Sök:

Sökresultat:

394 Uppsatser om Invasiva främmande arter - Sida 16 av 27

Vegetation för skuggiga och torra stÄndorter : med fokus pÄ urbana miljöer

NÀr man arbetar med gröna miljöer stÀlls man ibland inför problematiska platser dÀr ingenting verkar överleva. Ett exempel Àr platser med skuggiga och torra stÄndorter. VÀxter Àr beroende av solljus och vatten för att leva sÄledes kan det vara svÄrt att hÄlla dessa platser grönskande. DÀrför Àr det spÀnnande att söka svar pÄ vilka vÀxter som kan trivas och ge en vital grönska för skuggiga och torra stÄndorter.Studiens frÄgestÀllning lyder: Vilka vÀxter kan ge vital grönska i torra och skuggiga stÄndorter i urban miljö? Den kompletteras med underfrÄgan: Bör man göra nÄgot sÀrskilt i anlÀggningsskedet av en skuggig och torr stÄndort för att öka möjligheterna för en vital grönska? Svar pÄ varför vissa vÀxter Àr bÀttre lÀmpade för vissa stÄndorter har sökts genom litteratur kring biologi, vÀxtfysiologi, vÀxter och stresshantering samt trÀdgÄrdslitteratur.

Betydelsen av Treponema spp. vid periodontit hos hund

Periodontit (inflammation i tandens stödjevÀvnad) Àr ett vanligt problem hos sÀllskapshundar. Det Àr en mycket smÀrtsam sjukdom som kan leda till tandlossning. Periodontit orsakas av orala bakterier som koloniserar tandköttsfickor, varpÄ stödjevÀvnaden runt tanden bryts ner. En bakteriegrupp som ofta förekommer i dessa fickor Àr Treponema spp. Dessa rörliga spiroketer har ett flertal virulensfaktorer som gör det möjligt för dem att invadera och orsaka stor skada.

Skogen i parken : utvecklingsstrategier för Alnarpslunden

Syftet med detta arbete Àr att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtÀnkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrÄn olika övervÀganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba retrÀtt frÄn Alnarpslunden? Arbetet bygger dels pÄ ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels pÄ mina egna studier av lundinriktad litteratur, Àldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet bestÄr av tre delar: Del 1 NÄgra huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden frÄn islossning till nutid. Skede 1 FrÄn inlandsis till bosÀttning Marken koloniseras av trÀd och vÀxter för att tusentals Är senare glesas ut av bÄde mÀnniskan och stora grÀsÀtare. Skede 2 FrÄn den första gÄrdsetableringen till tiden som svensk kungsgÄrd SÄ smÄningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat pÄ mÀktiga mÀns Àgor har den skonats frÄn systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de nÀrbelÀgna byarna med ved och virke. Skede 3 FrÄn Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anlÀggas hÀr. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 Ären har ytan trÀdbeklÀdd mark pÄ Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lÄng trÀd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del tvÄ beskriver lundens anvÀndning ur olika perspektiv bÄde inom och utom SLUs verksamhet.

Orena ambulanser: En risk för patientens hÀlsa

Att inte beakta stĂ€d- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vĂ„rdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer frĂ„n kontaktytor. Studier har visat pĂ„ att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara frĂ„n timmar till mĂ„nader. Överförs mikroorganismer frĂ„n kontaktytor till patient kan detta leda till vĂ„rdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i vĂ€rsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begrĂ€nsa denna smittspridning men följsamheten Ă€r lĂ„g. Den prehospitala vĂ„rdmiljön Ă€r en utsatt miljö nĂ€r det gĂ€ller smittspridning och exponering av mikroorganismer.

Solanaceae i medicin och folktro : en litteraturstudie i historisk och modern anvÀndning

I vÀxtfamiljen Solanaceae ingÄr en rad giftiga vÀxter. NÄgra av dessa arter har spelat viktiga historiska roller, som berusningsmedel, lÀkemedel och heliga vÀxter. I denna rapport behandlas alruna (Mandragora officinarum), belladonna (Atropa belladonna), bolmört (Hyoscyamus niger) och spikklubbor (Datura spp.). Dessa vÀxter har mycket liknande ÀmnessammansÀttning, vilket har lett till liknande anvÀndning runt om i vÀrlden. MÄnga kunniga farmaceuter har hittat relevanta medicinska anvÀndningsomrÄden för vÀxterna genom historien, frÀmst som smÀrt- och spasm-dÀmpande medel. Andra har hittat religiösa anvÀndningsomrÄden för dem, som hallucinogener och religiösa symboler. De sÄ kallade hÀxorna, sÀgs ha anvÀnt vissa av dessa vÀxter, bland annat till de beryktade flygsalvorna.

Giardia duodenalis - zoonotisk potential med hunden som smittkÀlla

Giardia Àr en protozo, ett encelligt urdjur. Parasiten har en direkt livscykel med fekal-oral spridning. FÄ cystor krÀvs för att ge upphov till sjukdom och cystorna Àr mycket resistenta i miljön. Giardia delas in i 6 arter varav Giardia duodenalis (syn. G.

Interspecifik konkurrens mellan kÄlrot och vÄrkorn

Konkurrens mellan vÀxter uppstÄr nÀr deras gemensamma behov av resurser Àr större Àn tillgÄngen. Man talar om olika typer av konkurrens, exempelvis den intraspecifika som uppstÄr mellan individer av samma art och den interspecifika konkurrensen mellan indivi-der frÄn olika arter. Denna studie syftade till att undersöka den interspecifika konkurrensen mellan kÄlrot (Brassica napus var. napobrassica (L.) Hanelt) (gröda) och vÄrkorn (Hor-deum vulgare L.) (modellogrÀs). Hypoteserna var att (i) konkurrensen frÄn ett ogrÀs med-för en minskning i tillvÀxt hos grödan och (ii) att en ogrÀsresning ger en positiv effekt i form av ökad tillvÀxt hos grödan jÀmfört med orensat led.

Marin undersökning av utvalda havsstrÀnder inom HÀrnösands kommun : En studie av bottenfauna

Detta examensarbete skrivs pĂ„ uppdrag av HĂ€rnösand kommun, som vill ha ett underlag för vart kommunen kan exploatera sin mark ytterligare. HĂ€rnösands kommun ligger i södra Ångermanland och hĂ€r utgör Bottenhavet kommungrĂ€ns Ă„t öster.En bottenfaunainventering har utförts pĂ„ 25 lokaler efter kommunens kust, metoden för inventeringen har varit SS-EN 28565 ?Vattenundersökningar - Utformning och anvĂ€ndning av kvantitativ provtagningsutrustning för bottenfauna pĂ„ grunda hĂ„rdbottnar i sötvatten? (ISO 8265:1988). De infĂ„ngade djuren har artbestĂ€mts, rĂ€knats och jĂ€mförts mot AAB index och Shannons diversitets index. Resultatet har visat att somliga lokaler har bĂ„de ett högt art- och individantal medan andra lokaler, bĂ„de har ont om individer och arter.

Status och hotbild för den oceaniska laven broktagel Bryoria bicolor i sydvÀstsverige :

Horse-hair lichen Bryoria bicolor is a red-listed lichen species in the category Vulnerable. It is an oceanic lichen and it is often found on boulders and cliffs in a semi-open environment with a high humidity in the agricultural landscape. The species can also be found as an epiphyte on trees, mostly in boreal forests in the provinces of Dalarna, HĂ€rjedalen and JĂ€mtland. In the agricultural landscape, there has been indications on that B. bicolor show a decline, and this studie aimed at examining the extent and causes of this decline.

Naturen som TV-underhÄllning: En ideologikritisk studie av BBC:s "Planet Earth"

Den hÀr uppsatsen behandlar TV-serien Planet Earth ur ett ideologikritiskt perspektiv. I uppsatsen utgÄr jag frÄn att Àven en naturdokumentÀr som Planet Earth Àr en subjektiv text vilken prÀglas av kulturella vÀrderingar och ideologiska intressen. Jag granskar hur man valt att presentera naturen och djurlivet, i syfte att klarlÀgga de vÀrderingar som serien speglar. Planet Earth följer vissa konventioner som finns för denna typ av produktion. Man anvÀnder sig av en berÀttande struktur som innebÀr fokus pÄ individuella karaktÀrer, tydliga hÀndelseförlopp och en applicering av gott och ont pÄ djuren.

Ivermektins pÄverkan pÄ organismer i vatten och sediment

Endektociden ivermektin anvÀnds i stor omfattning inom veterinÀrmedicinen. LÀkemedlet metaboliseras i lÄg grad och kommer ut som verksamt Àmne i faeces och utövar sina effekter pÄ andra Àn mÄlorganismerna, bl.a. faeceslevande arter. Eftersom vissa vattenlevande organismer uppvisar en sÀrskild kÀnslighet kommer denna litteraturstudie att fokusera pÄ ivermektins toxicitet pÄ organismer i akvatisk miljö och huruvida dessa kan vara i fara i svenska vatten. Daphnia magna Àr den art som visat sig kÀnsligast och effekter har setts pÄ nivÄer sÄ lÄga som 0,001 ng/l. Ivermektin verkar vara sÀrskilt toxiskt för cladoceraner, den ordning som D.

Orkidépollinering : en litteraturstudie om vÀxters belöning och bedrÀgeri av pollinerande insekter

Orkidéer har lÀnge utgjort en stor del av forskningen om pollinatörsförmedlad selektion pÄ blomegenskaper. En anledning till intresset för just orkidéer Àr det stora antal arter i familjen som inte ger nÄgon belöning till pollinerande insekter. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att fÄ en överblick över vilka bedrÀgerimekanismer orkidéer anvÀnder sig av för att lura insekter att besöka och pollinera blomman samt se vilka blomanpassningar detta lett till och hur bedrÀgeri har evolverat. Orkidéer har flera belöningssystem utöver nektar som t.ex. vax, pseudopollen och doftoljor.

Ord mot ord: hennes skuld, hans f?rklaringsb?rda En analys av samtyckeslagen utifr?n feministisk teori och i ljuset av r?ttss?kerhet

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

KÀnsligheten hos blÄklint mot en ALS-inhibitor

VÀxtföljder fick mindre betydelse för den sanerande effekten pÄ ogrÀs nÀr de kemiska bekÀmpningsmedlen introducerades pÄ 1940-50-talen. Fram till sommaren 2010 hade herbicidresistens upptÀckts i 194 arter i över 340 000 olika fÀlt vÀrlden över och det Àr ett problem som kommer att öka i vÀrlden. Herbicider kan verka pÄ olika sÀtt i vÀxten. De flesta fall av herbicidresistens beror pÄ en förÀndring pÄ verkningsplatsen för herbiciden, men kan ocksÄ bero pÄ en ökad metabolism i plantan, dvs. herbiciden bryts ner innan den hinner göra verkan.

Klimatinducerade fenologiförÀndringar och dess effekter i nÀringsvÀven

The climate affects animal populations through several processes. These processes includereproduction, phenology and the success of hunting. By influencing the phenology of species theclimate also affects the way species interact. If a climate-induced phenology change promotes abasal species to bud earlier in the spring for example, this will affect the links to other species inthe food web due to a time lag in the tropic levels above. This dependence, that a predator has tobeing synchronous to its prey, is called the match/mismatch hypothesis (MMH).

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->