För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess Intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats.

Revision i samtliga aktiebolag infördes dels för att ge ägare bättre kontrollmöjligheter samt för att hjälpa till att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Revision innebär en trygghet för företagets Intressenter då de vet att informationen är granskad av oberoende part. Tidigare studier visar att små företag ofta har sämre kvalitet på redovisningen jämfört med stora. En förklaring till detta är att små företag saknar internkontroll och kunskap om hur redovisningen skall upprättas. Brist på internkontroll leder även till att dessa företag är speciellt känsliga för fel och bedrägerier.

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka Intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra Intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Titel: Värdeskapande processer ? Beräkna det som räknasNyckelord: Värdeskapande effekter, påvisande av socialt värdeskapande, Social Return On Investment (SROI), Intressenter, legitimitet.Idag ställs allt högre krav på företag och organisationer att ta ett samhällsansvar. I och med de ökade kraven höjs också angelägenheten att kunna redovisa dessa insatser på ett tydligt och effektivt sätt. Europakommissionen har exempelvis efterfrågat metoder för att synliggöra och redovisa organisationers samhällsinsatser och samhällsansvar. Även inom idrottsrörelsen efterfrågas sätt att tydliggöra värdeskapande, då idrottsföreningar ofta har problem med att visa sitt värde för samhället och dess övriga Intressenter.

Företagens sociala ansvar eller Corporate Social Responsibility (CSR) används i denna uppsats för att studera de problem som förekommer inom bomullsodling och textildetaljhandeln. Vilka drivkrafter respektive påtryckningar har textilåterförsäljare att arbeta med CSR och vad tycker de om CSR?Den här uppsatsen ska identifiera drivkrafter och påtryckningar med CSR i textildetaljhandeln. Dessutom ska likheter och skillnader mellan litteratur och de studerade textilåterförsäljarna Hemtex och Polarn o. Pyret jämföras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken påverkan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att innebära för revisionsbyråer, redovisningsbyråer, banker, Skatteverket och även till viss del ur företagens synvinkel. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer av semistrukturerad karaktär med revisorer, redovisningskonsulter, banker, SME och Skatteverket. Vi har under studiens gång inspirerats av grounded theory och vi har även tagit del av både litteratur och debattartiklar inom området. I teoriavsnittet har vi presenterat revisorns uppgifter samt revisionens betydelse. Vi har även presenterat revisionsplikten och hur ett avskaffande skulle kunna påverka olika Intressenter.

I studien framkommer det att kvantifierad information inte nödvändigtvis är den bästa metoden för att öka den sociala redovisningens användarvänlighet. Viktigt är att inte fastna i tidigare existerande metoder utan att se till alla valmöjligheter vid utvecklandet av den sociala redovisningen. Vidare visar vår undersökning att en standard bör utvecklas för att fastslå vad redovisningen skall innehålla. För att öka den sociala redovisningens användarvänlighet bör det ske en vidareutveckling av intressentdialoger, på så sätt att de utvecklas till mer djupgående samarbeten mellan parter inom området. Ytterligare förbättringar kan åstadkommas genom att göra redovisningen kortare och mer konkret.

Syftet med det här examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums kommun idag och analysera denna för att ge exempel på hur campingverksamheten kan utvecklas åt ett håll som ger en långsiktigt hållbar verksamhet, och som om det är möjligt tillgodoser de behov som olika Intressenter har..

Bakgrund: Runt omkring oss i samhället finns det organisationer av olika slag. De organisationer som påverkar oss mest i vårt dagliga liv är dock troligen de kommersiella. För sådana organisationer utgör ägarna en stark intressentgrupp då de tillför kapital till verksamheten och för detta kräver ersättning i form av avkastning. För många kommersiella organisationer finns det dock fler Intressenter med andra krav på organisationen och dess verksamhet, till exempel måste industrier investera i reningsanläggningar för att inte släppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst två olika måldimensioner.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess Intressenter.

Textilindustrin som den ser ut idag är ohållbar, den leder till negativ miljöpåverkan och storasociala problem runt om i världen. Det här till följd av ett ohållbart agerande genom helavärdekedjan, från råvara till kund. Människan konsumerar utöver jordens tillgångar,klädkedjorna driver på trender och pressar priser, allt för en ökad klädkonsumtion. Det finnsforskning som tyder på att konsumenter och övriga Intressenter blir allt mer medvetna, detställs idag högre krav på klädkedjornas transparens och förbättring, dock leder det inte tillförändrat köpbeteende. Man talar om det ansvarsfulla företaget, företaget som genom arbetemed CSR tar hänsyn till miljöfrågor så väl som sociala och ekonomiska frågor för att byggaen hållbar organisation och bidra till en hållbar utveckling som inte äventyrar kommandegenerationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Titel: Hållbar utveckling - En studie om svenskägda detaljhandelsföretags hållbarhetsarbete, intressenttryck och barriärer.Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT 2015Författare: Jessica Forslund, Evelina Nilsson, Sanna SvenssonHandledare: Veronica Svensson ÜlgenBakgrund: På senare år har hållbarhetsarbetet blivit allt mer värdefullt för företag där begreppet hållbarhet och intresset för miljörelaterade- och sociala frågor är stort. Intresset och förväntningarna bidrar till ett ökat konsumenttryck som innebär att slutkonsumenter och företagskunder driver företag att arbeta med hållbarhet. För företag innebär detta en tillämpning av affärsstrategier och aktiviteter som tillgodoser behoven hos företaget själva och dess Intressenter. Hållbarhetsarbete är således ett frivilligt initiativ där företagen själva bestämmer vilka resurser de vill utnyttja och hur stor ansvarsroll de är villiga att ta inom den miljömässiga-, ekonomiska- och sociala dimensionen. Ett tillvägagångssätt för att arbeta med hållbarhet inom en verksamhet är att hållbar hänsyn införlivas i de logistiska aktiviteterna, vilket bland annat inkluderar områden så som transport, packning och inköp.Syfte: Studien syftar till att förstå hur utvalda detaljhandelsföretag arbetar med hållbarhet samt vilka Intressenter och barriärer som påverkar utvecklingen av hållbarhetsarbetet.

Regiformerna har olika målsättningar och olika Intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter..

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005.