Bakgrund: Förändringar i vår livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förändra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvård är en central del av diabetesvården. Syfte: Beskriva olika tillvägagångssätt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpå de analyserades och kvalitetsgranskades.

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anställda under förutsättning att den kan förstås och är relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller på annat sätt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekräfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet är att undersöka om sättet att förmedla den information som kommer från ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, kan tänkas påverka förståelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vår studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, där faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget..

Syftet med uppsatsen är att ta reda på faktorer som är av betydelse för elevers motivation och hur dessa påverkar motivationen i lärandet hos eleverna på Barn och fritidsprogrammet vid den skola i södra Sverige där jag är verksam lärare. Uppsatsen baseras på svaren i de personliga intervjuer som genomförts med 8 stycken elever, varav 4 pojkar respektive 4 flickor som går sista året på Barn och fritidsprogrammet. Eleverna i undersökningen tar studenten vid vårterminens slut 2010. Studien visar att en förutsättning att eleverna skall känna sig motiverade är att utbildningen görs spännande och intressant och bidrar till utmaning att nå de mål som sats upp för skolarbetet. En tillfredsställelse utvecklas hos eleverna då de når sina mål med studierna vilket gynnar motivationen, men att inte nå upp till målen utvecklar en känsla av frustration och uppgivenhet. Det som enligt undersökningen bland annat främjar motivationen är den familjära anda som upplevs bland eleverna i skolan. Den sociala kontakten och att tillsammans med både lärare och andra elever arbeta mot målet att få ett arbete alternativt skaffa sig en grund för fortsatta studier efter gymnasiet tycks främja motivationen. Lärarens roll är enligt intervjupersonerna väldigt viktig och påverkar deras motivation. Läraren bör vara engagerad, positiv, aktiv och samtidigt visa eleverna respekt. Samtliga svarade att den mest avgörande faktorn till positivt skolresultat är den enskilde elevens egna individuella inställning och förmåga att genom inre motivation arbeta med sitt skolarbete.

Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning.

SammanfattningMed tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet.

This study is based on the notion that the most widely cited and used instrument for assessing volunteer motivations, the Volunteer Function Inventory (VFI), might not be sufficient in its aspiration to aid, streamline and benefit the recruitment and retention process within volunteer organizations. Understanding volunteers? motivation is a crucial component in the process of securing future volunteer engagement in a world where their efforts are desperately needed.This study aims to explain motives and motivation behind volunteer efforts in extreme situations as well as to examine the dependability of the theoretical framework in relation to the forthcoming result, based on the following research questions:What motivated Swedish medical personnel to volunteer during the 2014 Ebola outbreak in West Africa?How could the motives and motivation of Swedish medical personnel be categorized in accordance with the Volunteer Function Inventory (VFI)?Is the Volunteer Function Inventory (VFI) a sufficient tool for analyzing the motives and motivation of Swedish medical personnel in the given case?The presented research questions will be answer through a qualitative theory-consuming study, based mainly on interviews. The interviews are, however, complimented by various written sources in the field of research.The result and subsequent analysis confirms the authors? notion on the VFI and highlights certain deficits in the tool?s execution and its succeeding result.

Syftet med studien var att belysa hur personer med narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som främjade eller hindrade dem i deras motivations-och förändringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv användes Prochaska & DiClementes teori om förändringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet användes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier.

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning:Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory?För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående:- Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen?Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Orsakerna till hjärtinfarkt beror till största del på levnadsvanor och biologiska faktorer. Livsstilsförändringar förebygger sjukdomar och bör prioriteras inom hälso- och sjukvården. För att ändra sin livsstil ska personerna ändra vanor och beteende. För att personerna ska lyckas ändra sina vanor och beteende med gott resultat behövs motivation.

Länsförsäkringar in Värmland, Sweden, had during the year 2003 a total level of 6.1 percent of people on the sick-list, which was higher than average in the business (4,5%) and for salaried employees in the private sector (3,3%). The average age of those put on sick-list was 47 years, whish is four years higher than the average for the whole LF-group. The cost for the total amount of people being on sick-list at LF-company (6,1%) was estimated to 1 500 kkr, according to a calculation model coming from Försäkringskassan. For every percent the sick level could be reduced, the company would save 239 kkr. To map out the state of health of each and every collaborator in LF, the company offered all employees to make a health profile at the company's health service, Clarahälsan AB.

Syftet med denna studie var att undersöka om samspelet i spökskriftsmetoden bidrar till barnens motivation att lära sig att läsa och skriva. Vårt intresse för spökskriftmetoden väcktes när vi reflekterade över hur många elever som har svårigheter med läs- och skrivförståelsen. Vi tänker främst på de tillfällen under våra praktikperioder då vi stött på barn som kämpar sig igenom bokstäverna i de ordinära metoderna. Detta har undersökts, genom kvalitativa intervjuer av två pedagoger och åtta barn samt observationer av själva arbetet med spökskriftsmetoden på två skolor, förskoleklasser, med fem skrivarpar. Resultaten visar att hälften av barnen på den skola vi valt att kalla Antilopen vill använda sig mer av metoden.

Bakgrund: Åler, kön, tobak, högt blodtryck och högt kolestrol är de mest kända och vanliga riskfaktorerna för hjärtinfarkt. De flesta riskfaktorer som orsakat hjärtinfarkt anses gå att förändra genom att ändra på personens levnadsvanor. Det är dock svårt för många personer att börja med, och behålla dessa förändringar efter en hjärtinfarkt. En förutsättning för omvårdnaden och motivationsarbetet till livsstilsförändringar är en fungerande relation mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som har positiv respektive negativ inverkan på förändrad livsstil hos personer som drabbats av hjärtinfarkt.

Detta arbete är en studie av hur motivation påverkar individens inlärning. Lär vi oss bättre om vi är motiverade? Kan man motiveras under en utbildning och nå lika goda resultat som om man hade varit motiverad vid utbildningens början? Detta är några av de frågor som jag ställt mig inför min undersökning om motivationens påverkan på inlärningen.Undersökningen av problemet har skett med en kvalitativ intervju med bestämda frågor. I denna undersökning har jag utgått från de faktorer som påverkar motivation - vilja, delaktighet, tilltro, självförtroende, information och kunskap samt trygghet. Med dessa faktorer som utgångspunkt har jag ställt frågor för att reda ut hur stor betydelse individens motivation har för det han/hon lär sig.Resultatet av min undersökning visar att motivationen har betydelse för vår inlärning.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur gymnasieelevers känslor inför läraren påverkar motivationen för skolarbetet. Undersökningen baseras på 4 semistrukturerade intervjuer i en gymnasieskola i Luleå. Resultaten påvisade att ett positivt bemötande är viktigt i strävan för att uppnå motivation för skolarbetet, samt att de negativa känslorna tenderar att vara starkare än de positiva känslorna. I denna undersökning visade sig känslorna ha en mycket viktig del i motivationsarbetet för skolarbetet..

DokumentationsbladDatum: 2007-08-28Nivå: Examensarbete DFörfattare: Henrik LarssonHandledare: Christina HultbomRapportens titel: Motivationsarbete i praktiken ? Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?Problem: Det finns många teorier om vad som motiverar människor på arbetet, men i vilken utsträckning stämmer teorierna överens med motivationsarbetet på akademiska sjukhuset?Forskningsfråga: Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personalcheferna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala tänker och arbetar kring arbetet med att motivera personal utifrån Herzbergs tvåfaktorteori.Avgränsningar: I uppsatsen bortses från alla övriga faktorer som kan antas ha betydelse för motivationsarbetet på en arbetsplats förutom de som beskrivs i Herzbergs (1993) tvåfaktorteori.Teori och modell: Uppsatsen utgår från Frederick Herzbergs bok The motivation to work.Metod: Enkät och intervjuundersökning.Resultat: I stort sett finns ett stöd och en medvetenhet för de faktorer Herzberg listar i The motivation to work bland undersökningens respondenter. Underbemanning samt organisationens storlek gör det dock svårt att bedriva ett aktivt motivationsarbete.Sökord: motivation, arbetsmotivation, organisation, motivationsarbete, Herzberg.