Sökresultat:
2242 Uppsatser om Intuition Beslutsfattande Expert RPD William Hagman naturligt undermedvetet ledtrćdar hävstćngspunkter Beslutsteori - Sida 6 av 150
LÀgerelden : Betydelsen av kÀnslor och emotioner för reklamvÀrldens skapelser. En studie i kreativitet hos en reklambyrÄ.
Denna studie Àr grundad i intervjuer som Àgde rum pÄ en reklambyrÄ. Studiens syfte Àr att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvÀrlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom kÀnslor och emotioner. I denna uppsats ges en nÀrmare inblick i vad informanterna anser att kÀnslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande.Detta görs genom att tillÀmpa fenomenologisk teori. Den fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidstrÀckt förstÄelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar.
Konstkritiken Àr död, lÀnge leve konstkritiken!: Studie i publicitetens effekt pÄ bedömning av modern konst
According to modern theory, PR is seen as something that creates value for majority of products. The art market is a market that is characterized by several actors in different value chains, where transparency is low and art critics, or PR creators, have a certain amount of impact on the view of art, at least had so historically. But how does PR vs. art galleriesÂŽ own marketing (art brochure) affect the view and price consideration of art and artists for non-expert art spectators? After performing a large quantitative study, we can conclude that PR has negative to no affect on the view of art and the artist compared to the case when the spectator did not receive any information prior to viewing an art piece.
Interaktiva radiotjÀnster : - en applikation för mobila Androidenheter
The increase in sales of the so called smart phones has meant that there has also been a requirement to determine new applications for which they are suitable. One of the largest platforms for smart phones is Android and the task of this thesis is to develop an application for a company that wishes to create interactive radio for the Internet. In addition to ordinary radio features, the company would like the application to be able to present images and a small web page called Canvas. The overall aim ,of this thesis, is to build a fully functional media player that is compatible with the majority of the commonly used Android based mobile units. To fulfill the overall aim, nine explicit goals were targeted.
Attityder gentemot doftsÀttning ? Studie av studenters attityd gentemot artificiella och naturliga dofter
Luktsinnet anses inte vara mÀnniskans mest nyanserade sinne och anvÀnds ofta för att upptÀcka potentiella faror. Luktsinnet anvÀnd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt vÀrdera vÄr omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser Àven att undersöka attityder mot generell doftsÀttning. Ett experiment har legat i grund för studien dÀr det förvÀntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga Àn artificiella och att miljöer fÄr högre acceptans för doftsÀttning Àn vad doftsÀttning av produkter fÄr.
NÀr nÀrstÄende bestÀmmer : Faktorer som pÄverkar nÀrstÄendes beslutsfattande om organdonation
TillgÄngen pÄ organ Àr för liten i förhÄllande till efterfrÄgan. MÄnga patienter hinner avlida i vÀntan pÄ ett nytt organ. För att ingrepp ska fÄ göras mÄste nÀrstÄende underrÀttas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja kÀnd, nÀrstÄende kan dock motsÀtta sig detta. UngefÀr en tredjedel av de nÀrstÄende nekar till donation om den avlidnes vilja inte Àr kÀnd.
IAS 19 och aktuariella antaganden i praktiken : En studie ur ett beslutsteoretiskt perspektiv
Ett mycket debatterat Àmne Àr pensionsomrÄdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta omrÄde, trots detta uppkommer det nationella sÄ vÀl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag Àr att framstÀlla en rÀttvis diskonteringsrÀnta vid nuvÀrdesberÀkning av deras pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, pÄ grund av kunskapsbrist i Àmnet, valt att hyra in denna expertis frÄn en aktuariekonsult.Syftet med denna uppsats Àr att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden.Det som legat till grund för denna studie Àr teori och regler utifrÄn IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrÄn beslutsteori varit i fokus.För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och tvÄ med redovisningsansvariga pÄ börsnoterade bolag. UtgÄngspunkten för ansatsen har tagits frÄn det abduktiva synsÀttet eftersom en vÀxelverkan mellan teori och empiri genomförts.Denna uppsats har pÄvisat att konsulterna inte sÄg sig sjÀlva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll.
Bild och begrepp : Heideggers lÀsning av Kant ur ett fenomenologiskt perspektiv
This thesis explores some key aspects of early Heidegger?s interpretations of Kant from a phenomenological perspective. In general terms, it analyzes Heidegger?s claim that Kant?s faculties share a common root in the transcendental imagination, as a critical development of motives found in Husserl?s phenomenology.More precisely, the thesis argues that the motive for deriving Kant?s first faculty, intuition, from the synthesis of imagination can be understood as an attempt to account for the receptivity of a finite subject, without yielding to a causal description of sensibility. Phenomenology shares this problem with Kant?s critical philosophy.
ACTA : UtvÀrdering av tabell över kognitiva krav (CDT)
För att utvÀrdera en metod för tillÀmpad kognitiv uppgiftsanalys, ACTA (Applied Cognitive Task Analysis), har anstÀllda pÄ Saab AB genomfört ACTA genom att intervjua flygförare. ACTA bestÄr av tre intervjutekniker och skapades av Klein Associates Inc. ACTA Àr en metod som kan anvÀndas i tillÀmpade sammanhang för att ta fram aspekter av experters beslutsfattande. Denna rapport redovisar en utvÀrdering av CDT (Cognitive Demands Table), vilket Àr tabeller över kognitiva krav sammanstÀllda av datamÀngden insamlad i intervjuerna. UtvÀrderingens syfte var att avgöra huruvida praktiker kan sammanstÀlla en CDT med högt innehÄll av kognitiva poster.
Attityder gentemot doftsÀttning ? Studie av studenters attityd gentemot artificiella och naturliga dofter
Luktsinnet anses inte vara mÀnniskans mest nyanserade sinne och anvÀnds ofta för att upptÀcka potentiella faror. Luktsinnet anvÀnd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt vÀrdera vÄr omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser Àven att undersöka attityder mot generell doftsÀttning. Ett experiment har legat i grund för studien dÀr det förvÀntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga Àn artificiella och att miljöer fÄr högre acceptans för doftsÀttning Àn vad doftsÀttning av produkter fÄr.
Hur naturfilm berÀttas : Narrativa strukturer och verklighetsbeskrivning i naturfilm
In our attempts to understand the world, wildlife films play a significant role. Wildlife films help us to see new places and learn about animals in remote locations, that we otherwise wouldn?t be able to do. Yet wildlife films have throughout history been criticized, mainly for the ambivalent relationship between science and storytelling. While the films give us a scientific impression and say something about the ?reality?, they clearly have the intension to amuse, capture and entertain their audience.
Beslutsprocessen : en studie om beslut angÄende den frivilliga revisionen
En lagÀndring har gjorts i Sverige vars syfte Àr att smÄ och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre grÀnsvÀrden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler Àn tre anstÀllda. Eftersom lagÀndringen Àr relativt ny, medför det att företag i dagslÀget precis har avslutat eller Àr inne i en beslutsprocess angÄende den frivilliga revisionen.Beslutsfattande Àr nÄgot som stÀndigt pÄgÄr i alla former av organiserad mÀnsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande bÄde nÀr det gÀller rutinfrÄgor till mer komplexa beslut. Genom mÀnsklighetens historia har mÀnniskan strÀvat efter att fÄ kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsÀgbarheten samt minska riskerna. NÀr beslut fattas i företag mÄste Àven hÀnsyn tas till en rad förhÄllanden som Àr direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och pÄ vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kÀnnetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet pÄ revision inte Àr tvingande?PÄ vilka grunder Àr beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förstÄelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gÄtt till.
Informationsbehov vid ett unikt beslut : en studie av sockerbetsodlare i södra SkÄne
For many years, sugar beets have been the most profitable crop for farmers with suitable growing prerequisites. During year 2007 when the grain prices increased and the EU reform decreased the payment for sugarbeets, it was no longer obvious to grow sugar beets in the crop sequence. With the latest agricultural reform in mind, farming has turned to a more open market and that is important for the independent farmer to adjust to the prevailing market presumptions.
In the theory, scientists distinguish between unique and repetitive decisions. Unique decisions can be described as decisions made ones or not often. The opposite, repetitive decisions are decisons that have been made several times before.
Riskbedömning inom ungdomsvÄrd
Praktiskt arbete inom institution innebÀr kontinuerliga riskbedömningar och beslutsfattande av eventuella ÄtgÀrder. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och resonemang personal vid tvÄ sÀrskilda ungdomshem har kring risker och riskbedömning samt vilka beslutsstrategier som tillÀmpas. Vidare undersöks skillnader i bedömning ur ett genusperspektiv. Kvalitativ metod tillÀmpas och studien omfattar tolv intervjuer. Resultaten visar att risk och riskbedömning uppfattas som mÄngdimensionella begrepp omfattandes samtliga aspekter i det dagliga arbetet, dock förekommer interindividuella skillnader utifrÄn kunskap, erfarenhet och personlighet.
Intuitionens spelrum: skapande i m?tet mellan form och frihet
Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med
fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego
pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning.
Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare
klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.
Ska pappa vara förÀldraledig? : Ett naturligt experiment om pappamÄnadens pÄverkan pÄ mÀnnens löneutveckling.
I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de mÀn som fick barn precis efter det att den första pappamÄnaden infördes, januari 1995, var sÀmre Àn för de mÀn som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial frÄn Statistiska centralbyrÄn, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen dÄ man jÀmför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna Àr att Àven dÄ de fÀder som fick barn i januari 1995 tog ut mer förÀldrapenning har inte deras löneutveckling pÄverkats. Löneutvecklingen för dessa fÀder Àr densamma som för de fÀder som fick barn i december 1994. DÀrmed finns det inget i denna uppsats som tyder pÄ att om mÀn tar ut en liten andel förÀldraledighet sÀnder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedÄt för mannen i frÄga..