Bakgrund: Västra Götaland är den näst största turismregionen i Sverige och jämför sig kontinuerligt med destinationsorganisationer i Stockholm samt Skåne län. Gästnattsstatistik utgör en viktig redskap vid mätning av turismutvecklingen mellan destinationer. Gästnattsstatistiken innehåller däremot ingen information om orsakerna till utvecklingen.Syfte: Syftet är att genomföra en fallstudie på Västra Götaland med en Inventering av orsaker till hur Västra Götaland tappar andelar i gästnattsutveckling, jämfört med Stockholm och Skåne län.Frågeställning: Vilka är de främsta orsakerna, enligt undersökningen, som bidrar till förändringen i gästnattsutvecklingen och påverkar de Västra Götaland?Metod: Arbetet består av en fallstudie av Västra Götaland. En kvalitativ forskningsmetod har används med insamling av data genom intervjuer och sekundär datainsamling.

Strategier för kompetensförsörjning har fått en allt större betydelse för företagens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga. Det gäller därför för ledningen att forma medarbetarnas kompetenser utifrån det behov som finns på marknaden. Att skapa unika kombinationer av kompetens är således viktigt för att kunna konkurrera på en föränderlig marknad. I studien undersöks hur strategier för kompetensförsörjning växer fram, det vill säga vilka förhållanden ledningen tar hänsyn till samt vilka planerings och beslutsprocesser som ligger bakom deras satsningar på kompetensförsörjning.  Syftet var att lyfta fram vilka metoder som ledningen inom två kunskapsföretag använde sig av för att utveckla planer för kompetensförsörjning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika företag.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtätning, särskilt i centrala och vattennära lägen. Området Vilan i Kristianstad är ett verksamhetsområde med dessa förutsättningar. Vilan ligger nära Kristianstads centrum, alldeles intill Helge å och i anslutning till ett våtmarksområde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nämligen den nordöstra delen. Det är en stadsdel med dålig struktur och liten kontakt med den natur och våtmarksområde som området gränsar till.

Städerna växer och stadens områden ändrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera områdena mer cent­rala och därigenom även verksamheterna som varit place­rade där, t.ex industriområden. Då dessa ändå utgör en årsring i stadens historia kan det därför vara intressant för kommande generationer att kunna utläsa stadens framväxt och historia. Frågan är vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn på vad som räknas till kulturvärden.

Kväve och fosfor är viktiga näringsämnen för växter, men i för höga halter kan dessa leda till problem som exempelvis övergödning. I Åkerströmmens avrinningsområde är detta ett så stort problem att de miljökrav som Naturvårdsverket har satt upp gällande näringsämnen inte uppfylls. En anledning till de höga halterna av kväve och fosfor i Åkerströmmen är det stora antalet hästar i området, detta genom att deras avföring innehåller stora mängder av dessa näringsämnen.En övergripande Inventering av hästarna i Åkerströmmen och provtagning på ytvatten intill hästgårdar har gjorts i syfte att se hur stor påverkan hästarna i området har på kväve och fosforhalterna. Inventeringen resulterade i att cirka 1200 hästar påträffades i området, vilka genererar omkring 10 917 kg fosfor/år och 60 650 kg kväve/år. Prover-na visade att en del av detta avrinner med ytvattnet, då alla värden på fosforhalterna var ?extremt höga? och kvävehalterna visade på ?höga? halter.De högsta värdena erhölls vid Angarns ridskola där åtgärd bör sättas in.

Två av arkitekturhistoriens främsta teoretiker, Andrea Palladio (1508-80) och Le Corbusier (1887-1965), är goda representanter för arkitekturens två huvudgrenar; klassicismen och modernismen. Samtidigt som arkitekterna i mycket utgör varandras motpoler, verkade de båda för strikta ideal beträffande hur god arkitektur skall utföras. Deras respektive avtryck i historien bör inte passeras onämnda i den hastigaste av sammanfattningar; palladianismen användes som stilbegrepp fram tills på 1920-talet då Le Corbusiers läror tog avstamp för att alltjämt hemsöka oss i dagens härskandenyfunktionalism.Idén att ställa dessa giganter mot varandra, jämföra deras huvudsakliga ståndpunkter och söka sammanföra dessa i en ny form av kompositstil, väcktes efter en Inventering av den plats som projektet är avsett att behandla. Närområdet kring platsen intill Fyrisån i Uppsala, erbjuder en rad arkitektoniska stilar från 1800-talets empir till modern nyfunkis. Allra närmast ligger ett postmoderntbostadshus och ett modernistiskt kontorskomplex i corbusiansk anda.

Dagmar är en av de mest förödande stormarna, som med sina 4-5 miljoner kubikmeter vindfälld skog präglat skogssverige det senaste årtiondet. Skogsbolaget SCA förlorade stora mängder skog den 26 december 2011 till följd av stormen. Två av trädslagen på SCA:s marker är tall och contortatall, med olika förutsättningar vad gäller förmåga att motstå stormvindar. Tillhandahållna data kom från SCA:s Inventering före Dagmar, under åren 2007-2011, respektive efter stormen, i februari-mars 2012. Inventerat data har sammanställts, bearbetats och analyserats i Microsoft Office Excel, MiniTab 16 och ArcMap 10.1.

Syftet är att identifiera vilka problem som försvårar skötseln på kyrkogårdar, särskilt de som har uppstått på grund av projekteringsmissar men även de som uppstått på grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. Målet är att presentera lösningar på de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen på de utvalda kyrkogårdarna. För att nå målen ska följande frågor besvaras: ? Vilka är de mest förekommande skötselförsvårande problem som finns på de aktuella kyrkogårdarna? ? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anläggningsskeden? ? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan på estetisk, kulturhistoriska och ekologiska värden? För att besvara frågorna ovan inventerades tre kyrkogårdar, Lomma kyrkogård, Silvåkra kyrkogård och Toarps kyrkogård. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och Inventering av kyrkogårdarna upptäcktes skötselförsvårande problem. Dessa sammanställdes och analyserades.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar.

Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär. Med dessa utvecklingsprinciper som utgångspunkt föreslås sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för bostadsutveckling på västra Möcklö, beläget vid Karlskrona kommuns östra kust..

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Projektet Curiosity > Harvest handlar om självhushållning som en del i det moderna livet i staden, och mer specifikt biodling i den urbana miljön. Dels ur perspektivet att knyta samman stadsmänniskan med matproduktionen och förutsättningarna för livet, och dels ur perspektivet att sätta fokus på den ekologiska hållbarheten i samhället i stort. Projektet tar ett större grep över hur ett system för biodling i staden skulle kunna se ut, och inbegriper en kartläggning av staden utifrån biets perspektiv, ett system för material- och kunskapsdelning mellan människor och en ny bikupa. Systemet baseras på ett tänkt nätverk med namnet Curiosity > Harvest, och fungerar som en plattform vilken besitter kunskap, material och kapital och underlättar för människor i staden att ta steget till att bli biodlare. Kartläggningen visar Göteborgs växtlighet enligt en generell kategorisering, och föreslår även en mer detaljerad Inventering av den, ofta bortglömda och bortprioriterade, flora som bina är beroende av i sitt pollineringsarbete.Biodling är ett ämne som binder samman alla skalor i ett designarbete, från stadsplanering till produktdetaljer, och sätter det mänskliga ansvaret, arbetet och skördens belöning i samband med hela den biologiska livscykeln.Resultatet av arbetet är ett designat förfarande, och produkterna bildar det toolkit som visar en serie exempel ur ett sådant förfarande..

I det här kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frågan om hur det kommunala lekplatsutbudet används i en mellanstor svensk tätort och vilka faktorer som påverkar användningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie från 2010, som består av en Inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i Västmanlands län. Utgångspunkten för kandidatarbetet är antagandet att de offentliga lekplatserna är en värdefull resurs som i många fall är dåligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dålig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrågar. I det här kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frågan om hur det kommunala lekplatsutbudet används i en mellanstor svensk tätort och vilka faktorer som påverkar användningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie från 2010, som består av en Inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i Västmanlands län. Utgångspunkten för kandidatarbetet är antagandet att de offentliga lekplatserna är en värdefull resurs som i många fall är dåligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dålig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrågar. Med slutsatserna från fallstudien bidrar jag med data som kan jämföras med tidigare liknande studier av barns lekplatsanvändning och på så sätt utvidgas den gemensamma kunskapsbanken som kan användas vid planering och design av nya lekplatser. Genom att utvärdera resultatet av Inventeringen och mina arbetsmetoder vill jag dessutom presentera ett exempel som kan hjälpa andra som vill åtaga sig en liknande uppgift, i akademiskt eller praktiskt syfte. De metoder som användes för att samla information till arbetet var, förutom fallstudien, även studier av litteratur om utelekens betydelse för barns utveckling och vad det är som en bra lekplats bör erbjuda. I fallstudien användes enkäter till skolbarn och föräldrar till förskolebarn, samt platsInventeringar som huvudmetoder. De flesta av barnen i fallstudien besökte lekplatser och hade en lekplats nära hemmet, inom 5 minuters gångväg.