Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagogen, i förskolan, handlar i leken utifrån ett genusperspektiv. Vi använder oss av en kvalitativ metod och har observerat med hjälp av filmkamera och löpande protokoll. Undersökningsgruppen består av fyra pedagoger och elva barn i åldern ett till två år. I litteratur delen lägger vi tyngdpunkten på hur könskoderna i läroplanen sett ut ur ett historiskt perspektiv fram till nutid samt vad forskning visat om de yngre barnens lek och leksaker, pojkar och flickors lek samt pedagogens roll i leken. Våra frågeställningar är att ta reda på hur pedagoger bemöter och agerar i barns leksituationer sett ur ett genusperspektiv samt hur de jobbar för att eftersträva läroplanens bestämmelse att motverka traditionella könsmönster och könsroller i leken.

Denna studie behandlar hierarkisk karriärutveckling utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Undersökningen har antagandet att utvecklingen mot en hierarkisk karriär, likt utvecklingsfaserna i livet i övrigt, följer bestämda faser eller stadier där man kan se paralleller mellan uppbyggnaden av en karriär och utvecklingsfaserna i livet. Studien syftade till att undersöka bankchefers karriärer och analysera dem efter de steg som vägen till en hierarkisk karriär antas utgöras av, utifrån de steg som Greenhaus et al. (2000) med hjälp av utvecklingspsykologin byggt upp. Detta för att hitta vad som har varit avgörande i deras väg mot framgång.

Lundin, Ellen (2007): Jämställdhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivåer Stockholms län [Gender equality in regional planning]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSpråk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att förstå hur planerare på olika nivåer i den regionala planeringen arbetar med jämställdhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. Frågeställningarna behandlar planerarnas upplevelse av jämställdhetsarbetet, hur de ser på den som de planerar för och vilket av synsätten ?lika behandling?, ?kvinnans perspektiv? och ?genusperspektivet? som planerarna uppfattar ligger närmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger på forskning om jämställdhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. Tjänstemän från Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och två kommuner i Stockholms län har intervjuats om jämställdhet i sitt arbete.

Syftet med undersökningen är att belysa gymnasielärares och gymnasieelevers förhållningssätt till användningen av skönlitteratur i ämnet svenska för att sedan jämföra resultaten utifrån lärarperspektivet och elevperspektivet. Uppsatsen bygger på en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av lärares och elevers förhållningssätt till användning av skönlitteratur i gymnasieskolan. Deltagarna i undersökningen är fyra gymnasielärare i ämnet svenska och 103 av deras elever. Studien visar att lärarna utgår från rådande kursplaner, och de försöker att beakta elevernas Intressen vid urvalet av skönlitteratur. Deras avsikter med skön-litteraturen är bland annat att eleverna ska få läsa om existentiella frågor, men även att eleverna ska få en djupare kunskap om litteratur och dess roll i samhället.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i både politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgångar och problem, i förhållande till större strukturella fenomen så som islamofobi och rasism, men tar inte hänsyn till den mångfald som präglar gruppen muslimska kvinnor. Istället för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, någonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rättigheter.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i området för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgångspunkt från säkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till länderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien är mycket lika, där utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara något som EU särskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, värden och uppfattningar om Intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att ländernas förmåga, möjlighet och vilja att tillmötesgå ramverket skiljer sig åt, och att det är där vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgångsrikt spridit sina normer till Moldavien än till Armenien ? ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkännande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmån för en tullunion ledd av Ryssland.  .

Syftet med den här studien är att undersöka vilket verksamhetsstöd det finns för barn och elever med tal- och språksvårigheter på förskolan och i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna handlar om hur en talpedagog arbetar för att stödja barn med tal- och språksvårigheter, hur ett barns svårigheter kartläggs samt hur barns tal och språk stimuleras under den dagliga verksamheten. Som forskningsmetod har jag använt mig av intervju och observation.Resultatet visar att det stöd barnen får av talpedagogen är genom olika övningar som valts ut för att stimulera deras tal och språk. Talpedagogen kartlägger även barnens svårigheter med hjälp av Hellqvists fonemtest med vilket hon får kunskap om vad barnet redan kan och vad det behöver öva på. Både på förskolan och i skolan bygger pedagogerna in språkstimuleringen i vardagen på ett naturligt sätt genom att oftast utgå från barnens egna Intressen och kunskaper.

Vi lever i ett samhälle där vi ständigt står inför nya bemötanden, där kläder bland annat används för att för att uttrycka Intressen, åsikter och attityder till människor i vår omgivning. För att uttrycka sin livsstil lägger konsumenter större vikt vid sådant som tilltalar deras känslor vid köpbeslut, vilket medfört att varumärkesinnehavare anspelar på olika känslor för att differentiera sig mot andra märken. Varumärkesinnehavarna skapar en egen identitet som skall särskilja dem från andra. Butiker kan med hjälp av varumärkenas differentiering vända sig mot ett ofta nischat segment vilket är kunder som efterfrågar en viss typ av varumärken. Jag har varit intresserad av att undersöka hur relationen mellan en butik och en leverantör påverkas av varumärkesidentitet.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lärarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrån barnens lärande. För att synliggöra lärarnas tankar och erfarenheter användes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan på barnens lärande. Lärarna menar att miljön skapar lärarens roll och det är lärarna som innehar huvudrollen när det gäller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska ändras och lämpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgå från barnens tankar, idéer och Intressen vid utformandet av en lärande miljö.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har åtta förskollärare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna tycker att det är viktigt att barn är delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de använder sig av olika arbetssätt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebära att förskollärarna tar fasta på barnens Intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom områden som presenteras av förskollärarna.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare planerar att använda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkätundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollärare och barnskötare på förskolor. Enkätundersökningen utfördes på fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkäter.

Det finns både nationella och internationella lagar och överenskommelser som ligger till grund för stridskrafters användande. Det finns också politiska styrningar från regering och riksdag om hur verksamhet ska bedrivas i form utav handlingsregler, som ligger till grund för Försvarsmaktens Rules of Engagement. Det finns alltså två dimensioner som Rules of Engagement kan reflektera: en politisk och en legal.Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka begränsningar och möjligheter sampelet mellan politiska Intressen och rättsliga grunder sätter på den taktiska handlingsfriheten. Frågeställningarna har besvarats utifrån en fallstudie på ubåt 137 grundstöttning utanför Karlskrona. Som teoretiskt verktyg för att möjliggöra analys har begreppet taktisk handlingsfrihet använts.Resultatet av denna uppsats är att den legala dimensionen är från början redan given, förankrade i sedvänja, traktat och internationella överenskommelser.

Syftet med studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva hur vårdpersonalen på ett professionellt sätt kan bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende på om de handlade om Verbal och Icke-verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som påverkar kommunikation. I resultatet framkom det att när vårdgivaren visade respekt, omtanke, såg patienten som en individ, stöttade dess förmågor, gav kort och tydlig information, använde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och Intressen samt använde sig av beröring ledde det till en förbättring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfällig förbättrad kommunikation.

Skillnaden mellan svensk och amerikansk rätt är att, den amerikanska rätten är uppbyggd kring förbudsregler vad det gäller verksamhet utanför revisionsuppdraget. Den svenska rätten tar fasta på revisorns egen förmåga att avgöra vad som är hot mot hans oberoende vid fristående rådgivning och vilka åtgärder han kan vidta för att eliminera dessa. Den amerikanska rätten förbjuder revisorer med revisionsuppdrag att ha fristående rådgivning. Den svenska revisorn kan idag balansera det flesta hot mot oberoendet vid fristående rådgivning med hjälp av den analysmodell som han har till sin hjälp vid granskningen av oberoendet inför revisionsuppdrag. Analysmodellen stämmer väl med de principer som det nya åttonde EU-direktivet har fastlagt skall gälla för medlemsländerna.Jag anser inte att den fristående rådgivningen kommer att vara ett hot mot revisorns oberoende.