Sökresultat:
393 Uppsatser om Invasiva främmande arter - Sida 19 av 27
Personlighetsvariationer hos mjölkkor
Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, Älder och vilken sida djuren stÄtt pÄ i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett frÀmmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det frÀmmande objektet. Tolv beteendevariabler anvÀndes i en PCA (principal component analysis) och visade tvÄ komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingÄr i medgörlighet och extraversion i den mÀnskliga femfaktorsmodellen.
FörÀndringar i vÀstra Yoldiahavets vattenmiljö under trettioett Är : En studie av fossil frÄn ostracoder, mollusker och foraminiferer frÄn Myssjaren, östra Mellansverige
I denna studie undersöks hur vattenmiljön förÀndrades i ett omrÄde av vÀstra Yoldiahavet, idag sjön Myssjaren i östra Mellansverige. Syftet med undersökningen har varit att Äterskapa hur vattnets salthalt förÀndrades i omrÄdet genom att studera förekomsten av fossil frÄn saltvattenkrÀvande bentisk kalkskalsfauna i lera frÄn perioden.Fossil hittades frÄn sju Är, 10 395-10 388 lervarvsÄr BP, av den 31 Är lÄnga period, 10 410-10 379 lervarvsÄr BP, som har undersökts. UtifrÄn fossilförekomsten kunde det konstateras att vattnet var brÀckt under dessa sju Är. Eftersom att fossil inte hittades frÄn tidigare och senare perioder DÀrför Àr det möjligt att vattnet var brÀckt bÄde före och efter denna period.Det som begrÀnsade de undersökta arternas utbredning i omrÄdet var halten suspenderat sediment i vattnet. Det var en konsekvens av att mycket sediment transporterades till omrÄdet i och med att omrÄdet befann sig mellan tvÄ större utlopp av glacialt smÀltvatten.DÀrför har denna studie, förutom att konstatera att vattnet var brÀckt under den undersökta perioden, Àven visat en succession av arter i Yoldiahavet.I studien identifieras ocksÄ en 4 Är lÄng kallperiod som varade mellan 10 393-10 389 lervarvsÄr BP.
Didaktiska arter
The study intends to find easily recognizable indicator species for water quality in the constructed wetland of Flemingsbergsviken. The study is relevant since indicator species can be difficult to determine for common people. Easily recognizable indicator species could improve dialogue between the scientific community, administrative authorities and the general public. Such species could be used in education systems, associations or in information campaigns. Therefore, I have chosen to refer to these species as didactical species.
Skogsbrukets pĂ„verkan pĂ„ artmĂ„ngfalden hos mossor och lavar : Ăr artmĂ„ngfalden större i en skog vid kontinuitetsskogsbruk Ă€n vid trakthyggesbruk?
Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmĂ„ngfald. Ă
r 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter Àr beroende av lÄng skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. PÄ den tiden dÄ bönderna sjÀlva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.
KartlÀggning av mykologiska risker med torkade fikon
Detta examensarbete innehÄller dels en fördjupad sammanstÀllning av den kunskap som finns vad gÀller odling, produktion, mykologiska risker och kontroll av torkade fikon, dels resultaten frÄn en kartlÀggning av mögel och mykotoxiner i 17 fikonprov som inhandlades frÄn butiker i Stockholm-Uppsalaregionen under oktober till december 2009. Examensarbetet genomfördes som en del av en större mykologisk kartlÀggning av torkad frukt pÄ Livsmedelsverket. Anledningen till att torkade fikon ansÄgs angelÀget att undersöka var att mycket höga halter av aflatoxiner och ochratoxin A pÄvisats i enskilda fikon i olika studier samt att ett stort antal partier av torkade fikon varje Är avvisats vid europeiska grÀnskontroller pÄ grund av överskridande halter av aflatoxiner. De 17 fikonproven analyserades dels mykologiskt med morfologiska metoder för att undersöka om fikonen innehöll viktiga mykotoxinbildande arter, dels med semi-kvalitativa snabbkit för att undersöka om fikonen innehÄll aflatoxiner och ochratoxin A. Den mykologiska kartlÀggningen visade att fikon pÄ den svenska marknaden kan innehÄlla mögelgifter, vilket kan innebÀra en hÀlsorisk för svenska konsumenter.
Kan kolloidcentrifugering förbÀttra spermiekvaliteten hos hund?
Denna studie undersökte om sÄ kallad ?Single layer centrifugation? (SLC) genom en silanöverdragen silikat kan selektera spermier med bÀttre kvalitet. SLC Àr en metod för att separera spermier med bra kvalitet frÄn andra celler och seminalplasma genom att utnyttja deras olika densitet.Egenskaperna hos spermier varierar mellan arter och dÀrför Àven möjligheterna att spara och förvara spermier. UtvÀrdering av spermiekvalitet Àr viktigt för att förutsÀga den fertila förmÄgan och Àven utvÀrdera pÄverkan de olika processerna som spermierna utsÀtts för. I denna studie har spermiernas morfologi, motilitet, membranintegritet och akrosomintegritet undersöktes.Ejakulat frÄn sex hundar av olika ras och Älder anvÀndes.
Tuberkulos hos elefanter
Tuberkulos (TB) Àr en relativt ny sjukdom hos elefanter. Det Àr frÀmst elefanter pÄ djurparker i Nordamerika samt tama elefanter i Asien som drabbas.
Bakterien Mycobacterium tuberculosis Àr vanligast orsakande agens men Àven fall orsakade av Mycobacterium bovis finns beskrivna. Typiska symptom Àr viktnedgÄng, anorexi, svaghet,
hosta och slem frÄn snabeln, men ofta syns inga symptom alls. Post mortem syns lesioner i lungor, bronker och trachea samt inkapslade granulom i lungorna.
Det kan vara svÄrt att diagnosticera TB hos elefanter. För isolering av M.
Fusarium och mykotoxiner i spannmÄl - utbredning, konsekvenser och möjliga ÄtgÀrder
Vissa Fusarium-arter Àr vÀxtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i vÀrlden. De pÄverkar grödor kvantitativt dÄ de kan sÀnka skördemÀngden, men Àr kanske mest kÀnda för förmÄgan att Àndra grödans kvalitativa egenskaper dÄ de kan producera mykotoxiner.
Mykotoxiner Àr sekundÀra metaboliter som kan pÄverka mÀnniskors och djurs hÀlsa negativt.
Syftet med arbetet Àr att sammanstÀlla litteratur som tar upp Fusarium och mykotoxiner. Arbetet Àr frÀmst inriktat mot vÄrsÀd i framför allt Norden.
Utplantering av fisk i svenskt sötvatten: TillstÄndsregleringen
Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rÀttsliga förutsÀttningarna för utsÀttning av fisk i svenskt sötvatten. FrÄgor som hur tillstÄndsregleringen ser ut har angripits med en rÀttsdogmatisk metod. Fokus har varit pÄ fiskelagen, fiskeförordningen samt Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13). Natura 2000 omrÄden har inte tagits i beaktande i denna uppsats. UtsÀttning av fisk har en lÄng historia i Sverige, redan pÄ vikingatiden flyttades fisk frÄn ett vattenomrÄde till ett annat.
Asiatiska lÄnghorningar och deras effekt pÄ trÀdbestÄndet i tio nordiska stÀder
Denna rapport Àr ett kandidatarbete skrivet inom ramen för Landskapsingenjörsprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Uppsatsen Àr skriven pÄ C-nivÄ, och motsvarar 15 hög-skolepoÀng, pÄ Àmnet Landskapsplanering.
Denna rapport tar upp och behandlar det annalkande hotet av de tvÄ asiatiska lÄnghorningarna, Anoplophora glabripennis och Anoplophora chinensis, som riskerar att etableras pÄ vÄra breddgra-der. DÀr syftet med detta arbete Àr att studera hur artdiversiteten tar ut sin rÀtt ifall de asiatiska lÄnghornigarna skulle ge sig pÄ de arter som finns i vÄra stÀder. Vad som kan och Àven kommer hÀn-da ifall de tvÄ etablerar sig pÄ vÄra urbana trÀd, samt vilka trÀd som klarar sig och vilka som har en ökad risk att drabbas av skadedjur kommer att besvaras i denna rapport. Detta för att ge en bÀttre förstÄelse för de problem som vÀntar i framtiden, och för att undvika en ny epidemi som utplÄnar stora delar av vÄra urbana trÀd likt "almsjukan".
Rapporten bygger pÄ material insamlat frÄn över 30 vetenskapliga artiklar och databaser.
Normalvariation av asymmetrier i trav hos svenska ridhÀstar
Denna studie undersökte om sÄ kallad ?Single layer centrifugation? (SLC) genom en silanöverdragen silikat kan selektera spermier med bÀttre kvalitet. SLC Àr en metod för att separera spermier med bra kvalitet frÄn andra celler och seminalplasma genom att utnyttja deras olika densitet.Egenskaperna hos spermier varierar mellan arter och dÀrför Àven möjligheterna att spara och förvara spermier. UtvÀrdering av spermiekvalitet Àr viktigt för att förutsÀga den fertila förmÄgan och Àven utvÀrdera pÄverkan de olika processerna som spermierna utsÀtts för. I denna studie har spermiernas morfologi, motilitet, membranintegritet och akrosomintegritet undersöktes.Ejakulat frÄn sex hundar av olika ras och Älder anvÀndes.
VegetationsförÀndringar i Hornborgasjöns naturreservat : med fokus pÄ restaureringems följder
Den hÀr studien undersöker hur vegetationen förÀndras mellan 1979 och 2010 i omrÄdet som idag Àr Hornborgasjöns naturreservat. SjösÀnkningar i omrÄdet ledde till att ett igenvÀxt trÀskomrÄde ersatte en viktig vattenreservoar och nÀrsaltfÀlla. Restaureringsarbetet under 80-talet var banbrytande och antagligen ett av vÄr tids mest omfattande naturvÄrdsarbete. Studien svarar ocksÄ pÄ om restaureringen uppnÄdde sitt mÄl och om resultatet blev som man tÀnkt sig.I arbetet skapades en aktuell vegetationskarta för 2010, denna jÀmfördes med en i arbetet digitaliserad vegetationskarta frÄn 1979. Kartbilder skapades och justerades i ArcGIS och vegetationsytornas area framtogs för att möjliggöra en vegetationsanalys mellan kartorna.
Vems landskap ska förÀndras för att öka den biologiska mÄngfalden? : En studie av skillnaderna i odlingslandskapets konnektivitet med avseende pÄ tvÄ skyddsvÀrda arter med olika preferenser
Organisms relevant for nature conservation dont follow administrative borders. Because of this there is a need for a landscape perspective within conservation and planning, and a need for the species of interest to have legal protection. Network analysis adapted for ecological purposes has grown to become a powerful tool for studying and communicating the relationships between species dispersion and access to habitat. In this study the following question is posed: How is the Osmoderma eremita and the Pernis apivorus dispersal possibilities in the small scale cultivated landscape of BorÄs affected by exploitation in respect to a) dispersal ability, b) habitat quality, c) position of habitat patches in a network? The analysis were based on municipal and regional nature conservation data, which in due to confidentiality is not accounted for in the report by maps, coordinates, etc.
"Det enda vi vet sÀkert Àr att allt Àr osÀkert" : om riskbedömningar i Natura 2000-Àrende
SammanfattningUppsatsens syfte Ă€r att utreda om Mark- och miljööverdomstolen (MĂD) tillgodoser försiktighetsprincipen och EU-rĂ€ttens krav vid riskbedömningar i Natura 2000-Ă€renden. Elva svenska rĂ€ttsfall har analyserats och fyra fall frĂ„n EU-domstolen. Följande frĂ„gor besvaras;-      hĂ€nvisar domstolen till begreppet gynnsam bevarandestatus?-      gĂ„r det att utlĂ€sa ur MĂD:s domskĂ€l om försiktighetsprincipen har tillĂ€mpats?Natura 2000-regleringen baseras pĂ„ tvĂ„ EU-direktiv och syftar till att bevara och skydda den biologiska mĂ„ngfalden inom unionen. Medlemsstaterna Ă„lĂ€ggs dĂ€rför att upprĂ€tta skyddsomrĂ„den för de arter och livsmiljöer som Ă€r listade i bilagor till direktiven.
FeLV-infektion som bakomliggande orsak till tumöruppkomst
Felint leukemivirus (FeLV) Àr ett retrovirus som ger upphov till en rad olika sjukdomstillstÄnd, dÀribland tumörsjukdomar. Viruset kan delas in i fyra subtyper (FeLV-A, -B, -C och -T) med naturligt förekommande variationer inom subgrupperna. Idag kan vi vaccinera mot FeLV men prevalensstudier har visat att viruset inte Àr sÄ utrotat som man tidigare har trott att det Àr. Framförallt subtyperna FeLV-A och FeLV-B har förknippats med tumörsjukdomar. Den ledande teorin Àr att tumörerna uppstÄr pÄ grund av den retrovirala mekanismen insertionsmutagenes vilken aktiverar signalvÀgar och genererar produkter förknippade med tumöruppkomst.