Sökresultat:
1121 Uppsatser om Introduktion av nyanställda - Sida 30 av 75
Revisionsstandard - RS : Vad innebar bytet frÄn Revisionsprocessen för revisorerna?
SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat pÄ ett behov av tydligare regler för revision. För EU men Àven internationellt Àr införandet av revisionsstandarder ett sÀtt att införa harmonisering och jÀmförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men anvÀnds under benÀmningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som dÄ kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien Àr att visa vad införandet av RS inneburit och hur det pÄverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det Àr mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lÀgga mer fokus pÄ Àr RS 570.MetodVi har utgÄtt frÄn att först studera gÀllande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.
Att bÀdda för lÀsning : En studie av hur fem lÀrare förarbetar skönlitteratur vid klassgemensam lÀsning
Syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med att introducera skönlitteratur vid klassgemensam lÀsning. Uppsatsen tar ocksÄ upp vilka eventuella konsekvenser lÀrarnas val av introduktion kan fÄ för elevernas lÀsutveckling. Undersökningen baseras delvis pÄ teorier kring hur elevers möjlighet att pÄverka valet av skönlitteratur kan pÄverka deras instÀllning till vad de lÀser, men i första hand grundar sig uppsatsen pÄ forskning kring kontexten vari skönlitteraturen placeras och hur den pÄverkar elevernas lÀsning. För att uppnÄ syftet med uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med fem lÀrare verksamma i grundskolans Är 7?9.
Faktorer som pÄverkar homogeniteten avlÀkemedelsubstanser i pulverblandningar : En litteraturstudie
Introduktion: Enligt TandvÄrdslagen har alla rÀtt till tillgÀnglig omsorg med god kvalitet, men av olika anledningar kan munvÄrden bli lÄgt prioriterad. Genom att undersöka personalens instÀllning till att utföra munvÄrd identifieras vilka eventuella resurser som uppsökande verksamhet bör sÀtta in.Syfte: Beskriva omvÄrdnadspersonalens upplevelser av att utföra munvÄrd pÄ personer, boende pÄ ett Àldreboende.FrÄgestÀllningar: Hur beskriver omvÄrdnadspersonalen utförandet av munvÄrd samt hur kÀnner de inför uppgiften?Metod: En explorativ design utgÄende frÄn en kvalitativ ansats. Fyra undersköterskor pÄ ett sÀrskilt boende intervjuades. För att sammanstÀlla materialet utfördes en innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visar att personalen beskriver sina upplevelser kring att utföra munvÄrd pÄ Àldre som svÄrt men betydelsefullt.
I strÀvan efter förÀldraskap : Kvinnor och mÀns upplevelse av IVF-behandling
Introduktion: Ofrivillig barnlöshet, infertilitet, Àr ett vanligt problem som upptrÀder i alla kulturer. I Sverige Àr ungefÀr 10-15 % av alla par drabbade och det samma gÀller i övriga VÀsteuropa och Nordamerika. Det Àr ungefÀr lika vanligt med manlig som kvinnlig infertilitet och relativt ofta i kombination. Hos 10-15 % av alla infertila Äterfinns ingen orsak till infertiliteten. Idag Àr in vitro fertilisering, IVF, den vanligaste behandlingsmetoden vid alla typer av infertilitet.
Förutsatt att man klaffar... : En kvalitativ studie om hur nyexaminerade lÀrare upplever mentorskapet under sin introduktionsperiod
Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lĂ€rare upplever svĂ„righeter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lĂ€rare sedan 2011 genomgĂ„ en intro-duktionsperiod, dĂ€r en erfaren lĂ€rare Ă€r mentor för en ny lĂ€rare. Ăn har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vĂ„r studie. Vi undersökte nyexaminerade lĂ€rares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden pĂ„verkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrĂ„n en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende pĂ„ relationen till mentorn och arbetslaget, synen pĂ„ mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden.
Kunskap och uppfattning om tandhÀlsa samt munhygienvanor hos ungdomar med invandrarbakgrund
Introduktion: En god tandhÀlsa innebÀr att tÀnderna och munhÄlan Àr fria frÄn smÀrtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. TandhÀlsa Àr en del av denallmÀnna hÀlsan och bidrar till vÀlbefinnande hos mÀnniskor.Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhÀlsa och munhygienvanorhos 16-19- Äringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhÀlsa.Material och metod: Studien Àr empirisk och kvantitativ och utfördes medanvÀndning av en enkÀt. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. TvÄ klasser frÄn varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund.
Behandlingsmetoder för tandvÄrdsrÀdda barn i latensÄldern
       Introduktion: TandvÄrdsrÀdsla Àr en av de vanligaste rÀdslorna/fobierna i den industrialiserade delen av vÀrlden. Problemet Àr vanligare bland barn i latensÄldern, ungdomar och unga vuxna Àn hos vuxna och tycks inte reduceras trots moderna behandlingsmetoder.TandvÄrdsrÀdslans etiologi Àr komplex och har visat sig korrelera med faktorer som Älder, kön, besöksvanor inom tandvÄrd, tidigare smÀrtsamma upplevelser, tandlÀkarens uppfattning, oral hÀlsa och psykosociala faktorer. Syfte: Syftet var att beskriva olika behandlingsmetoder av tandvÄrdsrÀdsla vid behandling av tandvÄrdsrÀdda barn i latensÄldern.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet bygger pÄ 16 kvantitativa artiklar. Dessa visade att det fanns mÄnga olika psykologiska och farmakologiska behandlingsmetoder för att behandla tandvÄrdsrÀdda barn i latensÄldern.
En enkÀtstudie av kunskaper om och attityd till nutritionsbehandling bland personal pÄ Àldreboenden.
Den hÀr uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat vÄld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig pÄ kravallerna i matchen mellan Hammarby och DjurgÄrden, som spelades pÄ Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgrÀnsningen Àr att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat vÄld. Den hÀr matchen symboliserar pÄ ett effektfullt sÀtt de vÄldsamheter som med jÀmna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den hÀr matchen har dessutom varit mer omskrivet Àn nÄgon annan match pÄ svensk mark.
Familjefaktorer som pÄverkar barns och ungdomars frukt och grönsaksintag.
Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i bÄde rika och fattiga lÀnder. Konsekvenserna av ett för lÄgt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjÀrt- och kÀrl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som pÄverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker.
Nya preskriptionstider för vissa allvarliga brott
Den 1 juli 2010 togs preskriptionstiden bort för mord och drÄp samt försök till dessa brott. LagÀndringen skedde genom införandet av en ny paragraf under 35 kap 2 § BrB och innebar ett avskaffande av sÄvÀl Ätalspreskription som absolut preskription och pÄföljdspreskription för de brott som finns upptagna i paragrafen. Den nya regleringen gavs Àven retroaktiv verkan vilket innebar att alla de fall av dödligt vÄld som omfattas av Àndringen och som Ànnu inte hade preskriberats vid lagens ikrafttrÀdande inte heller kommer att preskriberas. Huvudsyftet med denna uppsats Àr att besvara frÄgan om syftet bakom de Àndrade preskriptionstiderna kommer att uppfyllas. I uppsatsens inledande delar ges en kortare introduktion till Àmnet.
NÀrstÄendes erfarenheter av ett palliativt hemsjukvÄrdsteam
Introduktion Utbyggnaden av avancerad hemsjukvÄrd har ökat och tidigareforskning visar att mÄnga mÀnniskor vill dö i sitt eget hem. NÀrstÄende Àrbetydelsefulla i omvÄrdnaden, men det Àr kÀnslofyllt och krÀvande för nÀrstÄendesom behöver stöd.Syfte Studiens syfte var att belysa nÀrstÄendes erfarenheter av ett palliativthemsjukvÄrdsteam.Metod Intervjustudie med 13 nÀrstÄende till patienter som hade vÄrdats hemmatill livets slut med hjÀlp av ett palliativt hemsjukvÄrdsteam. En kvalitativinnehÄllsanalys anvÀndes vid analysen.Resultat Att nÀrstÄende var tacksamma för tryggheten men upplevde utsatthetframtrÀdde som ett övergripande tema. Sex kategorier kunde identifieras: Attförlita sig pÄ vÄrdarna, att bli inbjuden och fÄ stöd i vÄrdandet, att dela ansvaretmed teamet, att inte vara införstÄdd, att uppleva pÄfrestningar, att fÄ stöd eftervÄrdtiden.Diskussion Trots att nÀrstÄende var mycket nöjda, de upplevde trygghet och hadestort förtroende till teamet, framkom brister. Teamets insatser rÀckte inte till allagÄnger, vilket bekrÀftas i tidigare forskning.Slutsats DÄ alla Àr unika, sÄvÀl patient som nÀrstÄende, och dÀrmed har olikabehov av palliativa teamet Àr det viktigt att detta uppmÀrksammas.
"... nu har jag hittat hem..." -En kvalitativ studie, utifrĂ„n ett boendeperspektiv, om Bostad först i Ărebro
SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.
HÀr Àr jag, jag vill leka men jag vet inte riktigt hur - En studie om pedagogers och barns uppfattningar kring lek och samspel
BAKGRUND: HÀr ger vi lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar Àven begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. HÀr tar vi Àven in vad som kan pÄverka att det blir svÄrt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvÄrt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi Àven att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.
Hur upplever sjuksköterskan inom primÀrvÄrden det alkoholpreventiva samtalet? En pilotstudie
Introduktion: Sjuksköterskan ska arbeta preventivt för att förbÀttra folkhÀlsan genom att hjÀlpa och stödja patienten att göra hÀlsosamma val. En riskfaktor utgörs av förhöjd alkoholkonsumtion och hÀr kan det preventiva alkoholsamtalet Àga rum. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskan inom primÀrvÄrden upplever det alkoholpreventiva samtalet Metod: En intervjustudie om fem informanter dÀr analysen utgörs kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskan visar olika strategier att nÀrma sig patienten i samtalet. Hon anpassar sig till rÄdande situation utifrÄn den diagnos patienten sökt för.
TobaksanvÀndning hos en grupp meniga och specialistofficerare pÄ ett av Försvarsmaktens Livregementen i Sverige : EnkÀtstudie
Introduktion: Socialstyrelsen (2013) visade i sin senaste rapport att 24,3 % av Sveriges befolkning anvÀnde sig av tobak dagligen i Äldern 16-84. Tobaksbrukets inverkan pÄ den orala hÀlsan visade pÄ en ökad risk för parodontit. Internationella studier har visat att tobaksbruket hos meniga och specialistofficerare Àr omfattande och dess form varierar beroende pÄ anstÀllningsgrad och livsstilsfaktorer. Den orala hÀlsan pÄverkar individens livskvalitét och den allmÀnna hÀlsan i övrigt.Syfte: Beskriva tobaksbruket och upplevelsen av den orala hÀlsan bland en grupp meniga och specialistofficerare vid en försvarsenhet i Sverige.FrÄgestÀllningar: Vilken tobaksform förekommer? Finns det speciella tillfÀllen för tobaksbruk? Hur upplevs den orala hÀlsan?Metod: EnkÀtstudieResultat: Av de 52 som deltog i studien brukade 24 (46 %) tobak.