Syftet med studien var att beskriva intuition som en del av sjuksköterskans arbete. Metoden utgjordes av en litteraturstudie vilken med hjälp av deskriptiv design skulle belysa sammanställningen av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade svårt för att ge en klar och tydlig definition av intuitionsbegreppet som betraktades utgöra ett resultat av flera samverkande faktorer, dock använde de sig av samma termer i sina beskrivningar. Kunskap och erfarenhet var de två centrala faktorer som låg till grund för definitionen av intuition som en känsla, en magkänsla eller som plötslig vetskap. Det visade sig att sjuksköterskorna använder intuition i sitt arbete oavsett om de har kortare eller längre erfarenhet av yrket men att längden på erfarenhet inom yrket är en faktor som avgör hur de använder intuitionen.

Vi människor gör dagligen många olika bedömningar antingen genom intuition eller mer strategiska där vi genom resonemang kommer fram till ett svar. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan experters helhetsbedömningar och samma experters bedömningar utifrån kriterier. Data samlades in genom en webbaserad enkät som skickades ut till lärare på Karlstads universitet vilka utvärderade nya idéer relaterade till undervisning.  33 personers svar analyserades genom en multipel regressionsanalys och två t-tester. Slutsatserna är att 43 % av helhetsbedömningen kunde förklaras av de fyra kriterierna: Originalitet, genomförbarhet, användarvärde för studenter och användarvärde för lärare. De återstående procenten kan anses vara intuition samt andra kriterier eller personliga värderingar.

Klinisk blick är en term som frekvent återkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den återfinns ofta i samband med klinisk bedömning och somen övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och då tätt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var attundersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades.

Mellan år 1987 och 2000 fanns ett beväpnat helikopterförband inom arméflyget. Dessa två pansarvärnshelikopterkompanier användes för att bekämpa stridsfordon. Efter nedläggningen har Sverige inte haft en helikopter med beväpning för annat än egenskydd.Uppsatsen syftar till att utifrån William S. Linds teori om manöverkrigföring utvärdera om pansarvärnshelikopterkompanierna framgångsrikt bidrog till att besegra motståndaren.Det framkommer att pansarvärnshelikopterkompaniernas taktik väl stämmer överrens med Linds teori vilket pekar på att bestyckade helikoptrar är ett mycket användbart instrument inom manöverkrigföringen.  .

Bakgrund och syfteIstället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter.

Background: Previous studies have shown that intuition occurs in decision making in small enterprises. However, these studies have not illuminated which decision attributes leads to intuitive decision making.Purpose:The purpose with this study is to contribute with an increased understanding of which decision attributes leads managers in small enterprises to use intuition in decision making and why these decisions attributes have an impact on the role of intuition. The follow-ing research question will be answered in our study: Which decision attributes leads to intui-tive decision making in small enterprises, and why?Method: To answer the research question we have conducted semi structural interviews with managers in small enterprises to achieve a deeper understanding of the role of intuition. We have also used a method called Visual Card Sorting as a complement to the semi structural interviews.Result/conclusion: The result of our study indicates that the relevance and the uncertainty of a decision have the greatest significance in the use of intuition in decision making in small enterprises.

William S. Lind och Robert Leonhard har båda givit ut skrifter som behandlar begreppet manöverkrigföring. Försvarsmakten skall vid operationer använda sig av manövertänkandet som enligt doktrinen har sin grund i manöverkrigföring. Den svenska doktrinen avser att ta utgångspunkt i teorin men lämnar fåtalet referenser till detta i sin utformning. Uppsatsen syftar till att studera likheterna mellan William S Lind och Robert Leonhards teorier om manöverkrigföring, och det manövertänkande som finns i Doktrin för gemensamma operationer.

Bakgrund och syfteIstället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter.

Med en ansats i kognitiva teorier om de omedvetna processer som kan ligga bakom fenomenet intuition undersöks i denna kvalitativa studie begreppet ?intuitiva användargränssnitt? på djupet. En teorisyntes om vad intuition är och hur det fungerar presenteras. I en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer frågas interaktionsdesigners om deras definition av begreppet intuitiva användargränssnitt. Resultaten från undersökningen ställs därefter i relation till det teoretiska materialet.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

Familjeföretag är en ständigt växande företagsform och står idag för hälften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig från icke-familjeföretag i olika hänseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad använder sig av finansiell information vid beslutsfattande än icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bättre än dem. Detta trots att finansiell information har påståtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta väcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare använder sig av finansiell information när de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagarens perspektiv utforska användningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid långsiktiga och återkommande satsningar som familjeföretagare ställs inför.

Unconscious Thought Theory (UTT) lär oss att komplexa problem bättre löses   av   omedvetna   processer   än   medvetna.  UTT   är   dock   en   högst kontroversiell teori för beslutsfattande. Det finns delar av tankegångarna kring medvetet och omedvetet tänkande som behöver undersökas djupare. Beslutsfattande baseras exempelvis på information som kodas in genom en aktiv,   medveten   process.   Givetvis   påverkar   kvaliteten   på   inkodningen besluten   oberoende   av   strategi,   men   UTT   antyder   att   strategin   med omedveten  tanke  möjligen  lider mer av  dålig inkodning  än  medveten. I nedanstående   experiment   jämförs   omedvetet   och   direkt   beslutsfattande med avseende på strukturerad och ostrukturerad inkodning. Deltagare som kombinerade   omedvetet   tänkande   med   en   strukturerad   inkodningsform presterade bäst, men resultaten är inte statistiskt signifikanta..

In 1984 the Swedish government introduced a special law which gave tax benefits to foreign researchers who for a limited time was engaged in research or development work in Sweden. The purpose was to facilitate for companies to recruit skilled employees from outside of Sweden and to make Sweden more attractive to this important group of researchers and to strengthen the Swedish competitiveness. In 2001 the law for foreign researchers was reformed to include foreign experts, researchers, managers and other key personnel. In Sweden called ?expert tax?.As a result of this; problem with the predictability of who may have the potential to apply for the expert tax benefits was developed.

The modern auditor is, because of an increased complexity, dependent on the use of experts. Simultaneously different scandals have occurred where the auditor in fact have been using experts. Although the auditor is using an expert, the auditor alone is responsible for the statement that the expert makes. Research simultaneously indicates that the auditor?s use of experts is a difficult task.

The purpose of this study was to examine the resources and barriers that social workers have incorporating the Social Service Act states during meetings with clients, using and developing the client's skills and knowledge, develop their own resources and to promote the use of self-determination. A qualitative study was done by interviewing six social workers working within the in social service?s department for family and individual welfare. Social workers were encouraged to describe and discuss the key aspects of cases that developed positively respectively negatively. Motivation theory, evidence-based practice, empowerment, and expert-expert relationship are the theories and concepts that we used to analyze the material.The study's main conclusion is that the most important prerequisite for positive development of cases is that the social worker emphasizes and stimulates the client's own resources during meetings.