Syftet har varit att undersöka om faktorerna framgång och beröm påverkar skolelevers testresultat. Dessa faktorer förväntas påverka elevers självförtroende. Påverkas elever med sämre självförtroende i större grad av dessa faktorer än elever med normalt eller stort självförtroende? För att undersöka detta har jag låtit elever i några fjärde och femteklasser genomföra tre matematikliknande test. Respondenterna har delats in i halvor och givits olika förutsättningar för att genomföra testen.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som beaktas vidlikvidationsvärdering av immateriella tillgångar i praktiken. En kvalitativ metod har använts. Vi har utgått ifrån litteratur på området och redovisningsnormer från FASB, IASB och svenska normer. Vi har också genomfört intervjuer med 3 auktoriserade revisorer och 3 obeståndsjurister. Slutsatser: Vi fann att följande faktorer beaktas vid likvidationsvärdering av immateriellatillgångar: det diskonterade värdet av framtida kassaflöden, marknadsanalys, externavärderingar, försiktighet, nedlagda kostnader, externa händelser och skandaler,branschtillhörighet, inarbetning, igenkänningsfaktor, marknadsandel, s.k.

Kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhålla sig i de situationer som kan uppstå. den icke verbala kommunikationen är i dessa sammanhang av stor betydelse men även det verbala språket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram användes Paterson och Zderads omvårdnadsteori som är en interaktionsteori och grundar sig på vikten av en god relation och därmed en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala kommunikationen, atmosfären, patientens upplevleser, vårdgivarens upplevelser och samspelet mellan vårdgivare och patient.

Alla har rätt till en skola utifrån sina egna förutsättningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsättningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnås för barn med astma och allergi och också att undersöka föräldrars och pedagogers synsätt på möjligheter och hinder för utveckling och lärande. För att få fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer använts som metod. Resultatet visar att faktorer som är betydelsefulla är bemötande, kunskap och vilja.

Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar genom åren både vad gäller utbildning och arbetsuppgifter. Att arbeta som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården ställer höga krav på den enskilda individen och att vårda människor, som är en stor utmaning. Därtill handlar det om att anpassa sig till nutidens utmaningar med neddragningar av ekonomiska resurser samtidigt har vi en åldrande befolkning, vilket medför ett ökat vårdbehov. Dessa utmaningar ökar kraven på sjuksköterskan samt försvårar möjligheten att leva upp till riktlinjerna för socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och därmed möjligheten att ge god vård. För att kunna bemästra utmaningar och svåra situationer får begreppet känsla av sammanhang (KASAM) en viktig betydelse.

 Bakgrund :I en allt mer mångkulturellt präglad värld ställs sjuksköterskan inför utmaningar i sitt arbete med människor. Leiningers teori om kulturrelate-rad omsorg syftar till att utforska den kulturella mångfalden för att öka kun-skapen om kulturkongruent omvårdnad hos sjuksköterskor. Kultur skapas i samspel mellan människor och tillämpas genom socialisationsprocessen och då klyftan blir för stor mellan dessa kan kulturkonflikt uppstå i omvårdnaden av patienter med smärta. Syfte: Syftet med studien är att belysa kulturella faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad av patienter med smärta. Metod: Metoden var systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

Folk blir mer och mer medvetna om den påverkan som bekämpningsmedel har både på människan och på miljön och väljer därför ekologiska alternativ i större utsträckning. Detta leder till att efterfrågan på ekologiska produkter stiger och antalet restauranger som väljer att erbjuda ekologiska produkter som vin ökar. Det innebär också att serveringspersonalens kunskapsnivåer om ekologiska viner och dess olika märkningar måste öka för att man skall kunna svara på gästers frågor.Syftet med studien är att jämföra två restaurangchefers inställning till ekologiska viner och vilka faktorer som påverkar restaurangernas val av vin, samt vilka faktorer restaurangcheferna tror påverkar gästens vinval. Genom en kvalitativ studie av semistrukturerade intervjuer med två restaurangchefer blev resultatet att ekologiska viner och konventionella viner i samma prisklass anses vara likvärdiga i smak och kvalité. De faktorer som påverkar restaurangens val av vin är personalens personliga inställning, gästens val samt det övergripande miljötänket restaurangerna har..

Syftet med vår uppsats är att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som främjar alternativt hämmar intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.För att förklara de faktorer som påverkar intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vår teori för läsaren. Vi har försökt att med hjälp av redan befintliga teorier och olika synsätt styrka vår egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. Vår övergripande hypotes utgår från revisorernas oberoende.

Alla barn har rätt att lyckas med sin läs- och skrivinlärning. Syftet med studien är att undersöka om tidig medveten träning ger många tidiga läsare och därmed undviker onödiga läs- och skrivsvårigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i två kommuner. Studien består dels av en kvantitativ enkätundersökning vars syfte var att spåra skolor med många tidiga läsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med många tidiga läsare. Respondenterna består av åtta lärare verksamma i sex förskolegrupper i två kommuner i södra Sverige. Studien visar vad gäller de undersökta skolorna att metodisk träning ger bra resultat, men också att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.

Mellanchefer sitter idag på en position där de är tvungna att förhålla sig till ett stort antal faktorer som påverkar dem i deras arbete. Deras situation passar därför alldeles utmärkt för att undersöka aspekter som har med begreppet handlingsutrymme att göra. Vi har med hjälp av Tetra Pak Dairy & Beverage Systems AB tagit reda på vilka faktorer som påverkar deras mellanchefers handlingsutrymme. Detta gjordes genom att inledningsvis identifiera ett antal övergripande ämnesområden som ansågs påverka handlingsutrymmet i hög grad. Ämnesområdena fick sedan ligga till grund för de kvalitativa intervjuer vi använde oss av för att få in vårt empiriska material.

SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda på hur yttre och inre faktorer påverkar pedagogens arbete och hur det styrs från huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger både möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har använt oss av två kvalitativa metoder, intervju och observation, för att få både en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt påverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har använts där föresatsen var att få se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade på tre förskolechefer, tre förskollärare och tre barnskötare. 22 mindre observationer på två förskolor har även utförts.

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i årskurs 7-9. Intervjufrågorna grundas på studiens frågeställning: Vilka faktorer påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år? Svaret på frågeställning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

Grujic, Vladimir & Nilsson, Tatiana. (2006). En jämlik skola. En studie av hur samhällsklassrelaterade faktorer och könstillhörighet inverkar på elevers studieprestationer i grundskolan. (An equal school? A study of how social class related factors and gender affect the achievements of pupils in elementary school).

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse hos hel- respektive deltidsanställda i Sverige. Detta belystes genom tre frågeställningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid åt i avseende på arbetstillfredsställelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anställde är med sin tjänstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar när man har ändrat eller har en önskan att ändra sin arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor på ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkät, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanställda i högre grad var mer nöjda med sin tjänstgöringsgrad.