mot tjänstesektorn, denna förändring speglar den dominanstjänstesektorn har i världens ekonomier. Mitt syfte är att undersöka huruvida de klassiskateorierna om direktinvesteringar i utlandet även kan appliceras på tjänsteproducerandeföretag. I uppsatsen presenteras Dunnings teori om företags olika motiv till att Investerautomlands. Dessa motiv kan delas upp i tre kategorier: resurssökande-,marknadssökande- och effektivitetssökande företag. I min analys kommer jag fram till attdet troligaste motivet till att tjänsteföretag Investerar utomlands är att hitta nyamarknader.

En kooperativ förening innebär att medlemmarna handlar med, äger och styr föreningen. Ägandet består i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan också Investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över från föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande års avkastning.

Utifrån en historisk jämförelse av de tre äldsta svenska ETFerna undersöker vi huruvida svensknoterade ETFer är en bättre placeringsstrategi än aktivt förvaltade Sverigefonder. Studien genomförs med de fyra utvärderingsmåtten Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Jensen?s alfa samt Information Ratio för att se om ETFer ger högre riskjusterad avkastning än jämförbara aktivt förvaltade Sverigefonder. De tre ETFerna, XACT OMXS30, XACT OMXSB och XACT OMXSBULL jämförs mot samtliga aktivt förvaltade Sverigefonder som har som strategi att Investera i stora bolag listade på Stockholmsbörsen. Samtliga utvärderingsmått ger tvetydiga resultat men två av de undersökta ETFerna visar sig ha genererat högre riskjusterad överavkastning än de jämförda fonderna.

Kapitalanskaffningen är central för entreprenörskap och för detta är entreprenörer ofta hänvisade till riskkapitalister. Då ingen tidigare har studerat helheten av vad som får riskkapitalister att Investera gör detta vår studie till ett unikt bidrag. Tidigare forskning saknar även kopplingen mellan vad riskkapitalister efterfrågar och hur de definierar entreprenörskap. Syftet har varit att undersöka vad riskkapitalisternas investeringsbeslut grundar sig på och vad, kopplat till individen, som kan få dem att Investera. Studien svarar även på hur riskapitalisterna definierar entreprenörskap och redogör kortfattat för vad de anser att skolan kan göra för att öka antalet entreprenörer.