Examensarbete undersöker hur tryggheten och säkerheten upplevs på Trossö. Efter-som människor upplever olika saker i staden på olika sätt ska denna upplevelse som människor får beaktas av oss planera-re. Arbetet är uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planområdet, åtgärder och arbete mot en tryggare och säkrare stad, inventering, en-kät och sammanställning, åtgärder för Trossö och därefter en avslutning. I texten kan man läsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osäker och hur dessa faktorer kan förbättras för att inge en trygghet för en människa som passerar platsen.

Detta examensarbete behandlar förekomsten av stenkolstjära i våra svenska vägar. Arbetet består av två olika delar. Den första delen är en inventering av de vägar i Norrbottens län där Vägverket Region Norr är väghållare för att se i vilken utsträckning det kan förekomma stenkolstjära i vägarna. Den andra delen, fördjupningsdelen, behandlar vad Vägverket har för möjligheter att i framtiden hantera och deponera tjärhaltiga beläggningar. Syftet med examensarbetet är att dels inventera beläggningsliggare för Norrbottens län, samt genomföra provtagning av vissa utvalda vägar, och sammanställa en rapport som redovisar vägnummer över vägarna med tjärhaltigt beläggningsmaterial.

Light Detection And Ranging (LiDAR) har under det senaste decenniet utvecklats mycket och används som datainsamlingsmetod vid inventering av skog. Lantmäteriet genomför mellan åren 2009 och 2015 en riksomfattande flygburen laserskanning över hela Sverige och den laserskanningen ska leda till en ny nationell höjdmodell (NNH). Data som genereras från denna höjdmodell kan nyttjas av skogsindustrin för att göra skogliga inventeringar. Programvaruutvecklaren Esri Inc. har utvecklat ett stöd för hantering av denna typ av data i deras nya version av ArcGIS, ArcGIS 10.1.

Hur kan det förklaras att läkare har svårt att acceptera icke-läkare ichefspositioner? Studien har en kvalitativ, interaktiv induktiv ansats.Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studien är byggd på litteratur om kunskapsintensiva företag och organisationer. I analysen används teorier om yrkesidentitet och makt som huvudsakliga teoretiska förklaringsverktyg. Studien kommer sammanfattningsvis fram till två möjliga förklaringar till varför läkarna har svårt att acceptera icke-läkare i rollen som chef.

SammanfattningDet här arbetet bygger på en inventering av Stadsträdgården/Boulognerskogen i Gävle, sett ur folkhälsosynpunkt, där syftet har varit att hitta och identifiera de åtta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hälsofrämjande park. Utifrån ett formulär från Statens Folkhälsoinstitut har frågor angående grönområdets allmänna karaktärer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och särskilda karaktärer (tillgänglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvärderats och sammanställts för att kunna svara på om parkens innehåll uppfyller de kriterier som förväntas av ett hälsofrämjande grönområde . I inventeringen har hänsyn tagits till följande målgrupper barn/ungdom, äldre, personer med funktionsnedsättning, övriga samhällsgrupper.För att kunna förstå stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har även gjorts inom ämnet miljöpsykologi och hälsa för att få en förståelse kring hur naturen påverkar och uppfattas av människor ur folkhälsosynpunkt.Stadsträdgården och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för Gävleborna sedan långt tillbaka och är det än idag. Parkens utseende och närområdet har förändrats en del under åren och det har fört med sig att även parkens hälsofrämjande kvaliteter förändrats.

Examensarbete undersöker hur tryggheten och säkerheten upplevs på Trossö. Efter-som människor upplever olika saker i staden på olika sätt ska denna upplevelse som människor får beaktas av oss planera-re. Arbetet är uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planområdet, åtgärder och arbete mot en tryggare och säkrare stad, inventering, en-kät och sammanställning, åtgärder för Trossö och därefter en avslutning. I texten kan man läsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osäker och hur dessa faktorer kan förbättras för att inge en trygghet för en människa som passerar platsen. I arbetet framställs även hur olika städer och länder har gjort för att öka tryggheten och säker-heten i en stad. En stad bör planeras för alla, alla har lika rätt att vistas i ett offentligt rum utan att behöva känna sig utelämnade.

En inventering är ett enkelt sätt att snabbt se vad som borde göras på enskilda platser ute i trafiken för att uppnå de krav som ställts när det gäller säkerhet, tillgänglighet och framkomlighet. Tydliga drag i tankesättet hos planerarna kan väldigt snabbt skönjas ute i trafiken vid övergångsställena. Att många av övergångsställena i Piteå gjordes innan lagen beträffande gåendes företräde vid obevakade övergångsställen (1 Maj, 2000) antogs syns också. Nya övergångställen har utformats efter den nya lagstiftningen och anpassats mer efter ett nytt tänkande vilket kommer visas i rapporten som olika exempel. Dessa exempel visar hur det skulle kunna se ut om man utrustade övergångsställena med trafiksäkerhetshöjande åtgärder utan att inkräkta alltför mycket på fordonstrafikens framkomlighet.

Lungcancer är en av de dödligaste formerna av cancer idag. Speciellt en typ av lungcancer har ökat på senare år vilket är adenocarcinom med subtypen bronchioloalveolärt carcinom (BAC). Det har föreslagits att lungcancer på katt skulle kunna vara en bra modell för forskning på BAC. ?Lung-digit syndrome? är en ofta beskriven form av lungcancer hos katt. Syndromet finns även rapporterat hos människa.

Examensarbetet handlar om utveckling av de centrala delarna samt stationsområdet i Vårgårda tätort, Vårgårda kommun. Syftet med arbetet har varit att förtäta med ny bebyggelse i de centrala delarna av tätorten samt att effektivisera ytan och området vid stationen. Arbetet är tänkt att kunna användas som ett idéunderlag av kommunen för deras framtida utveckling av tätorten. Litteraturstudier har gjorts kring ämnet stationssamhällen och en inventering av planområdet har gjorts. Som analysmetoder har jag använt mig av Kevin Lynch, SWOT-analys, en enkel bebyggelseinventering för att skapa riktlinjer för ny bebyggelse samt även besök på orterna Herrljunga och Uddevalla, där jag studerat lösningar på stationsområdena för att se hur dessa orter löst problemen med de nya funktioner som måste irnymmas på ett äldre stationsområde.

Det här arbetet bygger på en inventering av Stadsträdgården/Boulognerskogen i Gävle, sett ur folkhälsosynpunkt, där syftet har varit att hitta och identifiera de åtta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hälsofrämjande park. Utifrån ett formulär från Statens Folkhälsoinstitut har frågor angående grönområdets allmänna karaktärer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och särskilda karaktärer (tillgänglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvärderats och sammanställts för att kunna svara på om parkens innehåll uppfyller de kriterier som förväntas av ett hälsofrämjande grönområde . I inventeringen har hänsyn tagits till följande målgrupper barn/ungdom, äldre, personer med funktionsnedsättning, övriga samhällsgrupper.För att kunna förstå stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har även gjorts inom ämnet miljöpsykologi och hälsa för att få en förståelse kring hur naturen påverkar och uppfattas av människor ur folkhälsosynpunkt.Stadsträdgården och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för Gävleborna sedan långt tillbaka och är det än idag. Parkens utseende och närområdet har förändrats en del under åren och det har fört med sig att även parkens hälsofrämjande kvaliteter förändrats.

Arboretet i Skäftekärr ligger i Böda socken på norra Öland. Trädsamlingen ligger intill en jägmästarbostad som var bebodd från mitten av 1800-talet och ända fram till ungefär 1980. Då var Domänverket ägare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som täcker nästan hela norra delen av Öland. Området blev en kronopark under 1800-talet och idag är det en del av den nya ägaren, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet påbörjades under andra halvan av 1800-talet av dåvarande jägmästare J E Boman som var mycket intresserad av främmande växtmaterial.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Det finns flera fördelar med att upprätta en databas över en stads träd. Träden tillför många värden till stadsmiljön och är därför viktiga att sköta om, särskilt eftersom stadsträd ofta lever i en utsatt miljö. För att upprätta en träddatabas för en stad finns det olika metoder för att genomföra inventeringen. De två huvudområdena är dels fältmetoder och dels metoder som bygger på fjärranalys. Fältmetoderna kan delas in i terrester inmätning med totalstation och i mätning med någon typ av handhållen GNSS-utrustning.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Many homeless and private owned cats are relinquished to cat shelters. Shelters are often a very stressful place for cats and their welfare may be endangered. Today it is common that cats are housed in groups at cat shelters and there are some perceived problems in housing cats in groups. The social structure of the cat is very complex and although cats are basically solitary they can be kept in groups under the right conditions. The aim of this study was to investigate how cats in groups interact with each other at a cat shelter.