Att anlägga våtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor är i dag av stort Intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsområden finns det idag ett stort Intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anläggs därför inom bostads- och industriområden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvämningar och för att reducera mängden närsalter och tungmetaller. Dammarna på golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del även för att kunna användas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhållanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebär att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill ta reda på hur verksamma lärare undervisar i historia i årskurs 4-6 och vilka metoder som används. I arbetet har vi två frågeställningar, vår huvudfråga är Vilken metodik och didaktik använder lärarna i sin historieundervisning för att elever i årskurs 4-6 ska få ett historiemedvetande? och delfrågan är Vilken betydelse får den nya reformen (behörighet, legitimation och ny läroplan) för historieundervisningen? Mycket av den forskning vi använder oss av är tyvärr inte riktat mot årskurs 4-6. Detta har gjort att vi har fått anpassa oss till och dra paralleller till den forskning som finns när vi skulle framställa vårt resultat och analys. De teorier vi har använt oss av utgår från John Deweys teori om läromiljö och läroprocesser och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

TitelDagstidningen på 3,5 tum? - en nutids- och framtidsstudie av svensk dagspress förhållande till mobila tjänsterFörfattareMagnus Ekström & Björn GranstrandKurs LME310/MK1500 - Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin HT-08Syfte Att undersöka de svenska dagstidningarnas satsning på mobila tjänster i nutid och framtid.Metod och materialEn kvantitativ enkätundersökning till ansvariga utgivare på samtliga svenska dagstidningar medutgivning minst 3 dagar/veckaHuvudresultatDrygt 40 procent av ansvariga utgivare anser sig ha mobila tjänster och 69 procent totalt anser sig ha det inom 2 år. De vanligaste tjänsterna är tjänster som baseras på mobiltelefonens SMS-funktion.Tjänsten att publiken kan skicka in nyhetstips och nyhetsbilder via SMS/MMS erbjuds av drygt 80 procent av dagstidningarna vilket är betydligt mer än de 40procent som från början ansåg sig ha någon mobil tjänst. Övriga vanliga tjänser är nyhetsprenumeration där dagstidningen skickar ut nyheter till läsaren via SMS. Resultatet visar också att relativt nya tjänster som taggtjänster och lokationsbaserade tjänster inte har någon spridning idag.

Tidigare genomförda studier visar på brister gällande skolans roll att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet inom skolämnet Idrott och hälsa. Denna studie har därför genomförts för att ta reda på hur eleverna själva upplever sin situation under idrottslektionerna. Studiens syfte var således att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pojkar och flickor i skolår 2 och 3 upplever lektionerna i Idrott och hälsa. För att avgränsa studien lades fokus på tre områden: vilket Intresse pojkar och flickor har för idrottslektionerna och vad det grundar sig i, hur elever upplever pojkars och flickors beteende under idrottslektionerna samt hur elever upplever att deras lärare kommunicerar med pojkar och flickor under idrottslektionerna.Den metod som tillämpades i studien var kvalitativa parintervjuer med fyra pojkar och fyra flickor från samma klass, skolår 2-3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas och genom meningskategorisering bearbetas och presenteras i rapportens resultatredovisning.

Denna undersökning har som syfte att ta reda på vad barnen i förskolan anser om att delta i kemiexperiment och vad som händer i barngruppen under experimenten. För att studera dessa frågor har jag gjort observationer med hjälp av videokamera och intervjuer av barnen som deltagit i experimenten. Barnen har visat stort Intresse, engagemang, glädje och nyfikenhet vilket har genomsyrat experimenttillfällena. Resultaten i denna undersökning visar att kemiexperiment kan vara ett bra verktyg i förskolan. Barnen interagerar med varandra, associerar till tidigare erfarenheter i livet och ger uttryck för att uppleva, med många av sina sinnen.  .

Syftet med vårt examensarbete var att studera hur gymnasieelever upplevde högläsning som undervisningsmetod. Som metod använde vi oss av enkäter, observationer samt loggböcker. Vårt resultat visade att flertalet elever uppskattade vår högläsning och mycket tyder på att den kan ses som ett bra alternativ och ett komplement till traditionell litteraturundervisning. Slutsatser vi kan dra är att denna metod på ett naturligt sätt bidrog till att samtliga elever inbjöds till att uppleva texten och skapa ett engagemang för skönlitteratur vilket främjar ett fortsatt Intresse för ämnet..

Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen.I och med att samhällets Intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning.Hållbarhetsredovisning är av ett globalt Intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.

Titel: Drömmen om en långtradare -en kvalitativ studie om informationskanaler och gymnasieval på Bräckegymnasiets transportprogram.Författare: Klara Hall och Anna PerssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal: 50, inklusive bilagaAntal ord: 17 382Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar väljer gymnasium samt hur de får information om det.Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar.Material: Tre fokusgrupper om sex elever från årskurs ett på Bräckegymnasiets transportprogram.Huvudresultat: De informationskanaler som betytt mest för den här gruppens gymnasieval är rykten samt direktkontakt i form av gymnasiemässan och studie- och yrkesvägledare. Några tog del av information från broschyrer som en slags bekräftelse till deras befintliga val, men de flesta tyckte att de inte spelade stor roll för valet av gymnasium. Resultaten visar att de flesta inte sökt upp information om gymnasiet själva och blir därför passiva informationssökare. De är aktiva informationsmottagare i den meningen att de själva sållat bland den information de mottagit för att tillfredsställa sina egna Intressen.

Läsvanor är ett ämne som debatteras hett i medierna. Sviktande läsförmåga och ett ökat antal underkända niondeklassare i svenskämnet gör studien relevant för de ständigt ökade kraven på läsförmåga. Det finns därför ett allmänt Intresse att veta vad det är som väcker ungdomars lust att läsa. Genom förståelse för vad som väcker läslust och förebyggande arbete kan lärare arbeta för att vända den negativa trenden, och därmed få fler läsande ungdomar. Syftet med studien är att å ena sidan undersöka lärares uppfattningar om hur man skapar lusten att läsa skönlitteratur och å andra sidan att undersöka elevers uppfattningar om vad det är som framkallar deras lust att läsa.

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: Skåne, Halland, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingå isamverkansmodellen krävs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats är att utifrån den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra föreställningar om barn och barndom i ovannämnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsIntresse rör hur föreställningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhållandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna.Min utgångspunkt är att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaföreställningar om barn och barndom. Utifrån studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mångtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på Intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens Intresse vill också barnen lära sig..

Andledningen till att vi valt att undersöka Generation Z är för att vi som blivande studie- och yrkesvägledare kommer arbeta med dessa ungdomar. Generation Z är fortfarande unga men det hindrar dem inte från att vara uppkopplade på olika sociala medier. Aldrig tidigare har en generation haft så enkelt att hitta vad de söker efter. Den här generationen ligger i vårt Intresse eftersom vi som framtida studie- och yrkesvägledare ska mer försöka knyta ihop säcken med all information som ges..

Titel:?Två sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhållningssätt till medier på uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & Omvärld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet är att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhållningssätt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att både strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhållningssätt till medier. Det finns dock en likvärdig tillgång till medier oavsett social klass.

Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 ? Matematik årskurs 9 visade på resultatförsämringar i elevernas matematiska kunnande från 1992 till 2003. Eleverna angav också i utvärderingen att ämnet matematik inte Intresserade dem, trots att många av eleverna trodde sig ha användning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken ? Intresse, lärande, kompetens visade att attityder till ämnet matematik inte bara påverkades under lektionerna i skolan utan för många elever var en positiv attityd till ämnet matematik ute i samhället en förutsättning för att de själva skulle nå en positiv matematikinlärning.Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till ämnet matematik och huruvida deras attityder skulle stämma överens med vad litteraturen visat och hur lärare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevIntresset för ämnet.

Vi har uppmärksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta känner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och Intresse och påverkar elevernas attityd till ämnet matematik på ett negativt sätt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förändrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vår undersökning..